Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  väggört

Organismgrupp Kärlväxter Parietaria officinalis
Väggört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Väggört är en flerårig, 3–8 dm hög, hårig nässelväxt som saknar brännhår. Stjälken är oftast ogrenad och har strödda, långskaftade blad med upp till 10 cm lång, elliptisk skiva. Bladen är glänsande mörkgröna på ovansidan, helbräddade med utdragen spets och kilformad bas. De små en- eller tvåkönade, grönaktiga blommorna sitter i täta gyttringar i bladvecken. Frukten är en glänsande svart 1,5–2,5 mm lång nöt som omges av det intorkade hyllet. Arten blommar i juni-augusti och sprids genom frön och tunna jordstammar. Som tillfällig på ruderatmark och som ogräs i växthus och plantskolor påträffas då och då den närstående arten grenig väggört Parietaria judaica. Grenig väggört är rikt grenig från basen och är mer eller mindre nedliggande med bågböjt uppstigande stjälkar. Bladen är sällan längre än 3 cm och nöten 1,2–1,5 mm lång. Blomgyttringarnas kalklika högblad är sammanvuxna vid basen, medan de är fria hos väggört.
Utbredning
Länsvis förekomst för väggört Observationer i  Sverige för väggört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Väggört är en införd växt som påträffats som kvarstående och förvildad efter odling på flera platser i Skåne, Blekinge och Kalmar län och som tillfällig på några lokaler längre norrut. I Simrishamn, där den första gången noterades 1832, finns den fortfarande kvar på flera närliggande lokaler. Den har även setts förvildad i grannsamhällena Järrestad och Simris samt på någon enstaka lokal i sydvästra Skåne under de senaste decennierna. I Oskarshamn i Småland har väggörten lyckats hålla sig kvar på den avfallsplats där den upptäcktes 1982 (Ursprungligen inplanterad från Simrishamn till trakten). I Danmark är väggört känd som förvildad och naturaliserad från omkring 30 lokaler, främst på Själland och södra Fyn. Arten anses vara i avtagande då den inte längre odlas och betraktas numera som sårbar i Danmark. I övriga delar av Norden har arten endast påträffats som tillfälligt inkommen på avfalls- och ruderatplatser. Väggört är ursprunglig i södra Europa norrut till södra Tyskland. Den finns även i de västra delarna av Asien österut till Kaukasusområdet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer främst i Skåne och Blekinge. Växer på kväverik, frisk kulturmark vid gator och murar, i gamla trädgårdar och parker. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (100-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3936 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (20-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Väggört har tidigare odlats som läkeväxt och kan förekomma som kvarstående eller förvildad i vårt land. Den växer på kväverik, frisk kulturmark vid gator och murar, i gamla trädgårdar och parker samt på avfallsplatser.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Urticaceae (nässelväxter), Släkte Parietaria (väggörter), Art Parietaria officinalis L. - väggört Synonymer Vanlig väggört, Parietaria erecta Mert. & W. D. J. Koch, Blidnässla

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer främst i Skåne och Blekinge. Växer på kväverik, frisk kulturmark vid gator och murar, i gamla trädgårdar och parker. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (100-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3936 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (20-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Väggört är en flerårig, 3–8 dm hög, hårig nässelväxt som saknar brännhår. Stjälken är oftast ogrenad och har strödda, långskaftade blad med upp till 10 cm lång, elliptisk skiva. Bladen är glänsande mörkgröna på ovansidan, helbräddade med utdragen spets och kilformad bas. De små en- eller tvåkönade, grönaktiga blommorna sitter i täta gyttringar i bladvecken. Frukten är en glänsande svart 1,5–2,5 mm lång nöt som omges av det intorkade hyllet. Arten blommar i juni-augusti och sprids genom frön och tunna jordstammar. Som tillfällig på ruderatmark och som ogräs i växthus och plantskolor påträffas då och då den närstående arten grenig väggört Parietaria judaica. Grenig väggört är rikt grenig från basen och är mer eller mindre nedliggande med bågböjt uppstigande stjälkar. Bladen är sällan längre än 3 cm och nöten 1,2–1,5 mm lång. Blomgyttringarnas kalklika högblad är sammanvuxna vid basen, medan de är fria hos väggört.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för väggört

Länsvis förekomst och status för väggört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för väggört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Väggört är en införd växt som påträffats som kvarstående och förvildad efter odling på flera platser i Skåne, Blekinge och Kalmar län och som tillfällig på några lokaler längre norrut. I Simrishamn, där den första gången noterades 1832, finns den fortfarande kvar på flera närliggande lokaler. Den har även setts förvildad i grannsamhällena Järrestad och Simris samt på någon enstaka lokal i sydvästra Skåne under de senaste decennierna. I Oskarshamn i Småland har väggörten lyckats hålla sig kvar på den avfallsplats där den upptäcktes 1982 (Ursprungligen inplanterad från Simrishamn till trakten). I Danmark är väggört känd som förvildad och naturaliserad från omkring 30 lokaler, främst på Själland och södra Fyn. Arten anses vara i avtagande då den inte längre odlas och betraktas numera som sårbar i Danmark. I övriga delar av Norden har arten endast påträffats som tillfälligt inkommen på avfalls- och ruderatplatser. Väggört är ursprunglig i södra Europa norrut till södra Tyskland. Den finns även i de västra delarna av Asien österut till Kaukasusområdet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Urticaceae - nässelväxter 
  • Släkte
    Parietaria - väggörter 
  • Art
    Parietaria officinalisL. - väggört
    Synonymer
    Vanlig väggört
    Parietaria erecta Mert. & W. D. J. Koch
    Blidnässla

Väggört har tidigare odlats som läkeväxt och kan förekomma som kvarstående eller förvildad i vårt land. Den växer på kväverik, frisk kulturmark vid gator och murar, i gamla trädgårdar och parker samt på avfallsplatser.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Väggört odlas knappast längre varför dess möjligheter att förvilda sig på nya platser är mycket begränsad. På de kvarvarande lokalerna är bortrensning och anläggningsarbeten av olika slag det främsta hotet mot arten.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
I Simrishamn har väggört funnits i mer än 150 år och utgör här ett kulturhistoriskt värdefullt inslag. Dess växtplatser bör skyddas och vårdas på ett sätt som gynnar artens fortbestånd. Parkförvaltning och andra som har hand om den offentliga miljön bör informeras om artens existens så att den inte blir bortrensad eller kommer till skada vid anläggningsarbeten. Arten övervakas av floraväktare.
Som medicinalväxt har väggört i första hand kommit till användning som urindrivande medel. Utländska namn – NO: Blidnesle, DK: Springknap, GB: Eastern Pellitory-of-the-wall.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1): 1–40.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Olsson, K.-A. & Tyler, T. 2001. Skånes rödlistade kärlväxter i ett historiskt perspektiv. Bot. Not. 134 (2): 1–21.

Pedersen, A. 1966. Cannabaceernes, Urticaceernes, Santalaceernes, Aristolochiaceernes, Resedaceernes og Cistaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 62: 85–122.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Urticaceae - nässelväxter 
  • Släkte
    Parietaria - väggörter 
  • Art
    Parietaria officinalis, L. - väggört
    Synonymer
    Vanlig väggört
    Parietaria erecta Mert. & W. D. J. Koch
    Blidnässla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2007.