Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pudrad rosettlav

Organismgrupp Lavar Physcia magnussonii
Pudrad rosettlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pudrad rosettlav är en vitaktig till ljusgrå bladlav som ofta bildar rosetter, upp till 8 cm i diameter. På ovansidan av loberna saknas små ljusa fläckar eller linjer (maculae). Oftast är bålen kraftigt vitpruinös. Loberna är upp till 3 mm breda, ofta överlappande och flata till konkava mot spetsarna. Lobernas undersida är vitaktig, ofta med en skär eller brun färgton med enstaka rhiziner av samma färg. Soral saknas. Apothecier är ofta rikligt förekommande, aggregerade och upp till 3 mm breda. Disken är brun till svart, ofta med en vit pruina och den omges av en vit kant. Märgen reagerar K+ svagt rosa. Den är lik den rödlistade arten rikfruktig rosettlav Physcia phaea men denna saknar pruina, har maculae, loberna är ofta konvexa mot spetsarna och märgen reagerar K+ gult. Den kan också påminna om stjärnlav Physcia stellaris men denna saknar eller har bara en tunn pruina, märgen reagerar K– och den är barkväxande.
Utbredning
Länsvis förekomst för pudrad rosettlav Observationer i  Sverige för pudrad rosettlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Pudrad rosettlav är känd från enstaka lokaler i Östergötland, Uppland, Dalarna och Jämtland. Den är återfunnen på flera av de gamla lokalerna och är även funnen på en ny lokal i Dalarna men eventuellt försvunnen från Östergötland. Sammanlagt omkring fem aktuella lokaler. I Dalarna och Jämtland är fynden fjällnära. I Norge är den funnen på ett 20-tal lokaler (rödlistad) men den är inte känd från Finland eller Danmark. I övrigt är arten känd från Mellan- och Sydeuropa, Kanarieöarna, Grönland och Nordamerika men den är överallt ovanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Känd från ett 10-tal aktuella lokaler från Uppland till Jämtland. Växer på sydvända, solexponerade artrika klippbranter skyddat från sippervatten och regnvatten. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30424 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (40-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer på sydvända, solexponerade silikat- och grönstensbranter. När den förekommer på silikatklippor är dessa påverkade av basiskt sippervatten. Bålarna växer på ytor som är något skyddade mot regn, t.ex. under små överhäng. I närheten av lokalerna finns ofta en myr eller vattendrag som ger hög luftfuktighet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Physcia (rosettlavar), Art Physcia magnussonii Frey - pudrad rosettlav Synonymer Physcia aipolia v. subincisa (Th.Fr.) Lynge., Physcia stellaris v. subincisa Th.Fr., Physcia albinea sensu Magnusson 1957

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Känd från ett 10-tal aktuella lokaler från Uppland till Jämtland. Växer på sydvända, solexponerade artrika klippbranter skyddat från sippervatten och regnvatten. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30424 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (40-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Pudrad rosettlav är en vitaktig till ljusgrå bladlav som ofta bildar rosetter, upp till 8 cm i diameter. På ovansidan av loberna saknas små ljusa fläckar eller linjer (maculae). Oftast är bålen kraftigt vitpruinös. Loberna är upp till 3 mm breda, ofta överlappande och flata till konkava mot spetsarna. Lobernas undersida är vitaktig, ofta med en skär eller brun färgton med enstaka rhiziner av samma färg. Soral saknas. Apothecier är ofta rikligt förekommande, aggregerade och upp till 3 mm breda. Disken är brun till svart, ofta med en vit pruina och den omges av en vit kant. Märgen reagerar K+ svagt rosa. Den är lik den rödlistade arten rikfruktig rosettlav Physcia phaea men denna saknar pruina, har maculae, loberna är ofta konvexa mot spetsarna och märgen reagerar K+ gult. Den kan också påminna om stjärnlav Physcia stellaris men denna saknar eller har bara en tunn pruina, märgen reagerar K– och den är barkväxande.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för pudrad rosettlav

Länsvis förekomst och status för pudrad rosettlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pudrad rosettlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Pudrad rosettlav är känd från enstaka lokaler i Östergötland, Uppland, Dalarna och Jämtland. Den är återfunnen på flera av de gamla lokalerna och är även funnen på en ny lokal i Dalarna men eventuellt försvunnen från Östergötland. Sammanlagt omkring fem aktuella lokaler. I Dalarna och Jämtland är fynden fjällnära. I Norge är den funnen på ett 20-tal lokaler (rödlistad) men den är inte känd från Finland eller Danmark. I övrigt är arten känd från Mellan- och Sydeuropa, Kanarieöarna, Grönland och Nordamerika men den är överallt ovanlig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Physcia - rosettlavar 
  • Art
    Physcia magnussoniiFrey - pudrad rosettlav
    Synonymer
    Physcia aipolia v. subincisa (Th.Fr.) Lynge.
    Physcia stellaris v. subincisa Th.Fr.
    Physcia albinea sensu Magnusson 1957

Arten växer på sydvända, solexponerade silikat- och grönstensbranter. När den förekommer på silikatklippor är dessa påverkade av basiskt sippervatten. Bålarna växer på ytor som är något skyddade mot regn, t.ex. under små överhäng. I närheten av lokalerna finns ofta en myr eller vattendrag som ger hög luftfuktighet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
De små, glest spridda populationerna gör att det finns en stor risk för att pudrad rosettlav skall försvinna från lokaler p.g.a. slumpfaktorer. Klippklättring äger rum på en lokal i Jämtland men detta verkar inte påverka arten då de ytor den växer på inte påverkas av klättrare.
Populationsutvecklingen måste följas på de olika lokalerna. Lokalerna bör skyddas. Arten måste eftersökas på lokaler som inte inventerats under lång tid.
Utländska namn – NO: Rimrosettlav.

Moberg, R. 1977. The lichen genus Physcia and allied genera in Fennoscandia. Symb. Bot. Upsal. 22(1).

Sernander-Du Rietz, G. 1969. Förekomster av Physcia magnussonii Frey i Skandinavien och på sydvästra Grönland. Svensk Bot. Tidskr. 63: 377–386.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Physcia - rosettlavar 
  • Art
    Physcia magnussonii, Frey - pudrad rosettlav
    Synonymer
    Physcia aipolia v. subincisa (Th.Fr.) Lynge.
    Physcia stellaris v. subincisa Th.Fr.
    Physcia albinea sensu Magnusson 1957
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.