Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  harticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Onnia leporina
Harticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Harticka är en ticka med mjuka, ettåriga, konsolformade, 5–10 cm breda och 0,5–1,5 cm tjocka fruktkroppar. Om svampen sitter på ovansidan av en omkullfallen stam eller på ytliga rötter är den ofta försedd med en kort fot. Översidan är först gråbrun, sedan rödbrun och fint sammetsluden. På äldre exemplar är den pulvrig, så att fingrarna färgas rödbruna om man vidrör den. Porerna är först vitaktiga, vid tumning eller med åldern brunaktiga. Fruktkropparna bildas under sensommaren–hösten, men är kortlivade (endast några veckor) genom att de snabbt förstörs av insektslarver.
Utbredning
Länsvis förekomst för harticka Observationer i  Sverige för harticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En nordlig art, som i Sverige har sina sydligaste lokaler i Östergötland och Västergötland. Den är ännu någorlunda frekvent i Norrland. Den finns också i Norge och Finland men saknas i Danmark. I övrigt är den funnen i Västtyskland, Östtyskland, Polen, f.d. Tjeckoslovakien, f.d. Sovjetunionen och Nordamerika. Arten är klassad som försvunnen i Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i högstubbar och döda stammar av gran, men ibland även i levande och döende äldre träd. Påträffas i barrskog, främst örtrik ängsgranskog och ofta i dimensionsavverkade skogar. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre örtrika granskogar där hartickan har sin huvudsakliga förekomst utanför skyddad fjällnära skog. Antalet reproduktiva individer skattas till 9000 (3600-18000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2250 (900-4500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Hartickan lever parasitiskt på gran och förekommer, åtminstone i mellersta Sverige, i olikåldriga, under lång tid orörda eller endast svagt påverkade, helst örtrika granskogar. Möjligen är den något mindre bunden till orörda skogar i norra Sverige, och är där kanske fortfarande en allvarlig skadesvamp. Fruktkropparna bildas på döda stammar, ytliga rötter och på stubbar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetaceae, Släkte Onnia, Art Onnia leporina (Fr.) H. Jahn - harticka Synonymer Inonotus leporinus (Fr.) Gilb. & Ryv.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i högstubbar och döda stammar av gran, men ibland även i levande och döende äldre träd. Påträffas i barrskog, främst örtrik ängsgranskog och ofta i dimensionsavverkade skogar. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre örtrika granskogar där hartickan har sin huvudsakliga förekomst utanför skyddad fjällnära skog. Antalet reproduktiva individer skattas till 9000 (3600-18000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2250 (900-4500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9050 Näringsrik granskog (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9030 Landhöjningsskog (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Harticka är en ticka med mjuka, ettåriga, konsolformade, 5–10 cm breda och 0,5–1,5 cm tjocka fruktkroppar. Om svampen sitter på ovansidan av en omkullfallen stam eller på ytliga rötter är den ofta försedd med en kort fot. Översidan är först gråbrun, sedan rödbrun och fint sammetsluden. På äldre exemplar är den pulvrig, så att fingrarna färgas rödbruna om man vidrör den. Porerna är först vitaktiga, vid tumning eller med åldern brunaktiga. Fruktkropparna bildas under sensommaren–hösten, men är kortlivade (endast några veckor) genom att de snabbt förstörs av insektslarver.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för harticka

Länsvis förekomst och status för harticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för harticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En nordlig art, som i Sverige har sina sydligaste lokaler i Östergötland och Västergötland. Den är ännu någorlunda frekvent i Norrland. Den finns också i Norge och Finland men saknas i Danmark. I övrigt är den funnen i Västtyskland, Östtyskland, Polen, f.d. Tjeckoslovakien, f.d. Sovjetunionen och Nordamerika. Arten är klassad som försvunnen i Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Onnia  
  • Art
    Onnia leporina(Fr.) H. Jahn - harticka
    Synonymer
    Inonotus leporinus (Fr.) Gilb. & Ryv.

Hartickan lever parasitiskt på gran och förekommer, åtminstone i mellersta Sverige, i olikåldriga, under lång tid orörda eller endast svagt påverkade, helst örtrika granskogar. Möjligen är den något mindre bunden till orörda skogar i norra Sverige, och är där kanske fortfarande en allvarlig skadesvamp. Fruktkropparna bildas på döda stammar, ytliga rötter och på stubbar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av växtplatserna kan innebära ett hot mot arten. Brist på lämliga miljöer är en faktor som på lite längre sikt hotar arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Örtrika granskogar bör i större utsträckning än hittills undantas från skogsbruk, särskilt i södra halvan av landet. Svampens ekologi och koppling till orörda skogar bör närmare undersökas.
Rödlistad 2005 under namnet Inonotus leporinus.
Utländska namn – NO: Harekjuke, FI: Pihkakääpä.

Eriksson, J. 1958. Studies in the Heterobasidomycetes and Homobasidomycetes–Aphyllophorales of Muddus National Park in North Sweden. Symbolae Botanicae Upsaliensis 16(1).

Jahn, H. 1978. Die Gattung Onnia P. Karst., Filzporlinge. Westfäl. Pilzbriefe 11: 79–93.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores 1. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Onnia  
  • Art
    Onnia leporina, (Fr.) H. Jahn - harticka
    Synonymer
    Inonotus leporinus (Fr.) Gilb. & Ryv.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.