Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pärlslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella tenuissima
Pärlslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pärlslinke är en ettårig, liten och späd, klart eller gråaktigt grön växt, normalt kortare än 10 cm men kan bli upp till 20 cm hög. På grund av sin ofta ringa storlek kan den lätt förbises. De kompakta, sammandragna kransgrenarna sitter med jämna mellanrum på den trådfina stammen som pärlor på ett halsband. Kransgrenarna delar sig 3-4 gånger och ser ut som små fallskärmar. Gametangierna sitter aldrig på kransgrenarnas första avsnitt utan enbart på de yttre avsnitten. Därmed skiljer sig pärlslinke från dvärgslinke Nitella confervacea som i regel är ännu mindre.
Utbredning
Länsvis förekomst för pärlslinke Observationer i  Sverige för pärlslinke
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Pärlslinke är i Sverige känd från två lokaler på Gotland, nämligen Roma myr och Bästeträsk. I Roma myr hittades den på 1800-talet (myren är numera utdikad). I Bästeträsk fanns den under 1940-talet, men har sedan dess inte återfunnits trots att den eftersökts där den växte tidigare, vid flera tillfällen på såväl 1960- och 1990-talet liksom på 2000-talet. Pärlslinke har endast påträffats i Sverige i de nordiska länderna. I Europa förekommer den främst i Centraleuropa, men arten är dock inte vanlig någonstans. Den är sällsynt i Medelhavsområdet. Utanför Europa har pärlslinke hittats i södra Afrika, Madagaskar, Indien och i Nordamerika. Pärlslinke är rödlistad som Akut hotad (CR) i Tyskland (”1 Vom Aussterben bedroht”; Ludwig & Schnittler 1996) och i Storbritannien samt som Sårbar (VU) i Irland (Stewart & Church 1992).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Kransalgen Nitella tenuissima påträffades under 1800-talet i Roma myr, numera utdikad, samt på 1940-talet i Bäste Träsk, bägge på Gotland. Trots flera eftersökningar har arten ej kunnat återfinnas i Bäste Träsk. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Ekologi
Pärlslinke växer på grunt vatten, sällan djupare än 20 cm och ofta på mjukt sediment. Arten är anpassad till kalkrika områden och påträffas vid ett pH-värde mellan 6,5 och 8. Den växer i sjöar och dammar samt i pölar och diken i kalkmyrar. Pärlslinke är känslig för konkurrens från andra växter och behöver öppna, vegetationsfria ytor. I myrar växer den ofta på ställen där torv precis har brutits. Oosporerna kan förmodligen överleva flera decennier, och arten kan snabbt kolonisera öppna ytor i kalkmyrar flera decennier efter det senaste fyndet.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella tenuissima (Desv.) Kütz. - pärlslinke Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Kransalgen Nitella tenuissima påträffades under 1800-talet i Roma myr, numera utdikad, samt på 1940-talet i Bäste Träsk, bägge på Gotland. Trots flera eftersökningar har arten ej kunnat återfinnas i Bäste Träsk. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Pärlslinke är en ettårig, liten och späd, klart eller gråaktigt grön växt, normalt kortare än 10 cm men kan bli upp till 20 cm hög. På grund av sin ofta ringa storlek kan den lätt förbises. De kompakta, sammandragna kransgrenarna sitter med jämna mellanrum på den trådfina stammen som pärlor på ett halsband. Kransgrenarna delar sig 3-4 gånger och ser ut som små fallskärmar. Gametangierna sitter aldrig på kransgrenarnas första avsnitt utan enbart på de yttre avsnitten. Därmed skiljer sig pärlslinke från dvärgslinke Nitella confervacea som i regel är ännu mindre.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för pärlslinke

Länsvis förekomst och status för pärlslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pärlslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Pärlslinke är i Sverige känd från två lokaler på Gotland, nämligen Roma myr och Bästeträsk. I Roma myr hittades den på 1800-talet (myren är numera utdikad). I Bästeträsk fanns den under 1940-talet, men har sedan dess inte återfunnits trots att den eftersökts där den växte tidigare, vid flera tillfällen på såväl 1960- och 1990-talet liksom på 2000-talet. Pärlslinke har endast påträffats i Sverige i de nordiska länderna. I Europa förekommer den främst i Centraleuropa, men arten är dock inte vanlig någonstans. Den är sällsynt i Medelhavsområdet. Utanför Europa har pärlslinke hittats i södra Afrika, Madagaskar, Indien och i Nordamerika. Pärlslinke är rödlistad som Akut hotad (CR) i Tyskland (”1 Vom Aussterben bedroht”; Ludwig & Schnittler 1996) och i Storbritannien samt som Sårbar (VU) i Irland (Stewart & Church 1992).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella tenuissima(Desv.) Kütz. - pärlslinke

Pärlslinke växer på grunt vatten, sällan djupare än 20 cm och ofta på mjukt sediment. Arten är anpassad till kalkrika områden och påträffas vid ett pH-värde mellan 6,5 och 8. Den växer i sjöar och dammar samt i pölar och diken i kalkmyrar. Pärlslinke är känslig för konkurrens från andra växter och behöver öppna, vegetationsfria ytor. I myrar växer den ofta på ställen där torv precis har brutits. Oosporerna kan förmodligen överleva flera decennier, och arten kan snabbt kolonisera öppna ytor i kalkmyrar flera decennier efter det senaste fyndet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Utdikning av myrar på kalkgrund och eutrofiering är viktiga hotfaktorer liksom igenväxning av kalkmyrar, som tidigare hölls öppna genom betning och torvbrytning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Det är oklart om pärlslinke finns kvar i Sverige. Den tidigare förekomsten i Bästeträsk bör återbesökas liksom andra lämpliga habitat i omgivningen. Om arten påträffas kan dess förekomst stabiliseras genom att vegetationsfria ytor skapas på fyndlokalen.
Utländska namn - GB: Dwarf stonewort.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

John, D.M., Whitton, B.A. & Brook, A.J. 2011. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae. 2 uppl. Cambridge University Press, Cambridge: [1]-878.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa, vol. 18.

Langangen, A. 2007. Charophytes of the Nordic countries. Saeculum ANS. 102 s.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Peterborough.

Waern, M. 1946. Algvegetationen vid Gotlands kuster. I: Pettersson, B. & Curry-Lindahl, K. (red.), Natur på Gotland. Stockholm: 190-194.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella tenuissima, (Desv.) Kütz. - pärlslinke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016