Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  peltula

Organismgrupp Lavar Peltula euploca
Peltula Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Peltula är en skorplav med spridda till tättstående och överlappande, vanligen 3–10 mm breda, mörkgrå till olivgrå till svartbruna, navlade fjäll med cyanobakterier (Scytonema). Undersidan är ljusbrun och saknar rhiziner. Längs de mer eller mindre uppvikta kanterna av fjällen finns oftast grå soral. Fjäll utan soral har ofta en något nedböjd kant. Apothecier är upp till 1 mm breda, insänkta och brunröda. De navlade fjällen med sorediösa kanter och cyanobakterier gör att arten knappast kan förväxlas med någon annan art.
Utbredning
Länsvis förekomst för peltula Observationer i  Sverige för peltula
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Peltula är totalt känd från omkring 20 lokaler i Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Närke och Jämtland. Den inte eftersökt i sen tid på ett flertal lokaler men det finns inte några aktuella fynd från Bohuslän. Knappt 10 aktuella lokaler. I övriga Norden finns den på sex lokaler i Norge (rödlistad). Peltula är en vittspridd art som i Europa huvudsakligen finns i Medelhavsområdet. I övrigt finns den i Syd- och Nordamerika, Afrika, Australien, Nya Zeeland och Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Växer på något fuktiga klippor på stränder eller sipperytor. Oftast växer den på grönsten. Omkring 20 gamla lokaler är kända men alla dessa är inte återinventerade. Drygt 10 aktuella lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 34752 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer på något fuktiga, ofta sydvända silikat-, grönsten- eller kalkhaltiga skifferklippor på stränder eller sipperytor. När den växer på silikatklippor är dessa alltid påverkade av basiskt sippervatten. Den växer sällan i direkt anslutning till andra rödlistade lavar men lokalerna är mycket artrika med en mängd olika skorplavar. Den ena av de aktuella lokalerna i Dalsland är en sommarstugetomt som hålls öppen medan den på en lokal i Västergötland växer på exponerade strandklippor av grönsten och i närheten finns t.ex. knagglav Toninia sedifolia och praktlav Xanthoria elegans. I Dalsland finns den rödlistade klot-tegellav Psora globifera omkring 100 m från den ena aktuella förekomsten. I Jämtland växer Peltula på en västvänd lodyta i en klippbrant och på samma berg finns ett 20-tal andra rödlistade lavar.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sjöar
Sjöar
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lichinomycetes, Ordning Lichinales, Familj Peltulaceae, Släkte Peltula, Art Peltula euploca (Ach.) Poelt - peltula Synonymer Heppia euploca (Ach.) Vain, Heppia guepinii (Delise) Nyl.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Växer på något fuktiga klippor på stränder eller sipperytor. Oftast växer den på grönsten. Omkring 20 gamla lokaler är kända men alla dessa är inte återinventerade. Drygt 10 aktuella lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 34752 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Peltula är en skorplav med spridda till tättstående och överlappande, vanligen 3–10 mm breda, mörkgrå till olivgrå till svartbruna, navlade fjäll med cyanobakterier (Scytonema). Undersidan är ljusbrun och saknar rhiziner. Längs de mer eller mindre uppvikta kanterna av fjällen finns oftast grå soral. Fjäll utan soral har ofta en något nedböjd kant. Apothecier är upp till 1 mm breda, insänkta och brunröda. De navlade fjällen med sorediösa kanter och cyanobakterier gör att arten knappast kan förväxlas med någon annan art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för peltula

Länsvis förekomst och status för peltula baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för peltula

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Peltula är totalt känd från omkring 20 lokaler i Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland, Närke och Jämtland. Den inte eftersökt i sen tid på ett flertal lokaler men det finns inte några aktuella fynd från Bohuslän. Knappt 10 aktuella lokaler. I övriga Norden finns den på sex lokaler i Norge (rödlistad). Peltula är en vittspridd art som i Europa huvudsakligen finns i Medelhavsområdet. I övrigt finns den i Syd- och Nordamerika, Afrika, Australien, Nya Zeeland och Mongoliet.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lichinomycetes  
  • Ordning
    Lichinales  
  • Familj
    Peltulaceae  
  • Släkte
    Peltula  
  • Art
    Peltula euploca(Ach.) Poelt - peltula
    Synonymer
    Heppia euploca (Ach.) Vain
    Heppia guepinii (Delise) Nyl.

Arten växer på något fuktiga, ofta sydvända silikat-, grönsten- eller kalkhaltiga skifferklippor på stränder eller sipperytor. När den växer på silikatklippor är dessa alltid påverkade av basiskt sippervatten. Den växer sällan i direkt anslutning till andra rödlistade lavar men lokalerna är mycket artrika med en mängd olika skorplavar. Den ena av de aktuella lokalerna i Dalsland är en sommarstugetomt som hålls öppen medan den på en lokal i Västergötland växer på exponerade strandklippor av grönsten och i närheten finns t.ex. knagglav Toninia sedifolia och praktlav Xanthoria elegans. I Dalsland finns den rödlistade klot-tegellav Psora globifera omkring 100 m från den ena aktuella förekomsten. I Jämtland växer Peltula på en västvänd lodyta i en klippbrant och på samma berg finns ett 20-tal andra rödlistade lavar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sjöar, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Hotbilden är något oklar men flera av lokalerna i Mellansverige hölls tidigare öppnare med bete eller slåtter och igenväxning med tät kärlväxtvegetation, mossor och ett nedfall av barr och kvistar som bildar förna är sannolikt det allvarligaste hotet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Lokalerna i Mellansverige måste hållas öppna om de hotas av igenväxning. Lokalen i Jämtland hyser ett stort antal rödlistade lavar och måste skyddas. Aktuell status måste klarläggas för vissa lokaler i Mellansverige.
Utländska namn – NO: Dvergskjold.

Degelius, G. 1946. Om förekomsten av Heppia euploca (Ach.) Vain. i Sverige. Bot. Not. 99: 291-297.

Egea, J. M. 1989. Los géneros Heppia y Peltula (Líquenes) en Europa Occidental y Norte de Africa. Bibl. Lich. 31: 1-122.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1-258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lichinomycetes  
  • Ordning
    Lichinales  
  • Familj
    Peltulaceae  
  • Släkte
    Peltula  
  • Art
    Peltula euploca, (Ach.) Poelt - peltula
    Synonymer
    Heppia euploca (Ach.) Vain
    Heppia guepinii (Delise) Nyl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.