Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sydlig skärbladsmossa

Organismgrupp Mossor Paraleucobryum sauteri
Sydlig skärbladsmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 3 cm höga, täta tuvor som är sidenglänsande och ljusgröna till klargröna som torra. Bladen är långsmala, ensidigt och svagt böjda samt relativt styva. Bladspetsen är slät eller har enstaka små tänder. Nerven är bred och täcker 1/5-1/3 av bladbasen. I tvärsnitt ser man att de gröna, centrala cellerna är större än de övriga, färglösa cellerna. Kapslar är ej funna i Sverige men är i Alperna vanligt förekommande. Kapseln är cylindrisk, ljusbrun, slät och upprätt. Peristomtänderna är kluvna till basen så att peristomet skenbart ser ut att ha 32 tänder. Kapselskaftet är 1-1,5 cm långt och gulaktigt. Sporerna är 24-34 µm i diameter, gröna och papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Arten liknar mest skärbladsmossa P. longifolium, vilken dock har bredare bladnerv, tätt med tydliga tänder i bladspetsen, mindre gröna centralceller i nervtvärsnittet och peristomtänder som endast är kluvna till hälften. Skärbladsmossornas skott har endast sparsamt med rhizoider, medan arterna i det snarlika släktet nervmossor Campylopus har rikligare med rödaktiga rhizoider (ofta längs hela stammen) och de flesta arterna har dessutom bladnerv med välutvecklade stereider.
Utbredning
Länsvis förekomst för sydlig skärbladsmossa Observationer i  Sverige för sydlig skärbladsmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige uppgiven endast från ett fåtal platser i fjälltrakterna (Jämtland, Pite lappmark och Lule lappmark) och från en lokal i Västergötland. Flera äldre uppgifter om arten grundar sig på tveksamma bestämningar beroende på att materialet har varit sparsamt och sterilt. Den är även funnen på enstaka platser i Norge. Utbredningen i övriga Europa inkluderar de flesta länderna i och runt Alperna, Karpaterna och Pyrenéerna samt Kaukasus. Arten har även uppgivits från östra Asien och västra Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Växer på kalkrik sten. Ny kunskap om artens utbredning och frekvens (bl a ett fynd i Lule lappmark) har tillkommit. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (0-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (0-300) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Sydlig skärbladsmossa har i Sverige endast noterats växande på sten, t.ex. invid stränder. Flera äldre uppgifter om arten på andra underlag grundar sig på tveksamma bestämningar beroende på att materialet har varit sparsamt och sterilt. Utomlands - framförallt i Alperna där arten inte är ovanlig - växer den på basen av trädstammar av främst bok och silvergran samt på stubbar och döda trädstammar. Bara undantagsvis växer den där på klippor. I södra Tyskland uppges den ofta växa tillsammans med bl.a. fällmossa Antitrichia curtipendula och repmossa Pterigynandrum filiforme. I Centraleuropa mognar sporerna på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Dicranaceae, Släkte Paraleucobryum (skärbladsmossor), Art Paraleucobryum sauteri (Bruch & Schimp. ) Loeske - sydlig skärbladsmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Växer på kalkrik sten. Ny kunskap om artens utbredning och frekvens (bl a ett fynd i Lule lappmark) har tillkommit. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (0-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (0-300) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar upp till 3 cm höga, täta tuvor som är sidenglänsande och ljusgröna till klargröna som torra. Bladen är långsmala, ensidigt och svagt böjda samt relativt styva. Bladspetsen är slät eller har enstaka små tänder. Nerven är bred och täcker 1/5-1/3 av bladbasen. I tvärsnitt ser man att de gröna, centrala cellerna är större än de övriga, färglösa cellerna. Kapslar är ej funna i Sverige men är i Alperna vanligt förekommande. Kapseln är cylindrisk, ljusbrun, slät och upprätt. Peristomtänderna är kluvna till basen så att peristomet skenbart ser ut att ha 32 tänder. Kapselskaftet är 1-1,5 cm långt och gulaktigt. Sporerna är 24-34 µm i diameter, gröna och papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Arten liknar mest skärbladsmossa P. longifolium, vilken dock har bredare bladnerv, tätt med tydliga tänder i bladspetsen, mindre gröna centralceller i nervtvärsnittet och peristomtänder som endast är kluvna till hälften. Skärbladsmossornas skott har endast sparsamt med rhizoider, medan arterna i det snarlika släktet nervmossor Campylopus har rikligare med rödaktiga rhizoider (ofta längs hela stammen) och de flesta arterna har dessutom bladnerv med välutvecklade stereider.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sydlig skärbladsmossa

Länsvis förekomst och status för sydlig skärbladsmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sydlig skärbladsmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige uppgiven endast från ett fåtal platser i fjälltrakterna (Jämtland, Pite lappmark och Lule lappmark) och från en lokal i Västergötland. Flera äldre uppgifter om arten grundar sig på tveksamma bestämningar beroende på att materialet har varit sparsamt och sterilt. Den är även funnen på enstaka platser i Norge. Utbredningen i övriga Europa inkluderar de flesta länderna i och runt Alperna, Karpaterna och Pyrenéerna samt Kaukasus. Arten har även uppgivits från östra Asien och västra Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Dicranaceae  
  • Släkte
    Paraleucobryum - skärbladsmossor 
  • Art
    Paraleucobryum sauteri(Bruch & Schimp. ) Loeske - sydlig skärbladsmossa

Sydlig skärbladsmossa har i Sverige endast noterats växande på sten, t.ex. invid stränder. Flera äldre uppgifter om arten på andra underlag grundar sig på tveksamma bestämningar beroende på att materialet har varit sparsamt och sterilt. Utomlands - framförallt i Alperna där arten inte är ovanlig - växer den på basen av trädstammar av främst bok och silvergran samt på stubbar och döda trädstammar. Bara undantagsvis växer den där på klippor. I södra Tyskland uppges den ofta växa tillsammans med bl.a. fällmossa Antitrichia curtipendula och repmossa Pterigynandrum filiforme. I Centraleuropa mognar sporerna på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sjöar, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Artens långsiktiga överlevnad är osäker, främst beroende på ett begränsat antal lokaler och små populationer.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Samtliga kända lokaler måste ges ett ändamålsenligt skydd.
Etymologi: sauteri = efter Anton Eleutherius Sauter (1800-1881), österrikisk läkare och botaniker.
Uttal: [Paralevkóbryum sautéri]

KEY FACTS Tufts dense, up to 3 cm high, pale to bright green, silky when dry. Leaves fairly rigid, subsecund. Nerve stout, but narrower than in the other members of the genus, in cross section with green central cells that are larger than the upper and lower hyaline cells. Capsules common. Peristome teeth split down to the base. Spores 24-34 µm, green and papillose. - In the Nordic countries found only at a few scattered sites. Found on stones near water in Sweden but only in small, sterile collections, the classification of which is somewhat uncertain.

Augier, J. 1966. Flore des bryophytes. Encyclopédie Biologique 64. Paris.

Hallingbäck, T. 2006. Paraleucobryum sauteri sydlig skärbladsmossa s. 369. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.Grout, A.J. 1928-40. Moss flora of North America north of Mexico.

Nyholm, E. 1987. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 1. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Toma Hallingbäck 2006. Uppdaterad 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Dicranaceae  
  • Släkte
    Paraleucobryum - skärbladsmossor 
  • Art
    Paraleucobryum sauteri, (Bruch & Schimp. ) Loeske - sydlig skärbladsmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Toma Hallingbäck 2006. Uppdaterad 2010.