Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vågticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Osteina undosa
Vågticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vågticka är en ticka vars fruktkroppar sitter vidväxta mot underlaget och bara bildar en smal, långsträckt hatt (pileus). Denna är gärna vågig längs kanten och har en vit till ljusbrun översida. Porlagret är gräddvitt och porerna stora och kantiga (1–3/mm). Fruktkroppen är ganska mjuk och upp till 1,5 cm tjock. Hyferna i fruktkroppens inre är ofta tjockväggiga och sväller tydligt i kaliumhydroxid. Sporerna är smala och böjda. Flera andra arter i släktet Oligoporus har liknande mikroskopiska karaktärer. Om fruktkropparna är väl utväxta bör man dock kunna känna igen arten på den vågiga hattkanten och de stora porerna.
Utbredning
Länsvis förekomst för vågticka Observationer i  Sverige för vågticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vågticka är samlad ganska många gånger från norra Götaland och norrut. De flesta fynden är gjorda under senare år. Cirka 90 aktuella lokaler är kända i Sverige. I Finland rapporterades arten första gången 1981 och då med tre fynd. Den är även känd från Norge men frekvensuppgifter saknas. Inga uppgifter om danska fynd föreligger. Vågtickans europeiska utbredning följer i stort sett granens naturliga förekomst vilket innebär att arten saknas i västra Europa. Den är även vida spridd i Nordamerika. Arten är rödlistad i Norge och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i främst lågor av gran, sällan tall, asp, björk och sälg i äldre barr- och blandskog. Välspridd i Norrland, framförallt i granskogar med höga naturvärden. Förekommer även i stubbar. Total population i landet bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre kontinuitetsgranskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (400-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (528-3000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Vågticka växer på ved och orsakar brunröta. Den tycks föredra gran men är ofta samlad även på andra trädslag t.ex. tall, asp, björk och sälg. Den uppträder på omkullfallna, döda stammar eller på stubbar. Miljön växlar från granskog till lövskog med hassel och från våtmark med sälg till hedartad tallskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Dacryobolaceae, Släkte Osteina, Art Osteina undosa (Peck) Miettinen & Spirin - vågticka Synonymer Spongipellis undosus (Peck) A. David, Polyporus undosus Peck, Leptoporus undosus (Peck) Pilát, Oligoporus undosus (Peck) Gilb. & Ryvarden, Postia undosa (Peck) Jülich, Tyromyces undosus (Peck) Murrill, Spongiporus undosus (Peck) A.David

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i främst lågor av gran, sällan tall, asp, björk och sälg i äldre barr- och blandskog. Välspridd i Norrland, framförallt i granskogar med höga naturvärden. Förekommer även i stubbar. Total population i landet bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre kontinuitetsgranskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (400-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (528-3000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Vågticka är en ticka vars fruktkroppar sitter vidväxta mot underlaget och bara bildar en smal, långsträckt hatt (pileus). Denna är gärna vågig längs kanten och har en vit till ljusbrun översida. Porlagret är gräddvitt och porerna stora och kantiga (1–3/mm). Fruktkroppen är ganska mjuk och upp till 1,5 cm tjock. Hyferna i fruktkroppens inre är ofta tjockväggiga och sväller tydligt i kaliumhydroxid. Sporerna är smala och böjda. Flera andra arter i släktet Oligoporus har liknande mikroskopiska karaktärer. Om fruktkropparna är väl utväxta bör man dock kunna känna igen arten på den vågiga hattkanten och de stora porerna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vågticka

Länsvis förekomst och status för vågticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vågticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vågticka är samlad ganska många gånger från norra Götaland och norrut. De flesta fynden är gjorda under senare år. Cirka 90 aktuella lokaler är kända i Sverige. I Finland rapporterades arten första gången 1981 och då med tre fynd. Den är även känd från Norge men frekvensuppgifter saknas. Inga uppgifter om danska fynd föreligger. Vågtickans europeiska utbredning följer i stort sett granens naturliga förekomst vilket innebär att arten saknas i västra Europa. Den är även vida spridd i Nordamerika. Arten är rödlistad i Norge och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Dacryobolaceae  
  • Släkte
    Osteina  
  • Art
    Osteina undosa(Peck) Miettinen & Spirin - vågticka
    Synonymer
    Spongipellis undosus (Peck) A. David
    Polyporus undosus Peck
    Leptoporus undosus (Peck) Pilát
    Oligoporus undosus (Peck) Gilb. & Ryvarden
    Postia undosa (Peck) Jülich
    Tyromyces undosus (Peck) Murrill
    Spongiporus undosus (Peck) A.David

Vågticka växer på ved och orsakar brunröta. Den tycks föredra gran men är ofta samlad även på andra trädslag t.ex. tall, asp, björk och sälg. Den uppträder på omkullfallna, döda stammar eller på stubbar. Miljön växlar från granskog till lövskog med hassel och från våtmark med sälg till hedartad tallskog.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten ansågs tidigare som ytterst sällsynt men har nu blivit påträffad så många gånger att hotbilden eventuellt förändrats. Fortfarande är dock arten att anse som sårbar eftersom den fordrar rik tillgång till främst granlågor, ett substrat som minskat kraftigt i våra skogar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Artens status bör ytterligare utredas. I väntan på detta måste fler av artens kända växtplatser säkerställas. De fynd som gjorts under senare år och som inte finns belagda i offentliga herbarier bör kontrolleras.
Rödlistad 2005 under namnet Oligoporus undosus.
Utländska namn – FI: Poimuhapakääpä.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1981. Composition of the polypore communities of four forest areas in southern Central Finland. Karstenia 21: 31–48.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1994. European Polypores 2. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Dacryobolaceae  
  • Släkte
    Osteina  
  • Art
    Osteina undosa, (Peck) Miettinen & Spirin - vågticka
    Synonymer
    Spongipellis undosus (Peck) A. David
    Polyporus undosus Peck
    Leptoporus undosus (Peck) Pilát
    Oligoporus undosus (Peck) Gilb. & Ryvarden
    Postia undosa (Peck) Jülich
    Tyromyces undosus (Peck) Murrill
    Spongiporus undosus (Peck) A.David
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.