Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grovslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella translucens
Grovslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grovslinke är den kraftigaste av Sveriges Nitella-arter. Kransgrenarna delar sig en gång i två mycket korta, lätt lossnande celler. De fertila grenarna är sammandragna till täta, skaftade huvuden. I motsats till dessa korta kransgrenar är internodcellerna påfallande långa (upp till 40 cm) och tjocka. Växten är glänsande och genomskinlig och skiljer sig därmed från stjärnslinke Nitellopsis obtusa som oftast är kalkinkrusterad. I sterilt tillstånd kan grovslinke möjligen förväxlas med glansslinke Nitella flexilis.
Utbredning
Länsvis förekomst för grovslinke Observationer i  Sverige för grovslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har arten i modern tid hittats i fem sjöar i Blekinge, en i Halland och i en sjö i Småland. I den småländska sjön, där den fanns 1989, har den inte återfunnits sedan dess. I tre andra sjöar (norra Vättern, Sörabysjön och Innaren) där den påträffades senast 1901 har arten inte heller återfunnits. I Norden är den känd från fem danska och en norsk sjö, men saknas i Finland. Grovslinke är en atlantisk art som förekommer i västra delen av norra Afrika, Syd-, Mellan- och Nordeuropa. Arten är rödlistad som Akut hotad (CR) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och som Starkt hotad (EN) i Tyskland (”2 Stark Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996), medan den bedöms som Livskraftig (LC) och tämligen allmän i Storbritannien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Kransalgen Nitella translucens har sju kända förekomster i landet, fem i Blekinge, en i Älvasjön i Halland där arten upptäcktes 2009 och en i Hummeln i Kalmar län där den påträffades 2014. Blekingelokalerna är kalkade och eventuellt skulle arten försvinna om kalkningen upphör. Arten verkar fluktuera kraftigt på de enskilda lokalerna. De äldre (1861-1941) fyndlokalerna (ca 5 st) i norra Vättern, Kronobergs län och Skåne har återbesökts utan att arten påträffats. I Gårdsjön i södra Småland där arten förekom 1989 har den inte kunnat återfinnas trots flera återbesök. Ökad eutrofiering och förbruning anses utgöra hot mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16000 (16000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Grovslinke förekommer i större sjöar med mjukt, svagt surt till neutralt (pH 5,8-7,4) vatten. Den finns både i klarvattensjöar (Lobelia-sjöar) och humösa sjöar, men undviker sjöar med hög kalkhalt och höga närsaltskoncentrationer. Arten är flerårig och växer på torv eller annan organogen botten, mer sällan på sand, vanligen på 0,5 m till flera m djup.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella translucens (Pers.) C.Agardh - grovslinke Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Kransalgen Nitella translucens har sju kända förekomster i landet, fem i Blekinge, en i Älvasjön i Halland där arten upptäcktes 2009 och en i Hummeln i Kalmar län där den påträffades 2014. Blekingelokalerna är kalkade och eventuellt skulle arten försvinna om kalkningen upphör. Arten verkar fluktuera kraftigt på de enskilda lokalerna. De äldre (1861-1941) fyndlokalerna (ca 5 st) i norra Vättern, Kronobergs län och Skåne har återbesökts utan att arten påträffats. I Gårdsjön i södra Småland där arten förekom 1989 har den inte kunnat återfinnas trots flera återbesök. Ökad eutrofiering och förbruning anses utgöra hot mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16000 (16000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Grovslinke är den kraftigaste av Sveriges Nitella-arter. Kransgrenarna delar sig en gång i två mycket korta, lätt lossnande celler. De fertila grenarna är sammandragna till täta, skaftade huvuden. I motsats till dessa korta kransgrenar är internodcellerna påfallande långa (upp till 40 cm) och tjocka. Växten är glänsande och genomskinlig och skiljer sig därmed från stjärnslinke Nitellopsis obtusa som oftast är kalkinkrusterad. I sterilt tillstånd kan grovslinke möjligen förväxlas med glansslinke Nitella flexilis.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grovslinke

Länsvis förekomst och status för grovslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grovslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har arten i modern tid hittats i fem sjöar i Blekinge, en i Halland och i en sjö i Småland. I den småländska sjön, där den fanns 1989, har den inte återfunnits sedan dess. I tre andra sjöar (norra Vättern, Sörabysjön och Innaren) där den påträffades senast 1901 har arten inte heller återfunnits. I Norden är den känd från fem danska och en norsk sjö, men saknas i Finland. Grovslinke är en atlantisk art som förekommer i västra delen av norra Afrika, Syd-, Mellan- och Nordeuropa. Arten är rödlistad som Akut hotad (CR) i Norge (Henriksen & Hilmo 2015) och som Starkt hotad (EN) i Tyskland (”2 Stark Gefährdet”; Ludwig & Schnittler 1996), medan den bedöms som Livskraftig (LC) och tämligen allmän i Storbritannien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella translucens(Pers.) C.Agardh - grovslinke

Grovslinke förekommer i större sjöar med mjukt, svagt surt till neutralt (pH 5,8-7,4) vatten. Den finns både i klarvattensjöar (Lobelia-sjöar) och humösa sjöar, men undviker sjöar med hög kalkhalt och höga närsaltskoncentrationer. Arten är flerårig och växer på torv eller annan organogen botten, mer sällan på sand, vanligen på 0,5 m till flera m djup.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Både i Norge och i Sverige har arten försvunnit från sjöar som har blivit eutrofierade. Eutrofiering anges som en viktig hotfaktor för arten även i Tyskland. Försurning är en annan sannolik hotfaktor mot arten. Samtidigt har flera av de moderna fynden gjorts i sjöar som bitvis varit lätt överkalkade. Från Tyskland anges även badaktiviteter som en hotfaktor.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Förbruning av vatten (Viss negativ effekt)
De kända lokalerna bör kontrolleras då och då. Det är tänkbart att grovslinke förekommer i fler svenska sjöar. Information om arten till botanister, limnologer, myndigheter (kommuner, länsstyrelser) samt eventuellt fritidsfiskare kan möjligen leda till fler fynd i Sverige.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn - NO: Blankglattkrans, GB: Translucent stonewort.

Becker, R. 2010. Bemerkenswerte Characeen-Funde in Nordwest-Deutschland. Abhandlungen des Naturwissenschaftlichen Vereins zu Bremen 46(3): 409-418.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136

Hasslow, O.J. 1934a. Nitella translucens i Norge. Botaniska Notiser 87: 348.

Hasslow, O.J. 1934b. Nitella translucens i Norge. Bergens Museums Årbok, Naturvitenskapelig Rekke 1934.

Henriksen, S. & Hilmo, O. (red.) 2015. Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken, Norge.

John, D.M., Whitton, B.A. & Brook, A.J. 2011. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae, 2nd ed. Cambridge University Press, Cambridge: [1]-878.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa, vol. 18.

Langangen, A. 2007. Charophytes of the Nordic countries. Saeculum ANS. 102 s.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.

Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3.

Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia 340: 127-135.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Peterborough.

Vahle, H.-C. 1990. Armleuchteralgen (Characeae) in Niedersachsen und Bremen. Informationsdienst Naturschutz Niedersachsen 10: 85-130.

van Beers, P. & Bruinsma, J. 1996. Terugkeer van Doorschijnend glanswier in het Beeldven. De Levende Natuur 97: 146-150.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella translucens, (Pers.) C.Agardh - grovslinke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Roland Bengtsson 2016. ©ArtDatabanken, SLU 2016