Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  västlig kolvlav

Organismgrupp Lavar Pilophorus strumaticus
Västlig kolvlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Västlig kolvlav är en liten busklav med primärbål av vita till ljusgrå, 0,1–0,3 mm stora, spridda till sammanhängande areoler och mörkbruna korn av cephalodier. Pseudopodetierna är upp till några mm höga, kompakta och ogrenade med en olivgrön yta. I toppen av pseudopodetierna förekommer alltid svarta, halvklotformade apothecier. Arten kan förväxlas med bägarlavar Cladonia och påskrislavar Stereocaulon men dessa har röda, rosa eller bruna apothecier, och annan utformning av bålen. Även papillav Pycnothelia papillaria är lik västlig kolvlav, men den förra har ihåliga pseudopodetier.
Utbredning
Länsvis förekomst för västlig kolvlav Observationer i  Sverige för västlig kolvlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Västlig kolvlav har en suboceanisk utbredning och är känd från ca 15 lokaler i Småland, Halland, Bohuslän, Västergötland och Dalsland. Arten har dock inte återfunnits på någon av sina gamla lokaler. Senast sågs den i Bohuslän 1955. Artens världsutbredning är utanför Sverige begränsad till Norge och Brittiska öarna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Arten var känd från omkring 15 lokaler i västra Sverige. Arten har en suboceanisk utbredning och sågs senast 1955 på västkusten. Växer på fuktiga och skuggiga lod- och sipperytor av silikatsten. 2010 hittades den dock på fyra närliggande lokaler i Skäckerfjällen i Jämtland varför arten ändras från RE till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (8-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (4-50). Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växte på fuktiga och skuggiga lod- och sipperytor av silikatsten, mer sällan på ovansidan av block och klippor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Cladoniaceae, Släkte Pilophorus (kolvlavar), Art Pilophorus strumaticus Nyl. ex Cromb. - västlig kolvlav Synonymer Pilophorus robustus f. distans Hulting, Pilophorus cereolus f. distans (Hulting) H.Magn., Pilophorus distans (Hulting) H.Magn.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Arten var känd från omkring 15 lokaler i västra Sverige. Arten har en suboceanisk utbredning och sågs senast 1955 på västkusten. Växer på fuktiga och skuggiga lod- och sipperytor av silikatsten. 2010 hittades den dock på fyra närliggande lokaler i Skäckerfjällen i Jämtland varför arten ändras från RE till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (8-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (4-50). Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Västlig kolvlav är en liten busklav med primärbål av vita till ljusgrå, 0,1–0,3 mm stora, spridda till sammanhängande areoler och mörkbruna korn av cephalodier. Pseudopodetierna är upp till några mm höga, kompakta och ogrenade med en olivgrön yta. I toppen av pseudopodetierna förekommer alltid svarta, halvklotformade apothecier. Arten kan förväxlas med bägarlavar Cladonia och påskrislavar Stereocaulon men dessa har röda, rosa eller bruna apothecier, och annan utformning av bålen. Även papillav Pycnothelia papillaria är lik västlig kolvlav, men den förra har ihåliga pseudopodetier.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för västlig kolvlav

Länsvis förekomst och status för västlig kolvlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för västlig kolvlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Västlig kolvlav har en suboceanisk utbredning och är känd från ca 15 lokaler i Småland, Halland, Bohuslän, Västergötland och Dalsland. Arten har dock inte återfunnits på någon av sina gamla lokaler. Senast sågs den i Bohuslän 1955. Artens världsutbredning är utanför Sverige begränsad till Norge och Brittiska öarna.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Pilophorus - kolvlavar 
  • Art
    Pilophorus strumaticusNyl. ex Cromb. - västlig kolvlav
    Synonymer
    Pilophorus robustus f. distans Hulting
    Pilophorus cereolus f. distans (Hulting) H.Magn.
    Pilophorus distans (Hulting) H.Magn.

Arten växte på fuktiga och skuggiga lod- och sipperytor av silikatsten, mer sällan på ovansidan av block och klippor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Då flera av lokalerna i stort är oförändrade sedan arten först hittades är sannolikt luftföroreningar orsaken till att arten inte återfunnits. Igenväxning skulle också kunna vara en förklaring, åtminstone på några lokaler.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Om arten skulle påträffas på någon lokal måste den skyddas. Då luftföroreningarna, framförallt nedfallet av svavel, minskat i Västsverige bör äldre lokaler liksom andra lämpliga miljöer kontinuerligt hållas under uppsikt och arten eftersökas.
Utländska namn - NO: Kystkolve.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Pilophorus - kolvlavar 
  • Art
    Pilophorus strumaticus, Nyl. ex Cromb. - västlig kolvlav
    Synonymer
    Pilophorus robustus f. distans Hulting
    Pilophorus cereolus f. distans (Hulting) H.Magn.
    Pilophorus distans (Hulting) H.Magn.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.