Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klotgräs

Organismgrupp Kärlväxter Pilularia globulifera
Klotgräs Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klotgräset är en liten flerårig vattenormbunke med krypande, smala jordstammar på upp till en halv meters längd. Från jordstammens ovansida utgår vid noderna ca 10 cm långa trådsmala blad och på dess undersida skjuter ett knippe fina rötter ned. Dessutom bildas vid bladbaserna brunsvarta bildningar, sporfrukter stora som svartpepparkorn. Dessa är fyr-rummiga och innehåller sporgömmen med två typer av sporer vilka frigörs när väggen spruckit upp i fyra flikar. Klotgräsets sällsynthet numera kan bero på att det har förbisetts eftersom bladen är trådsmala och gräslika. Bladen är dock som unga hoprullade i spetsen som hos de egentliga ormbunkarna och när konkurrensen inte är svår kan klotgräset bilda flera kvadratmeterstora mattor som har en speciell lukt.
Utbredning
Länsvis förekomst för klotgräs Observationer i  Sverige för klotgräs
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klotgräset har i Sverige en sydvästlig utbredning och finns i alla sydliga landskap norrut till Dalarna och Hälsingland. Det är dock inte känt ifrån Öland, Gotland, Uppland och Gästrikland och har troligen försvunnit från Dalsland. Klotgräset har minskat kraftigt och är nu mycket sällsyntare än tidigare, vilket kan bero på den tilltagande eutrofieringen av våra sjöar och vattendrag. I Norden finns klotgräset sällsynt i sydvästra Norge, något rikligare i Jylland men mycket sällsynt på de danska öarna och i Finland. Klotgräsets totala utbredning är begränsad till Väst- och Centraleuropa men växten är i de östra delarna av sin utbredning mycket ovanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer från Skåne upp till Hälsingland. Klotgräs växer på grunda stränder av näringsfattiga sjöar och gölar. Den gynnas av bete och andra störningar som håller nere högre vegetation. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 536 (450-750) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,v)).
Ekologi
Klotgräset växer på grunda stränder av näringsfattiga sjöar och gölar. Helst ska bottnen bestå av finkorniga jordarter med mycket tunt dylager. Under vatten och likaså helt torrlagt blir den ofta steril. Den gynnas av bete (även av gåsbete) och andra störningar som håller nere högre vegetation. Klotgräset kan även förekomma och i vissa fall snabbt etablera sig i grunda åar, dammar, gamla grus- och lertag, nyanlagda småvatten och dylikt.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Småvatten
Småvatten
Sjöar
Sjöar
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Polypodiopsida (ormbunksväxter), Ordning Salviniales (simbräkenordningen), Familj Marsileaceae (klöverbräkenväxter), Släkte Pilularia (trådbräknar), Art Pilularia globulifera L. - klotgräs Synonymer Trådbräken

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer från Skåne upp till Hälsingland. Klotgräs växer på grunda stränder av näringsfattiga sjöar och gölar. Den gynnas av bete och andra störningar som håller nere högre vegetation. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-20000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 536 (450-750) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,v)).
Konventioner Typisk art i 3130 Ävjestrandsjöar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 3110 Näringsfattiga slättsjöar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Global rödlistning NT (2013)
Klotgräset är en liten flerårig vattenormbunke med krypande, smala jordstammar på upp till en halv meters längd. Från jordstammens ovansida utgår vid noderna ca 10 cm långa trådsmala blad och på dess undersida skjuter ett knippe fina rötter ned. Dessutom bildas vid bladbaserna brunsvarta bildningar, sporfrukter stora som svartpepparkorn. Dessa är fyr-rummiga och innehåller sporgömmen med två typer av sporer vilka frigörs när väggen spruckit upp i fyra flikar. Klotgräsets sällsynthet numera kan bero på att det har förbisetts eftersom bladen är trådsmala och gräslika. Bladen är dock som unga hoprullade i spetsen som hos de egentliga ormbunkarna och när konkurrensen inte är svår kan klotgräset bilda flera kvadratmeterstora mattor som har en speciell lukt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klotgräs

Länsvis förekomst och status för klotgräs baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klotgräs

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klotgräset har i Sverige en sydvästlig utbredning och finns i alla sydliga landskap norrut till Dalarna och Hälsingland. Det är dock inte känt ifrån Öland, Gotland, Uppland och Gästrikland och har troligen försvunnit från Dalsland. Klotgräset har minskat kraftigt och är nu mycket sällsyntare än tidigare, vilket kan bero på den tilltagande eutrofieringen av våra sjöar och vattendrag. I Norden finns klotgräset sällsynt i sydvästra Norge, något rikligare i Jylland men mycket sällsynt på de danska öarna och i Finland. Klotgräsets totala utbredning är begränsad till Väst- och Centraleuropa men växten är i de östra delarna av sin utbredning mycket ovanlig.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Monilophytae  
  • Klass
    Polypodiopsida - ormbunksväxter 
  • Ordning
    Salviniales - simbräkenordningen 
  • Familj
    Marsileaceae - klöverbräkenväxter 
  • Släkte
    Pilularia - trådbräknar 
  • Art
    Pilularia globuliferaL. - klotgräs
    Synonymer
    Trådbräken

Klotgräset växer på grunda stränder av näringsfattiga sjöar och gölar. Helst ska bottnen bestå av finkorniga jordarter med mycket tunt dylager. Under vatten och likaså helt torrlagt blir den ofta steril. Den gynnas av bete (även av gåsbete) och andra störningar som håller nere högre vegetation. Klotgräset kan även förekomma och i vissa fall snabbt etablera sig i grunda åar, dammar, gamla grus- och lertag, nyanlagda småvatten och dylikt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Småvatten, Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Vattendrag

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Den ökande igenväxningen av sjöar och vattendrag samt det minskande betet av stränder och dammkanter är det största hotet mot klotgräset. Nyetblerade förekomster i vattenfyllda grustag och nyanlagda småvatten försvinner ovillkorligen om stränderna av dessa tillåts växa igen.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Bete bör återupptas på stränder där klotgräset växer. Minskade utsläpp i luft och vatten för att hejda eutrofieringen är också på lång sikt nödvändigt. Arten övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Trådbregne, DK: Pilledrager, FI: Ormiot, GB: Pillwort.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Uotila, P. 1997. Ormio – Klotgräs. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Wiinstedt, K. 1953. Pteridofyternes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 49: 305–388.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1995.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Monilophytae  
  • Klass
    Polypodiopsida - ormbunksväxter 
  • Ordning
    Salviniales - simbräkenordningen 
  • Familj
    Marsileaceae - klöverbräkenväxter 
  • Släkte
    Pilularia - trådbräknar 
  • Art
    Pilularia globulifera, L. - klotgräs
    Synonymer
    Trådbräken
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1995.