Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stjärnslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitellopsis obtusa
Stjärnslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stjärnslinke är en stor kransalg och lätt att känna igen. Den är glest förgrenad och saknar bark. Kransgrenarna är odelade med små taggliknande celler (braktéer) vilket skiljer arten från släktet Nitella (slinken). Det mest typiska kännetecknet är de stjärnformade reservkropparna (bulbiller) på växtens nedre noder. Stjärnslinke är skildkönad, de små gametangierna förekommer sparsamt på kransgrenarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för stjärnslinke Observationer i  Sverige för stjärnslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stjärnslinke har påträffats i Skåne (fyra aktuella och två äldre sjöar), Östergötland (två aktuella sjöar), Halland (en aktuell sjö) och Uppland (10 aktuella och 3 äldre sjöar). I övriga Norden är den känd från flera lokaler i Danmark, (Jylland och Själland) och flera lokaler i södra Finland. I övrigt förekommer arten i nästan hela Europa samt i Indien och Burma. Till Nordamerika anses den ha förts transoceaniskt med ballastvatten och finns nu i en del sjöar i staten Michigan, i vissa fall i rätt stora populationer. Stjärnslinke är rödlistad som Sårbar (VU) i Finland (Rassi m.fl. 2010), i Tyskland (”3 Gefährdet”; Schmidt m.fl. 1996) och på de brittiska öarna (Stewart & Church 1992).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Kransalgen Nitellopsis obtusa förekommer i kalkrika sjöar mellan Skåne och Uppland och har påträffats på flera nya lokaler under de senaste åren, framför allt tack vare inventeringar inom ÅGP. Med största sannolikhet har arten funnits på dessa lokaler även tidigare. Arten anses ha en mycket dålig spridningsförmåga och bildar vanligen inga fertila oosporer. Ökande förbruning och fortsatt eutrofiering räknas som de största hoten. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 38872 (39000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (96-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Stjärnslinke förekommer i både grunda och djupa sjöar, ibland även i långsamt rinnande vatten. Mer sällan hittas den i nyskapade vatten som småsjöar och diken som uppstått genom torvbrytning eller grustäkt. Arten föredrar mesotroft till måttligt eutroft, kalkrikt vatten med ett högt pH (6,4-9,0), men undviker starkt närsaltsbelastade sjöar. Den växer även i svagt bräckt vatten och i Finland finns den i skyddade vikar i Östersjön. Stjärnslinke är känslig mot vågexponering och växer oftast på mjukbotten från 1 till 30 m djup. På grunt vatten är den ettårig och övervintrar med hjälp av de stjärnformade bulbillerna, på djupt vatten kan den vara flerårig. Eftersom arten är skildkönad och ofta steril hittas mogna oosporer sällan. Stjärnslinke har därmed svårt att sprida sig till andra vattensystem. Den har däremot en mycket kraftig vegetativ förökning och bildar ofta täta och utbredda mattor i de sjöar där den förekommer. Sådana mattor är typiska för Chara-sjöar där kransalger spelar en nyckelroll i hela ekosystemet. Vattnet i dessa sjöar är klart eftersom växterna lagrar upp närsalter och bromsar vågrörelsen. Kransalgerna erbjuder dessutom ett bra substrat för evertebrater och är viktig föda för växtätande sjöfåglar. Den rikliga födotillgången möjliggör även en hög tillväxt av både fisk och kräftor. Bortsett från stjärnslinke kan rödsträfse Chara tomentosa, taggsträfse C. hispida, spretsträfse C. rudis och borststräfse C. aspera bilda lika täta mattor.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Småvatten
Småvatten
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitellopsis (stjärnslinken), Art Nitellopsis obtusa (Desv.) J.Groves - stjärnslinke Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Kransalgen Nitellopsis obtusa förekommer i kalkrika sjöar mellan Skåne och Uppland och har påträffats på flera nya lokaler under de senaste åren, framför allt tack vare inventeringar inom ÅGP. Med största sannolikhet har arten funnits på dessa lokaler även tidigare. Arten anses ha en mycket dålig spridningsförmåga och bildar vanligen inga fertila oosporer. Ökande förbruning och fortsatt eutrofiering räknas som de största hoten. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 38872 (39000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (96-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,v)).
Konventioner Typisk art i 3110 Näringsfattiga slättsjöar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 3140 Kransalgssjöar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Åtgärdsprogram Under produktion
Stjärnslinke är en stor kransalg och lätt att känna igen. Den är glest förgrenad och saknar bark. Kransgrenarna är odelade med små taggliknande celler (braktéer) vilket skiljer arten från släktet Nitella (slinken). Det mest typiska kännetecknet är de stjärnformade reservkropparna (bulbiller) på växtens nedre noder. Stjärnslinke är skildkönad, de små gametangierna förekommer sparsamt på kransgrenarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stjärnslinke

