Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor kolvlav

Organismgrupp Lavar Pilophorus robustus
Stor kolvlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stor kolvlav är en liten busklav. Den har en tunn, skorplik, gråvit, dåligt utvecklad bål och uppstående, upp till 3 cm höga, kompakta eller sällan delvis ihåliga pseudopodetier som är klädda med gråvita korn. Vid basen av pseudopodetierna finns talrika mörkbruna cephalodier med cyanobakterier (Nostoc). I toppen är pseudopodetierna ofta förgrenade och i spetsen på varje gren sitter i regel svarta apothecier vilka är bredare än grenarna. Stor kolvlav kan möjligen förväxlas med den rödlistade arten västlig kolvlav Pilophorus strumaticus men denna har ogrenade pseudopodetier som är högst 1 cm höga och den arten har en annan ekologi.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor kolvlav Observationer i  Sverige för stor kolvlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen på enstaka lokaler i Jämtland samt Åsele och Torne Lappmarker. Det finns också en sannolikt felaktig uppgift från Dalsland och en obekräftad uppgift från Härjedalen. Senast sågs den i Jämtland 1994 (Jämtland) men den har inte eftersökts på flera av lokalerna. I övrigt har arten en arktiskt cirkumpolär utbredning med förekomster i Norge, Finland (rödlistad), Spetsbergen, Grönland, Ryssland inklusive Sibirien och Alaska.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Funnen på enstaka lokaler från Jämtland till Torne Lappmark men endast en är aktuell (Jämtland).Växer på block eller klippväggar av skiffer i mycket fuktiga lägen. Trots att den eftersökts har ingen lokal hittats efter 2010 varför mörkertalet sänkts och arten har ändrats från DD till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 180 (3-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (1-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (4-2800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer på block eller klippväggar av skiffer eller möjligen silikatsten i mycket fuktiga lägen. Någon gång växer den på stenig jord. Den finns i fjällnära skog, på kalfjäll och i forsdimmezonen vid större vattenfall. Ekologin är dock fortfarande dåligt känd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Cladoniaceae, Släkte Pilophorus (kolvlavar), Art Pilophorus robustus Th.Fr. - stor kolvlav Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Funnen på enstaka lokaler från Jämtland till Torne Lappmark men endast en är aktuell (Jämtland).Växer på block eller klippväggar av skiffer i mycket fuktiga lägen. Trots att den eftersökts har ingen lokal hittats efter 2010 varför mörkertalet sänkts och arten har ändrats från DD till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 180 (3-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (1-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (4-2800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Stor kolvlav är en liten busklav. Den har en tunn, skorplik, gråvit, dåligt utvecklad bål och uppstående, upp till 3 cm höga, kompakta eller sällan delvis ihåliga pseudopodetier som är klädda med gråvita korn. Vid basen av pseudopodetierna finns talrika mörkbruna cephalodier med cyanobakterier (Nostoc). I toppen är pseudopodetierna ofta förgrenade och i spetsen på varje gren sitter i regel svarta apothecier vilka är bredare än grenarna. Stor kolvlav kan möjligen förväxlas med den rödlistade arten västlig kolvlav Pilophorus strumaticus men denna har ogrenade pseudopodetier som är högst 1 cm höga och den arten har en annan ekologi.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor kolvlav

Länsvis förekomst och status för stor kolvlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor kolvlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen på enstaka lokaler i Jämtland samt Åsele och Torne Lappmarker. Det finns också en sannolikt felaktig uppgift från Dalsland och en obekräftad uppgift från Härjedalen. Senast sågs den i Jämtland 1994 (Jämtland) men den har inte eftersökts på flera av lokalerna. I övrigt har arten en arktiskt cirkumpolär utbredning med förekomster i Norge, Finland (rödlistad), Spetsbergen, Grönland, Ryssland inklusive Sibirien och Alaska.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Pilophorus - kolvlavar 
  • Art
    Pilophorus robustusTh.Fr. - stor kolvlav

Arten växer på block eller klippväggar av skiffer eller möjligen silikatsten i mycket fuktiga lägen. Någon gång växer den på stenig jord. Den finns i fjällnära skog, på kalfjäll och i forsdimmezonen vid större vattenfall. Ekologin är dock fortfarande dåligt känd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll, Skog, Våtmark, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Vattendrag, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Då ekologin är dåligt känd är också hotbilden oklar. Arten är dock knuten till mycket fuktiga lägen vilka i skogslandet generellt är hotade genom avverkning av skog och vattenkraftsutbyggnad. Ett intensivt tramp är också negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Arten bör ytterligare eftersökas. Om arten återfinns måste ekologin och hotbilden klargöras och arten skyddas.
Utländska namn – NO: Fjellkolve, FI: Haaratappijäkälä.

Ammann, K. & Ammann, B. 1969. Die Fennoskandische Verbreitung von Pilophorus (Tuck.) Th. Fr., Stereocaulaceae. Herzogia 1: 87–94.

Jahns, H. M. 1981. The genus Pilophorus. Mycotaxon 13: 289–330.

Krog, H. 1968. The macrolichens of Alaska. Norsk Polarinst. Skr. 144: 1–180.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Pilophorus - kolvlavar 
  • Art
    Pilophorus robustus, Th.Fr. - stor kolvlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.