Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  uddslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella mucronata
Uddslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Uddslinke är en mellanstor kransalg. Den kan skiljas från de vanliga arterna
glansslinke Nitella flexilis och mattslinke N. opaca genom att kransgrenarna delar sig 2-3
gånger och genom den karakteristiska, två- till trecelliga taggspetsen på kransgrenarna vilket ger växten ett mer ”gracilt” intryck. Uddslinke kan förväxlas med andra arter inom samma släkte som har taggspets, som den mer fintrådiga spädslinke N. gracilis samt nordslinke N. wahlbergiana. Hos den sistnämnda är kransgrenarna på växtens topp sammandragna till täta huvuden och i regel är den också mindre än uddslinke. Ofta anses uddslinke och nordslinke tillhöra samma art.
Utbredning
Länsvis förekomst för uddslinke Observationer i  Sverige för uddslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Uddslinke förekommer från södra Dalarna ner till Skåne. Innan inventeringarna inom ÅGP för hotade kransalger genomfördes 2005-2010 var arten endast känd från sju lokaler i Sverige. Efter de omfattande inventeringarna finns arten nu istället noterad i cirka 100 lokalområden. Arten förekommer i nästan hela Europa och är känd från Amerika, Asien och Afrika. . Uddslinke är rödlistad som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Tyskland (”3 Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Kransalgen Nitella mucronata har påträffats på flera nya lokaler under inventeringar inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter. Med största sannolikhet har arten funnits på dessa lokaler även tidigare. Aktuell utbredning sträcker sig från södra Dalarna till Skåne. Hot mot arten anses framför allt vara ökad förbruning men även eutrofiering. Arten anses dock inte vara lika känslig för övergödning som N. gracilis. Jämfört med Nitella gracilis har Nitella mucronata endast eftersökts förgäves på ett fåtal äldre lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (150-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Uddslinke förekommer i mesotroft till svagt eutroft vatten och tycks, genom de fynd som gjorts i olika typer av sjöar, klara eutrofiering bättre än de flesta andra kransalgerna. Arten förekommer oftast på mjukbotten i sjöar, dammar, diken, åar och kärr vid ett pH-värde mellan 6,6 och 9,0 och kan i sjöar växa på djupt vatten. Uddslinke är inte lika bunden till kalkrik berggrund som de flesta arterna inom släktet Chara, men inte heller vanlig i områden med ren urbergsberggrund. Uddslinke övervintrar för det mesta men artens spridningsförmåga är dåligt känd.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella mucronata (A.Braun) Miq. - uddslinke Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Kransalgen Nitella mucronata har påträffats på flera nya lokaler under inventeringar inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter. Med största sannolikhet har arten funnits på dessa lokaler även tidigare. Aktuell utbredning sträcker sig från södra Dalarna till Skåne. Hot mot arten anses framför allt vara ökad förbruning men även eutrofiering. Arten anses dock inte vara lika känslig för övergödning som N. gracilis. Jämfört med Nitella gracilis har Nitella mucronata endast eftersökts förgäves på ett fåtal äldre lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (40-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (150-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Uddslinke är en mellanstor kransalg. Den kan skiljas från de vanliga arterna
glansslinke Nitella flexilis och mattslinke N. opaca genom att kransgrenarna delar sig 2-3
gånger och genom den karakteristiska, två- till trecelliga taggspetsen på kransgrenarna vilket ger växten ett mer ”gracilt” intryck. Uddslinke kan förväxlas med andra arter inom samma släkte som har taggspets, som den mer fintrådiga spädslinke N. gracilis samt nordslinke N. wahlbergiana. Hos den sistnämnda är kransgrenarna på växtens topp sammandragna till täta huvuden och i regel är den också mindre än uddslinke. Ofta anses uddslinke och nordslinke tillhöra samma art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för uddslinke

Länsvis förekomst och status för uddslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för uddslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Uddslinke förekommer från södra Dalarna ner till Skåne. Innan inventeringarna inom ÅGP för hotade kransalger genomfördes 2005-2010 var arten endast känd från sju lokaler i Sverige. Efter de omfattande inventeringarna finns arten nu istället noterad i cirka 100 lokalområden. Arten förekommer i nästan hela Europa och är känd från Amerika, Asien och Afrika. . Uddslinke är rödlistad som Sårbar (VU) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och i Tyskland (”3 Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella mucronata(A.Braun) Miq. - uddslinke

Uddslinke förekommer i mesotroft till svagt eutroft vatten och tycks, genom de fynd som gjorts i olika typer av sjöar, klara eutrofiering bättre än de flesta andra kransalgerna. Arten förekommer oftast på mjukbotten i sjöar, dammar, diken, åar och kärr vid ett pH-värde mellan 6,6 och 9,0 och kan i sjöar växa på djupt vatten. Uddslinke är inte lika bunden till kalkrik berggrund som de flesta arterna inom släktet Chara, men inte heller vanlig i områden med ren urbergsberggrund. Uddslinke övervintrar för det mesta men artens spridningsförmåga är dåligt känd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Vattendrag, Småvatten

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Även om arten tål eutrofiering bättre än de flesta andra kransalgsarterna kan kraftig närsaltsbelastning leda till dess tillbakagång. Från Ösbysjön, Djursholm, försvann den efter inplantering av gräskarp.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattengrumling (Viss negativ effekt)
  • Förbruning av vatten (Viss negativ effekt)
Uddslinkets nuvarande lokaler bör skyddas mot eutrofiering samt ingrepp såsom
inplantering av karpfiskar, speciellt gräskarp.

Åtgärdsprogram Under produktion
Artavgränsningen mellan uddslinke och nordslinke bör undersökas. Utländska namn - NO: Broddglattkrans (inkluderar N. wahlbergiana), GB: Pointed stonewort.

Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn. 1996. Svenska namn på kransalger. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 300.

Blindow, I. 1995. Rödlistade kransalger. I: Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red.), Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken SLU, Uppsala: 137-140.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Forsberg, C. 1960. Subaquatic macrovegetation in Ösbysjön, Djursholm. Acta Oecologica Scandinavica 11: 183-199.

Forsberg, C. 1965. Environmental conditions of Swedish charophytes. Symbolae Botanicae Upsalienses 18: 4.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Langangen, A. 1974. Ecology and distribution of Norwegian charophytes. Norwegian Journal of Botany 21: 31-52.

Langangen, A. 1996. Sjeldne og truete kransalger i Norge. Blyttia 54: 23-30.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.

Moore, J.A. 1986. Charophytes of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 5, London.

Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3.

Rueness, J. 1990. Norske Algenavn. Liste utarbeidet av algenavnkomitéen nedsatt av Norsk Botanisk Forening 1978 og 1987. Blyttia 48: 57-63.

Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia 340: 127-135.

Vahle, H.-C. 1990. Armleuchteralgen (Characeae) in Niedersachsen und Bremen. Informationsdienst Naturschutz Niedersachsen 10: 85-130.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Tina Kyrkander 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella mucronata, (A.Braun) Miq. - uddslinke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Tina Kyrkander 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015