Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brödmärgsticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Perenniporia medulla-panis
Brödmärgsticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brödmärgsticka är en vidväxt, flerårig ticka med 10–15 mm tjock fruktkropp. Som färsk är den korkartat seg, som torr träartat hård Porytan är oftast mer eller mindre vitaktig. Porerna är små och runda, 4–7 per mm, men blir på lutande substrat förlängda. Äldre fruktkropppar har ett flerskiktat rörlager.
Utbredning
Länsvis förekomst för brödmärgsticka Observationer i  Sverige för brödmärgsticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Brödmärgtickan är sällsynt funnen från Skåne till Uppland. Den är känd från Danmark, Norge och Finland och från de baltiska staterna. Svampen är vitt spridd i övriga Europa. Arten delades tidigare in i två varieteter, en på ek, var. medulla-panis, och en på gran, var. multistratosa. Den sistnämnda anses numera vara synonym med den snarlika gräddtickan Perennipora subacida. Arten är rödlistad i Danmark, Norge, Finland och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i barklösa stubbar och lågor av ek, mer sällan levande träd i löv- och blandskog samt hagmark. Mycket sällsynt även på andra trädslag. Total population i landet liten och med få träd på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång till död ekved av lämplig kvalitet och förtätning av artens biotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1350-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (135-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (840-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen växer i Sverige främst på ek. Fruktkroppar ses oftast på basen av gamla, barklösa stubbar men ibland även på grova, fallna stammar och på levande träd. Arten är sällsynt funnen på al, ask, björk och hassel. I övriga Europa är den också känd från andra lövträd, t.ex. bok och lind.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Perenniporia, Art Perenniporia medulla-panis (Jacq. : Fr.) Donk - brödmärgsticka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i barklösa stubbar och lågor av ek, mer sällan levande träd i löv- och blandskog samt hagmark. Mycket sällsynt även på andra trädslag. Total population i landet liten och med få träd på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång till död ekved av lämplig kvalitet och förtätning av artens biotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1350-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (135-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (840-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Brödmärgsticka är en vidväxt, flerårig ticka med 10–15 mm tjock fruktkropp. Som färsk är den korkartat seg, som torr träartat hård Porytan är oftast mer eller mindre vitaktig. Porerna är små och runda, 4–7 per mm, men blir på lutande substrat förlängda. Äldre fruktkropppar har ett flerskiktat rörlager.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brödmärgsticka

Länsvis förekomst och status för brödmärgsticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brödmärgsticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brödmärgtickan är sällsynt funnen från Skåne till Uppland. Den är känd från Danmark, Norge och Finland och från de baltiska staterna. Svampen är vitt spridd i övriga Europa. Arten delades tidigare in i två varieteter, en på ek, var. medulla-panis, och en på gran, var. multistratosa. Den sistnämnda anses numera vara synonym med den snarlika gräddtickan Perennipora subacida. Arten är rödlistad i Danmark, Norge, Finland och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Perenniporia  
  • Art
    Perenniporia medulla-panis(Jacq. : Fr.) Donk - brödmärgsticka

Svampen växer i Sverige främst på ek. Fruktkroppar ses oftast på basen av gamla, barklösa stubbar men ibland även på grova, fallna stammar och på levande träd. Arten är sällsynt funnen på al, ask, björk och hassel. I övriga Europa är den också känd från andra lövträd, t.ex. bok och lind.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av avverkning av värdträd, eventuell stubbrytning och avlägsnande av grov fallen ekved. Svampen hotas på sikt av att olikåldriga bestånd av ek avverkas och ersätts av likåldriga barr- eller lövbestånd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Alla värdträd för arten bör sparas. Stubbar och grövre liggande ekved bör lämnas orörda på och i närheten av kända växtplatser. För artens fortbestånd på sikt måste olikåldriga bestånd av ek bevaras i tillräcklig utsträckning.
Utländska namn – NO: Okereikekjuke, FI: Tammenkerroskääpä.

Ryvarden, L. 1978. The Polyporaceae of North Europe 2. Fungiflora, Oslo.

Sunhede, S. 1977 Något om ved- och barkbeboende eksvampar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 71: 101–108.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Perenniporia  
  • Art
    Perenniporia medulla-panis, (Jacq. : Fr.) Donk - brödmärgsticka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.