Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddvedel

Organismgrupp Kärlväxter Oxytropis pilosa
Luddvedel Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Luddvedel är en flerårig, 10–40 cm hög, upprätt eller nedliggande ört. Stjälken bär blad och är utspärrat hårig. Blommorna är blekgula och sitter i huvudlika, långskaftade klasar. Blomningen sker under juni. Förökningen sker huvudsakligen med frö. På Gotland är växten mest nedliggande medan den är upprätt i Östergötland. Vid jämförande odling har det dock visat sig att dessa skillnader i huvudsak är ståndortsbetingade.
Utbredning
Länsvis förekomst för luddvedel Observationer i  Sverige för luddvedel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har luddvedel två skilda utbredningsområden, ett i Östergötland (Ombergstrakten) och ett på Gotland (mest utefter västra kusten samt på Gotska Sandön). Antalet aktuella lokaler i Östergötland uppgår till sex och växten har förgäves eftersökts på ytterligare en tidigare känd lokal. Några av populationerna är livskraftiga och relativt individrika. På Gotland är omkring 20 lokaler kända, varav några upptäckts nyligen. Växten har dock även försvunnit från flera lokaler eller inte kunnat återfinnas där. Flera av de gotländska förekomsterna är vitala och individrika, medan andra rapporterats skadade av bl a tramp. De svenska förekomsterna är de enda i Norden. Närmast är växten känd från Baltikum. Utbredningen i övrigt är eurasiatisk med en östlig tyngdpunkt i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Östergötland samt på Gotland. I Östergötland växer den i stäppartade torrängar och klippbranter. På Gotland utgörs växtplatserna av örtrika timjanhedar och sandiga eller grusiga havsstränder, men också av grustag och vägkanter. Igenväxning genom ändrad markanvändning utgör allvarliga hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (16-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 22720 (21984-22720) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-136) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
I Östergötland växer luddvedel i stäppartade torrängar och klippbranter. På Gotland utgörs växtplatserna av örtrika timjanhedar och sandiga eller grusiga havsstränder men också av grustag och vägkanter. Arten kräver öppna växtplatser. Man har misstänkt att den på Gotland skulle ha inkommit genom människans försorg medan förekomsterna i Östergötland skulle vara ursprungliga.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Fabales (ärtordningen), Familj Fabaceae (ärtväxter), Släkte Oxytropis (klovedlar), Art Oxytropis pilosa (L.) DC. - luddvedel Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Östergötland samt på Gotland. I Östergötland växer den i stäppartade torrängar och klippbranter. På Gotland utgörs växtplatserna av örtrika timjanhedar och sandiga eller grusiga havsstränder, men också av grustag och vägkanter. Igenväxning genom ändrad markanvändning utgör allvarliga hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (500-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (16-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 22720 (21984-22720) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-136) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Luddvedel är en flerårig, 10–40 cm hög, upprätt eller nedliggande ört. Stjälken bär blad och är utspärrat hårig. Blommorna är blekgula och sitter i huvudlika, långskaftade klasar. Blomningen sker under juni. Förökningen sker huvudsakligen med frö. På Gotland är växten mest nedliggande medan den är upprätt i Östergötland. Vid jämförande odling har det dock visat sig att dessa skillnader i huvudsak är ståndortsbetingade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luddvedel

Länsvis förekomst och status för luddvedel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddvedel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har luddvedel två skilda utbredningsområden, ett i Östergötland (Ombergstrakten) och ett på Gotland (mest utefter västra kusten samt på Gotska Sandön). Antalet aktuella lokaler i Östergötland uppgår till sex och växten har förgäves eftersökts på ytterligare en tidigare känd lokal. Några av populationerna är livskraftiga och relativt individrika. På Gotland är omkring 20 lokaler kända, varav några upptäckts nyligen. Växten har dock även försvunnit från flera lokaler eller inte kunnat återfinnas där. Flera av de gotländska förekomsterna är vitala och individrika, medan andra rapporterats skadade av bl a tramp. De svenska förekomsterna är de enda i Norden. Närmast är växten känd från Baltikum. Utbredningen i övrigt är eurasiatisk med en östlig tyngdpunkt i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Oxytropis - klovedlar 
  • Art
    Oxytropis pilosa(L.) DC. - luddvedel

I Östergötland växer luddvedel i stäppartade torrängar och klippbranter. På Gotland utgörs växtplatserna av örtrika timjanhedar och sandiga eller grusiga havsstränder men också av grustag och vägkanter. Arten kräver öppna växtplatser. Man har misstänkt att den på Gotland skulle ha inkommit genom människans försorg medan förekomsterna i Östergötland skulle vara ursprungliga.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Igenväxning genom ändrad markanvändning utgör ett allvarligt hot mot luddvedeln. Torrängslokalerna i Östergötland kräver kontinuerligt men inte alltför hårt bete. Några av lokalerna på Gotland har skadats av tramp i samband med badliv. Några lokaler har också skadats eller förstörts genom olika anläggningsarbeten och byggnation. Några växtplatser i grustag på Gotland håller på att växa igen med planterad ungtallskog. I några fall är orsakerna till försvinnandet okända.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Igenväxning bör förhindras genom röjning och fortsatt hävd. I Östergötland är ett par av lokalerna skyddade som naturreservat. I dessa bör betestrycket avpassas så att arten gynnas. Luddvedel bör övervakas av floraväktare.
Luddvedel är fridlyst. Material av luddvedel från Gotland och Östergötland odlas i Botaniska trädgården i Uppsala. Växten är lättodlad, men exemplaren förefaller kortlivade och behöver då och då ersättas genom omsådd. Frö kan bevaras under lång tid i genbank. Utländska namn – NO: Lodnemjelt, DK: Lådden Spidsbælg, GB: Woolly Milk-vetch.

Anonym. 1981. Floristiska notiser. Rindi 1: 18–19.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Engström, F. & Karlsson, T. 2006. Rödlistade kärlväxter I Östergötland – Trender för nationellt och regionalt rödlistade arter I Östergötlands län 1995 – 2005. Rapport 2006:20. Länsstyrelsen Östergötland.

Ingmansson, G. & Petersson, J. 2006. Gotska Sandöns flora. Rindi 26: 1–120.

Johansson, B. G. & Larsson, B. 1986. Nyheter i Gotlands flora 1985. Rindi 6: 23–32.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 205–224.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Oxytropis - klovedlar 
  • Art
    Oxytropis pilosa, (L.) DC. - luddvedel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.