Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fransrosettlav

Organismgrupp Lavar Physcia leptalea
Fransrosettlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fransrosettlav är en grå, rosettformig, upp till 4 cm stor bladlav med uppstående lobspetsar. Loberna har långa cilier längs kanterna. På ovansidan av loberna finns små ljusa fläckar eller linjer (maculae). Bålen saknar pruina. Loberna är upp till 1 mm breda och ibland överlappande. Lobernas undersida är ljusgrå till brun med ljusa, långa rhiziner. Soral saknas men apothecier är ofta rikligt förekommande och upp till 3 mm breda. Disken är brun till svart och omges av en vit kant. Märgen reagerar K–. De långa cilierna i lobkanterna och de uppstående lobspetsarna är unikt för arten men framförallt små exemplar kan påminna om andra arter av rosettlavar Physcia, t.ex. stjärnlav P. stellaris men denna saknar maculae, har en mer tilltryckt bål och saknar cilier (men har rhiziner på undersidan av bålen som kan bli lika cilier).
Utbredning
Länsvis förekomst för fransrosettlav Observationer i  Sverige för fransrosettlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen från Skåne upp till Bohuslän och Uppland på totalt ett 60-tal lokaler. Lokalerna är dock egendomligt fördelade. Huvuddelen av lokalerna finns längs kusterna, i Bohuslän, på Gotland och i Stockholms skärgård men den finns också i ett begränsat område inne i landet i Västergötland. Om detta beror på att fransrosettlav är förbisedd i andra delar av Sverige eller på att den verkligen främst förekommer i dessa områden är oklart. Trots att fransrosettlav eftersökts finns bara tre aktuella lokaler, varav två i Bohuslän och en på Gotland och populationerna är små. De nuvarande fynden är mer eller mindre slumpmässiga och i flera fall uppe i trädkronor vilka av naturliga skäl är svåra att undersöka utan att fälla trädet. Den är sällsynt i Danmark, Norge och sydvästra Finland. Den är rödlistad i alla tre länderna. I övrigt är den vittspridd men uppenbarligen ovanlig i Europa, Medelhavsområdet, Nordamerika och Indien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Växer på kvistar och grenar av lövträd, framförallt asp. Känd från ett 60-tal lokaler men endast åtta är aktuella. De nuvarande fynden är mer eller mindre slumpmässiga och i flera fall uppe i trädkronor vilka av naturliga skäl är svåra att undersöka utan att fälla trädet. Orsaken till tillbakagången är gåtfull och okänd. Trots stora ansträngningar att hitta arten har inga nya fynd gjorts efter 2010 varför mörkertalet sänkts och arten ändras från DD till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (50-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (8-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7840 km² och förekomstarean (AOO) till 500 (32-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer på kvistar och grenar av lövträd, främst asp i öppna lägen. Den har hittats växande uppe i kronan på omkullfallna träd och eventuellt kan den vara vanligare här än på kvistar längre ned på träden vilket i så fall gör arten svårinventerad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Physcia (rosettlavar), Art Physcia leptalea (Ach.) DC. - fransrosettlav Synonymer Physcia semipinnata (J.F.Gmel.) Moberg nom. rejic.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Växer på kvistar och grenar av lövträd, framförallt asp. Känd från ett 60-tal lokaler men endast åtta är aktuella. De nuvarande fynden är mer eller mindre slumpmässiga och i flera fall uppe i trädkronor vilka av naturliga skäl är svåra att undersöka utan att fälla trädet. Orsaken till tillbakagången är gåtfull och okänd. Trots stora ansträngningar att hitta arten har inga nya fynd gjorts efter 2010 varför mörkertalet sänkts och arten ändras från DD till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (50-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (8-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7840 km² och förekomstarean (AOO) till 500 (32-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Fransrosettlav är en grå, rosettformig, upp till 4 cm stor bladlav med uppstående lobspetsar. Loberna har långa cilier längs kanterna. På ovansidan av loberna finns små ljusa fläckar eller linjer (maculae). Bålen saknar pruina. Loberna är upp till 1 mm breda och ibland överlappande. Lobernas undersida är ljusgrå till brun med ljusa, långa rhiziner. Soral saknas men apothecier är ofta rikligt förekommande och upp till 3 mm breda. Disken är brun till svart och omges av en vit kant. Märgen reagerar K–. De långa cilierna i lobkanterna och de uppstående lobspetsarna är unikt för arten men framförallt små exemplar kan påminna om andra arter av rosettlavar Physcia, t.ex. stjärnlav P. stellaris men denna saknar maculae, har en mer tilltryckt bål och saknar cilier (men har rhiziner på undersidan av bålen som kan bli lika cilier).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fransrosettlav

Länsvis förekomst och status för fransrosettlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fransrosettlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen från Skåne upp till Bohuslän och Uppland på totalt ett 60-tal lokaler. Lokalerna är dock egendomligt fördelade. Huvuddelen av lokalerna finns längs kusterna, i Bohuslän, på Gotland och i Stockholms skärgård men den finns också i ett begränsat område inne i landet i Västergötland. Om detta beror på att fransrosettlav är förbisedd i andra delar av Sverige eller på att den verkligen främst förekommer i dessa områden är oklart. Trots att fransrosettlav eftersökts finns bara tre aktuella lokaler, varav två i Bohuslän och en på Gotland och populationerna är små. De nuvarande fynden är mer eller mindre slumpmässiga och i flera fall uppe i trädkronor vilka av naturliga skäl är svåra att undersöka utan att fälla trädet. Den är sällsynt i Danmark, Norge och sydvästra Finland. Den är rödlistad i alla tre länderna. I övrigt är den vittspridd men uppenbarligen ovanlig i Europa, Medelhavsområdet, Nordamerika och Indien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Physcia - rosettlavar 
  • Art
    Physcia leptalea(Ach.) DC. - fransrosettlav
    Synonymer
    Physcia semipinnata (J.F.Gmel.) Moberg nom. rejic.

Arten växer på kvistar och grenar av lövträd, främst asp i öppna lägen. Den har hittats växande uppe i kronan på omkullfallna träd och eventuellt kan den vara vanligare här än på kvistar längre ned på träden vilket i så fall gör arten svårinventerad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Orsaken till tillbakagången är gåtfull och okänd. De gamla lokaler där den eftersökts och inte återfunnits har bedömts som i stort sett oförändrade. Det är därför möjligt att luftföreningar medverkat till att fransrosettlav minskat.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Artens status bör ytterligare klarläggas. Lokaler där fransrosettlav finns kvar måste skyddas. Avverkning av värdträd måste undvikas. Övrigt. Utländska namn – NO: Kystrosettlav, DK: Smalfliget rosetlav, FI: Ripsilaakajäkälä. Litteratur Moberg, R. 1977. The lichen genus Physcia and allied genera in Fennoscandia. Symb. Bot. Upsal. 22(1). Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258. ___________________________________________________________________________ ArtDatabanken 2005-06-03. Faktablad: Physcia leptalea – fransrosettlav. Förf. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Physcia - rosettlavar 
  • Art
    Physcia leptalea, (Ach.) DC. - fransrosettlav
    Synonymer
    Physcia semipinnata (J.F.Gmel.) Moberg nom. rejic.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.