Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandgröppa

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Phlebia lindtneri
Strandgröppa Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strandgröppa är en kraftig skinnsvamp med starkt nätådrig yta. Den har i färskt tillstånd samma konsistens som en gelésvamp och är vattnigt grå. Efter torkning blir den pergamentartad och tenderar att släppa från underlaget och rulla ihop sig. Färgen blir gulgrå. I mikroskop framträder spetsiga, tjockväggiga och rikligt kristallförsedda cystider. Sporerna är smalt elliptiska. Färgen, liksom utseendet hos sporer och cystider, påminner om pergamentsvamp Phlebiopsis gigantea men denna har aldrig en nätådrig yta. Pergamentsvamp saknar också söljor på hyferna. Strandgröppa liknar också dallergröppa Phlebia tremellosa. Denna har dock en rödaktig färg och saknar cystider.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandgröppa Observationer i  Sverige för strandgröppa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är denna art endast känd från fem platser. Fyra av dessa finns i Uppland och dess grannskap medan den femte ligger i Västerbotten. Två fynd har gjorts vid inventeringar inom de biologiskt rika delarna av nedre Dalälven och ett tredje endast några kilometer utanför den zonen. Övriga nordiska fynd är gjorda i Hedmark fylke i det inre av Norge. Det finns härutöver sporadiska insamlingar från Tyskland, Jugoslavien, Iran, Kazakstan och från den sibiriska delen av Ryssland. Arten har ett specialiserat levnadssätt och kan vara något förbisedd. Lokalerna vid Dalälven ligger under naturskydd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare i periodvis genomdränkt, barklös ved av gran, tall och al, barr- och lövskog, helst svämskog vid sjö och älv. Knuten till virke som varit sänkt i vatten under längre perioder. Ett fåtal kända aktuella lokaler i landet, alla i nedre Dalälvs-området. Arten är uppenbarligen sällsynt men sannolikt också förbisedd eftersom den växer på stockar som man normalt inte letar i. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (40-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (4-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 64 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (20-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Strandgröppa är en vedrötande svamp som kan växa på såväl lövved som barrved. Den förekommer, som namnet antyder, vid sjöar och vattendrag inom den zon som tidvis översvämmas. Svampen är flera gånger anträffad på virke som länge legat i vatten och så småningom strandat. Sådant virke tappar sin bark och nedbrytningen tycks gå långsamt tack vare att veden ständigt är vattendränkt. Veden får en gråsvart färg och behåller fuktigheten länge.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Meruliaceae, Släkte Phlebia (vaxskinn), Art Phlebia lindtneri (Pilát) Parmasto - strandgröppa Synonymer Phlebia lindtneri (Pilát) Parmasto in Å. Strid, Peniophora lindtneri Pilát, Hohenbuehelia lindtneri (Pilát) Spirin

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare i periodvis genomdränkt, barklös ved av gran, tall och al, barr- och lövskog, helst svämskog vid sjö och älv. Knuten till virke som varit sänkt i vatten under längre perioder. Ett fåtal kända aktuella lokaler i landet, alla i nedre Dalälvs-området. Arten är uppenbarligen sällsynt men sannolikt också förbisedd eftersom den växer på stockar som man normalt inte letar i. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (40-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (4-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 64 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (20-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Strandgröppa är en kraftig skinnsvamp med starkt nätådrig yta. Den har i färskt tillstånd samma konsistens som en gelésvamp och är vattnigt grå. Efter torkning blir den pergamentartad och tenderar att släppa från underlaget och rulla ihop sig. Färgen blir gulgrå. I mikroskop framträder spetsiga, tjockväggiga och rikligt kristallförsedda cystider. Sporerna är smalt elliptiska. Färgen, liksom utseendet hos sporer och cystider, påminner om pergamentsvamp Phlebiopsis gigantea men denna har aldrig en nätådrig yta. Pergamentsvamp saknar också söljor på hyferna. Strandgröppa liknar också dallergröppa Phlebia tremellosa. Denna har dock en rödaktig färg och saknar cystider.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandgröppa

Länsvis förekomst och status för strandgröppa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandgröppa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är denna art endast känd från fem platser. Fyra av dessa finns i Uppland och dess grannskap medan den femte ligger i Västerbotten. Två fynd har gjorts vid inventeringar inom de biologiskt rika delarna av nedre Dalälven och ett tredje endast några kilometer utanför den zonen. Övriga nordiska fynd är gjorda i Hedmark fylke i det inre av Norge. Det finns härutöver sporadiska insamlingar från Tyskland, Jugoslavien, Iran, Kazakstan och från den sibiriska delen av Ryssland. Arten har ett specialiserat levnadssätt och kan vara något förbisedd. Lokalerna vid Dalälven ligger under naturskydd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Phlebia - vaxskinn 
  • Art
    Phlebia lindtneri(Pilát) Parmasto - strandgröppa
    Synonymer
    Phlebia lindtneri (Pilát) Parmasto in Å. Strid
    Peniophora lindtneri Pilát
    Hohenbuehelia lindtneri (Pilát) Spirin

Strandgröppa är en vedrötande svamp som kan växa på såväl lövved som barrved. Den förekommer, som namnet antyder, vid sjöar och vattendrag inom den zon som tidvis översvämmas. Svampen är flera gånger anträffad på virke som länge legat i vatten och så småningom strandat. Sådant virke tappar sin bark och nedbrytningen tycks gå långsamt tack vare att veden ständigt är vattendränkt. Veden får en gråsvart färg och behåller fuktigheten länge.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Sjöar, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Det är oklart varför arten är sällsynt. Den kan möjligen hotas av vattenregleringar och annan exploatering av stränder och vattendrag men även av minskad mängd vattendränkt ved utefter stränder.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas systematiskt i de delar av landet där lämpliga betingelser för arten finns för att klarlägga populationens storlek och behovet av eventuella artbevarande åtgärder.

Eriksson, J, Hjortstam, K. & Ryvarden, L. 1981. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 6. Fungiflora, Oslo.

Strid, Å. 1972. Phlebia merulioidea Parm. and Byssomerulius rubicundus (Litsch.) Parm., two merulioid fungi new to Sweden. Svensk Bot. Tidskr. 66: 326–334.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Phlebia - vaxskinn 
  • Art
    Phlebia lindtneri, (Pilát) Parmasto - strandgröppa
    Synonymer
    Phlebia lindtneri (Pilát) Parmasto in Å. Strid
    Peniophora lindtneri Pilát
    Hohenbuehelia lindtneri (Pilát) Spirin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.