Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynstinksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Phallus hadriani
Dynstinksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dynstinksvampens fruktkropp är först klot- till äggformad och växer underjordiskt eller uppstickande ur markytan, senare blir 3–7 cm i diameter och har en dubbel vägg (peridium), som omsluter svampens inre. Den yttre delen av väggen är tunn, hudartad och från början vit men blir rosa till violettfärgad i luft. Den inre delen är tjock och geléartad. Vid mognaden brister ägget i toppen och ut växer en 10–20 cm lång fot med en klocklik hatt med oregelbundet förgrenade åsar ocn i toppen en rynkad disk. Hatten är först täckt av en grönaktig, mer eller mindre spermatiskt luktande, slemmig massa med sporer, som snart äts upp av bl.a. ditlockade flugor, vilka sprider sporerna. Dynstinksvampen liknar den vanliga stinksvampen (Phallus impudicus), som dock har en hattdisk med slät kant, ett vitaktigt yttre peridium och en stark, asliknande doft.
Utbredning
Länsvis förekomst för dynstinksvamp Observationer i  Sverige för dynstinksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är dynstinksvamp sällsynt och bara känd från Skåne, Halland, Öland, Gotland (Fårö och Gotska Sandön) och Stockholmstrakten. Den är likaså sällsynt i övriga Nordeuropa och rapporterad från Danmark, Lettland, Litauen och Norge. Den förekommer spridd i Europa både på kust- och inlandslokaler och den är även funnen i Nordamerika och Asien. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare som växer i gles vegetation av sandrör och strandråg i sanddyner och havsstrand med naturlig erosion och vandrande sand. Arten är knuten till en väl avgränsad miljö med begränsad omfattning i landet. Väl eftersökt. Mycket liten population och missgynnad av exploatering och alltför svagt alternativt alltför starkt slitage. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (140-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (7-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (36-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
I Sverige växer dynstinksvamp på sanddyner nära havet tillsammans med t.ex. sandrör och strandråg. Den förekommer i övriga Europa också i stäppartad miljö, i robinia-skogar på sand, i trädgårdar på sandig jord etc.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Phallales, Familj Phallaceae (stinksvampar), Släkte Phallus, Art Phallus hadriani Vent.:Pers. - dynstinksvamp Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare som växer i gles vegetation av sandrör och strandråg i sanddyner och havsstrand med naturlig erosion och vandrande sand. Arten är knuten till en väl avgränsad miljö med begränsad omfattning i landet. Väl eftersökt. Mycket liten population och missgynnad av exploatering och alltför svagt alternativt alltför starkt slitage. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (140-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (7-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (36-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Dynstinksvampens fruktkropp är först klot- till äggformad och växer underjordiskt eller uppstickande ur markytan, senare blir 3–7 cm i diameter och har en dubbel vägg (peridium), som omsluter svampens inre. Den yttre delen av väggen är tunn, hudartad och från början vit men blir rosa till violettfärgad i luft. Den inre delen är tjock och geléartad. Vid mognaden brister ägget i toppen och ut växer en 10–20 cm lång fot med en klocklik hatt med oregelbundet förgrenade åsar ocn i toppen en rynkad disk. Hatten är först täckt av en grönaktig, mer eller mindre spermatiskt luktande, slemmig massa med sporer, som snart äts upp av bl.a. ditlockade flugor, vilka sprider sporerna. Dynstinksvampen liknar den vanliga stinksvampen (Phallus impudicus), som dock har en hattdisk med slät kant, ett vitaktigt yttre peridium och en stark, asliknande doft.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynstinksvamp

Länsvis förekomst och status för dynstinksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynstinksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är dynstinksvamp sällsynt och bara känd från Skåne, Halland, Öland, Gotland (Fårö och Gotska Sandön) och Stockholmstrakten. Den är likaså sällsynt i övriga Nordeuropa och rapporterad från Danmark, Lettland, Litauen och Norge. Den förekommer spridd i Europa både på kust- och inlandslokaler och den är även funnen i Nordamerika och Asien. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Phallales  
  • Familj
    Phallaceae - stinksvampar 
  • Släkte
    Phallus  
  • Art
    Phallus hadrianiVent.:Pers. - dynstinksvamp

I Sverige växer dynstinksvamp på sanddyner nära havet tillsammans med t.ex. sandrör och strandråg. Den förekommer i övriga Europa också i stäppartad miljö, i robinia-skogar på sand, i trädgårdar på sandig jord etc.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten hotas av exploatering av sanddyner genom bebyggelse, sandtäkt, plantering och av för starkt slitage som innebär att dynvegetationen förstörs.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Sanddyner och sanddynvegetation på artens växtplatser och i dess omgivning måste skyddas från all form av exploatering och onormalt slitage. För att klarar artens överlevnad på sikt bör fler områden med sanddyner säkerställas och skötas på ett sätt som passar svampen.
Utländska namn – NO: Sandstanksopp, DK: Klit-stinksvamp, FI: Hietikkohaisusieni.

Andersson, O. 1950. Larger fungi on sandy grass heaths and sand dunes in Scandinavia. Bot. Not., suppl. 2(2): 1–89.

Fåhraeus, G. 1979. Storsvampar på Fåröns sanddyner. Svensk Bot. Tidskr. 72: 279–284.

Pegler, D.N., Læssøe, T. & Spooner, B.M. 1995. British Puffballs, Earthstars and Stinkhorns. Royal Botanic Gardens, Kew.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Phallales  
  • Familj
    Phallaceae - stinksvampar 
  • Släkte
    Phallus  
  • Art
    Phallus hadriani, Vent.:Pers. - dynstinksvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.