Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  poppeltofsskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hemipholiota populnea
Poppeltofsskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Poppeltofsskivling är en stor skivling med upp till 20 cm bred, ljust smutsgul och grovfjällig hatt. Som ung är hatten och foten täckta av trådiga vita hyllerester som så småningom spricker upp i vitulliga fjäll. Hatten är köttig, torr, först klocklik sedan välvd till utbredd. Foten är 5–10 cm hög, vid basen något vidgad, upptill slät och vitaktig, nedtill trådig till vitullfjällig och brunaktig. Skivorna är urnupna, vidvuxna först bleka sedan rostbruna. Den förväxlas ibland med lukttofsskivling Hemipholiota heteroclita, som växer på björk och al och är mindre vanlig i hela Sverige. Lukttofsskivling är mer gulbrun och har en lukt som erinrar om pepparrot. Smaken är något bitter.
Utbredning
Länsvis förekomst för poppeltofsskivling Observationer i  Sverige för poppeltofsskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har påträffats från Skåne till Norrbotten och är känd från cirka 30 aktuella lokaler. Överallt är den sällsynt. I övriga Norden är den vanligast i Danmark men det finns också några fynd från Norge och ett fynd från Finland. I västra Europa är arten i övrigt mindre allmän. I Nordamerika är arten vitt spridd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare och förmodligen svag parasit som uppträder i levande och nyss fällda stammar av poppel. Påträffas i park, trädgård och allé. Förekommer också i lövrik blandskog på asp. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. Liten population och svårt att bedöma ev. populationsminskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (120-2400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (30-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (144-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Svampen växer på levande eller nyss fällda popplar, helst gamla träd. Enligt en gammal uppgift skall den även vara funnen på Salix. Den växer ofta i klungor på sågytans kärnved. Arten kommer fram under september till november, särskilt efter varma somrar. Den påträffas vanligen i städernas parker och planteringar. På Halleberg i Västergötland är arten funnen på asp i naturlig skog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· popplar
· popplar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Strophariaceae, Släkte Hemipholiota, Art Hemipholiota populnea (Pers.:Fr.) Bon - poppeltofsskivling Synonymer Pholiota populnea (Pers.:Fr.) Kuyper & Tjall.-Beuk., Pholiota destruens (Brond.) Gillet, Pholiota comosa (Fr.) Quél., Agaricus populneus Pers.:Fr., Agaricus destruens Brond., Agaricus comosus Fr.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare och förmodligen svag parasit som uppträder i levande och nyss fällda stammar av poppel. Påträffas i park, trädgård och allé. Förekommer också i lövrik blandskog på asp. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. Liten population och svårt att bedöma ev. populationsminskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (120-2400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (30-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (144-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Poppeltofsskivling är en stor skivling med upp till 20 cm bred, ljust smutsgul och grovfjällig hatt. Som ung är hatten och foten täckta av trådiga vita hyllerester som så småningom spricker upp i vitulliga fjäll. Hatten är köttig, torr, först klocklik sedan välvd till utbredd. Foten är 5–10 cm hög, vid basen något vidgad, upptill slät och vitaktig, nedtill trådig till vitullfjällig och brunaktig. Skivorna är urnupna, vidvuxna först bleka sedan rostbruna. Den förväxlas ibland med lukttofsskivling Hemipholiota heteroclita, som växer på björk och al och är mindre vanlig i hela Sverige. Lukttofsskivling är mer gulbrun och har en lukt som erinrar om pepparrot. Smaken är något bitter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för poppeltofsskivling

Länsvis förekomst och status för poppeltofsskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för poppeltofsskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har påträffats från Skåne till Norrbotten och är känd från cirka 30 aktuella lokaler. Överallt är den sällsynt. I övriga Norden är den vanligast i Danmark men det finns också några fynd från Norge och ett fynd från Finland. I västra Europa är arten i övrigt mindre allmän. I Nordamerika är arten vitt spridd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Strophariaceae  
  • Släkte
    Hemipholiota  
  • Kollektivtaxon
    Hemipholiota populnea s.lat. - doftande tofsskivling 
  • Art
    Hemipholiota populnea(Pers.:Fr.) Bon - poppeltofsskivling
    Synonymer
    Pholiota populnea (Pers.:Fr.) Kuyper & Tjall.-Beuk.
    Pholiota destruens (Brond.) Gillet
    Pholiota comosa (Fr.) Quél.
    Agaricus populneus Pers.:Fr.
    Agaricus destruens Brond.
    Agaricus comosus Fr.

Svampen växer på levande eller nyss fällda popplar, helst gamla träd. Enligt en gammal uppgift skall den även vara funnen på Salix. Den växer ofta i klungor på sågytans kärnved. Arten kommer fram under september till november, särskilt efter varma somrar. Den påträffas vanligen i städernas parker och planteringar. På Halleberg i Västergötland är arten funnen på asp i naturlig skog.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Borttagning av gamla popplar i parker och alléer liksom att asp missgynnas av skogsbruket är de främsta hoten mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Parkförvaltningarna bör informeras om popplars betydelse för att arten skall fortleva i landet. Inom skogsbruket måste aspens betydelse för biodiversiteten i skogarna betonas mer. Asp bör lämnas till fri utveckling i bergbranter, raviner, bryn och åkerholmar.
Utländska namn – NO: Ospeskjellsopp, DK: Poppel-skælhat, FI: Poppelihelokka.

Dähncke, R.M. & Dähncke, S.M. 1979. 700 Pilze in Farbfotos. AT Verlag, Aarau.

Jacobsson, S. 1990. Pholiota in Northern Europe. Windahlia 19: 1–86.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Strophariaceae  
  • Släkte
    Hemipholiota  
  • Kollektivtaxon
    Hemipholiota populnea s.lat. - doftande tofsskivling 
  • Art
    Hemipholiota populnea, (Pers.:Fr.) Bon - poppeltofsskivling
    Synonymer
    Pholiota populnea (Pers.:Fr.) Kuyper & Tjall.-Beuk.
    Pholiota destruens (Brond.) Gillet
    Pholiota comosa (Fr.) Quél.
    Agaricus populneus Pers.:Fr.
    Agaricus destruens Brond.
    Agaricus comosus Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.