Länsvis förekomst och status för stjärnslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stjärnslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stjärnslinke har påträffats i Skåne (fyra aktuella och två äldre sjöar), Östergötland (två aktuella sjöar), Halland (en aktuell sjö) och Uppland (10 aktuella och 3 äldre sjöar). I övriga Norden är den känd från flera lokaler i Danmark, (Jylland och Själland) och flera lokaler i södra Finland. I övrigt förekommer arten i nästan hela Europa samt i Indien och Burma. Till Nordamerika anses den ha förts transoceaniskt med ballastvatten och finns nu i en del sjöar i staten Michigan, i vissa fall i rätt stora populationer. Stjärnslinke är rödlistad som Sårbar (VU) i Finland (Rassi m.fl. 2010), i Tyskland (”3 Gefährdet”; Schmidt m.fl. 1996) och på de brittiska öarna (Stewart & Church 1992).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitellopsis - stjärnslinken 
  • Art
    Nitellopsis obtusa(Desv.) J.Groves - stjärnslinke

Stjärnslinke förekommer i både grunda och djupa sjöar, ibland även i långsamt rinnande vatten. Mer sällan hittas den i nyskapade vatten som småsjöar och diken som uppstått genom torvbrytning eller grustäkt. Arten föredrar mesotroft till måttligt eutroft, kalkrikt vatten med ett högt pH (6,4-9,0), men undviker starkt närsaltsbelastade sjöar. Den växer även i svagt bräckt vatten och i Finland finns den i skyddade vikar i Östersjön. Stjärnslinke är känslig mot vågexponering och växer oftast på mjukbotten från 1 till 30 m djup. På grunt vatten är den ettårig och övervintrar med hjälp av de stjärnformade bulbillerna, på djupt vatten kan den vara flerårig. Eftersom arten är skildkönad och ofta steril hittas mogna oosporer sällan. Stjärnslinke har därmed svårt att sprida sig till andra vattensystem. Den har däremot en mycket kraftig vegetativ förökning och bildar ofta täta och utbredda mattor i de sjöar där den förekommer. Sådana mattor är typiska för Chara-sjöar där kransalger spelar en nyckelroll i hela ekosystemet. Vattnet i dessa sjöar är klart eftersom växterna lagrar upp närsalter och bromsar vågrörelsen. Kransalgerna erbjuder dessutom ett bra substrat för evertebrater och är viktig föda för växtätande sjöfåglar. Den rikliga födotillgången möjliggör även en hög tillväxt av både fisk och kräftor. Bortsett från stjärnslinke kan rödsträfse Chara tomentosa, taggsträfse C. hispida, spretsträfse C. rudis och borststräfse C. aspera bilda lika täta mattor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Vattendrag, Småvatten, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Eutrofiering anses allmänt som det största hotet mot stjärnslinke, liksom båttrafik som ger upphov till kraftiga vattenrörelser och uppgrumling av vattnet. En hög närsaltsbelastning är för stjärnslinke speciellt allvarlig eftersom den på grund av sin dåliga spridningsförmåga har svårt att sprida sig till alternativa lokaler såsom restaurerade eller nyskapade sjöar..

Påverkan
  • Förbruning av vatten (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Stjärnslinkets nuvarande lokaler bör skyddas mot närsaltsbelastning, samt intensiv båttrafik och badaktivitet. Självklart bör inplantering av karpfiskar och speciellt gräskarp undvikas. En inplantering av växten till lämpliga sjöar, speciellt till lokaler där den tidigare har förekommit, bör övervägas.

Åtgärdsprogram Under produktion
Utländska namn – GB: Starry stonewort.

Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn. 1996. Svenska namn på kransalger. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 300.

Blindow, I. 1992. Long- and short-term dynamics of submerged macrophytes in two shallow eutrophic lakes. Freshwater Biology 28: 15-27.

Blindow, I. 1994. Sällsynta och hotade kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 88: 65-73.

Blindow, I. 1995. Rödlistade kransalger. I: Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red.), Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken, SLU, Uppsala: 137-140.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Doef, R.W., van den Berg, M.S., Coops, H. & Noordhuis, R. 1994. Waterplanten in de Gouwzee. De Graspieper 14: 104-112.

Forsberg, C. 1965. Environmental conditions of Swedish Charophytes. Symbolae Botanicae Upsalienses 18: 4.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

Hasslow, O.J. 1945. Einige Characeenbestimmungen IV. Botaniska Notiser 98: 121.

Krause, W. 1985. Über die Standortanspru¨che und das Ausbreitungsverhalten der Stern-Armleuchteralge Nitellopsis obtusa (Desvaux) J. Groves. Carolinea 42: 31-42.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Su¨ßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Lundh, A. 1947. Chara stelligera åter funnen i Råbelövssjön och Levrasjön. Botaniska Notiser 100: 81.

Lundh, A. 1951. Some aspects of the higher aquatic vegetation in the lake Ringsjön in Scania. Botaniska Notiser 104: 21-31.

Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.

Moore, J.A. 1986. Charophytes of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook No. 5, London.

Olsen, S. 1944. Danish charophyta. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Biologiske Skrifter 3. Köpenhamn.

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) 2010. The 2010 red list of Finnish species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki.

Schmidt, D., Weyer, K. van de, Krause, W., Kies, L., Garniel, A., Geissler, U., Gutowski, A., Samietz, R., Schu¨tz, W., Vahle, H.-C., Vöge, M., Wolff, P. & Melzer, A. 1996. Rote Liste der Armleuchteralgen (Charophyceae) Deutschlands. Schriftenreihe fu¨r Vegetationskunde 28: 547-576.

Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia 340: 127-135.

Simons, J., Ohm, M., Daalder, R., Boers, P. & Rip, W. 1994. Restoration of Botshol (The Netherlands) by reduction of external nutrient load: recovery of a characean community, dominated by Chara connivens. Hydrobiologia 275/276: 243-253.

Stewart, N.F. & Church, J.M. 1992. Red data books of Britain and Ireland: Stoneworts. Petersborough.

Vahle, H.-C. 1990. Armleuchteralgen (Characeae) in Niedersachsen und Bremen. Informationsdienst Naturschutz Niedersachsen 10: 85-130.

Wallin, B. 1958. Ny lokal för Nitellopsis obtusa (Desvaux) Groves i Uppland. Botaniska Notiser 111: 653-654.

Wallsten, M. 1985. Vattenvegetationen i Ösmaren och Brosjön 1984. Rapport från arbetsgruppen för miljövårdsfrågor i Norrtälje kommun 1985:1.

Willén, T. 1957. On the distribution of Nitellopsis obtusa (Desvaux) Groves around the Baltic. Botaniska Notiser 110: 313-320.

Willén, T. 1960. The Charophyte Nitellopsis obtusa (Desv.) Groves found fertile in central Sweden. Svensk Botanisk Tidskrift 54: 360-367.

Winter, U., Kuhbier, K. & Kirst, G.O. 1987. Characeen-Gesellschaften im oligohalinen Kuhgrabensee und benachbarten Gewässern. Abhandlungen Naturwissenschaftlicher Verein zu Bremen 40: 381-394.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Eva Willén 2015. ©ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitellopsis - stjärnslinken 
  • Art
    Nitellopsis obtusa, (Desv.) J.Groves - stjärnslinke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Eva Willén 2015. ©ArtDatabanken, SLU 2015