Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tungticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Piptoporus quercinus
Tungticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tungticka är en hattbildande, ettårig ticka. Fruktkropparna är tunglika, halvcirkelformade eller oregelbundna, 5–20 cm vida och består ibland av flera sammanväxta hattar. Hattovansidan är täckt med en tunn, brungul–brun hatthud. Porytan är först vit–blekgul (vid skada mörknande till brunvinröd) och senare brungul. Porerna är små, 2–4/mm och porlagret har samma färg som porytan. Hattköttet är i snitt av färska fruktkroppar först vitt till blekgult, sedan mörknande i brunvinröda färgtoner. Svampen är först köttig, senare seg och som torr korkartad.
Utbredning
Länsvis förekomst för tungticka Observationer i  Sverige för tungticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är tungtickan mycket sällsynt funnen från Skåne till Uppland. Den är mycket sällsynt i Danmark, känd från en lokal i Norge men ej funnen i Finland. Den är vitt spridd men sällsynt i Europa och förekommer öster ut till Japan. Arten är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare som lever i håligheter och på stammen av gamla, levande ekar, i luckig ädellövskog och löväng. Påträffas ibland även på liggande, stående eller stubbar av döda träd där den kan hänga kvar några deecennier. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsätta att minska starkt p.g.a. förlust av lämpliga värdträd samtidigt som inga nya ekar av tillräckliga dimensioner hinner fylla generationsglappet. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (140-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (35-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (204-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 50 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Ekologi
Tungtickan växer på gamla grova ekar och kan fortsätta att bilda fruktkroppar även sedan trädet dött. Därför finner man den ibland också på lågor och stubbar. Fynd av svampen är gjorda både i hagmarks- och skogsmiljö (ofta tidigare betesmark). Söderut i Europa är arten även funnen på äkta kastanj.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Fomitopsidaceae, Släkte Piptoporus, Art Piptoporus quercinus (Schrad.) P.Karst. - tungticka Synonymer Buglossoporus quercinus (Schrad.) Kotl. & Pouzar, Boletus quercinus Schrad., Antrodia quercina (Schrad.) Teixeira, Polyporus quercinus (Schrad.) Fr., Buglossoporus pulvinus (Pers.) Donk, Boletus pulvinus Pers.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare som lever i håligheter och på stammen av gamla, levande ekar, i luckig ädellövskog och löväng. Påträffas ibland även på liggande, stående eller stubbar av döda träd där den kan hänga kvar några deecennier. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsätta att minska starkt p.g.a. förlust av lämpliga värdträd samtidigt som inga nya ekar av tillräckliga dimensioner hinner fylla generationsglappet. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (140-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (35-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (204-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 50 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Tungticka är en hattbildande, ettårig ticka. Fruktkropparna är tunglika, halvcirkelformade eller oregelbundna, 5–20 cm vida och består ibland av flera sammanväxta hattar. Hattovansidan är täckt med en tunn, brungul–brun hatthud. Porytan är först vit–blekgul (vid skada mörknande till brunvinröd) och senare brungul. Porerna är små, 2–4/mm och porlagret har samma färg som porytan. Hattköttet är i snitt av färska fruktkroppar först vitt till blekgult, sedan mörknande i brunvinröda färgtoner. Svampen är först köttig, senare seg och som torr korkartad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tungticka

Länsvis förekomst och status för tungticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tungticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är tungtickan mycket sällsynt funnen från Skåne till Uppland. Den är mycket sällsynt i Danmark, känd från en lokal i Norge men ej funnen i Finland. Den är vitt spridd men sällsynt i Europa och förekommer öster ut till Japan. Arten är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Piptoporus  
  • Art
    Piptoporus quercinus(Schrad.) P.Karst. - tungticka
    Synonymer
    Buglossoporus quercinus (Schrad.) Kotl. & Pouzar
    Boletus quercinus Schrad.
    Antrodia quercina (Schrad.) Teixeira
    Polyporus quercinus (Schrad.) Fr.
    Buglossoporus pulvinus (Pers.) Donk
    Boletus pulvinus Pers.

Tungtickan växer på gamla grova ekar och kan fortsätta att bilda fruktkroppar även sedan trädet dött. Därför finner man den ibland också på lågor och stubbar. Fynd av svampen är gjorda både i hagmarks- och skogsmiljö (ofta tidigare betesmark). Söderut i Europa är arten även funnen på äkta kastanj.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Avverkning av värdträd och annan grov ek på fyndplatserna utgör det primära hotet. Arten hotas på sikt av att olikåldriga ekbestånd med inslag av grova träd alltmer försvinner.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Värdträd och annan grov ek på fyndplatserna måste skyddas. Olikåldriga ekbestånd med grova träd, särskilt i hagmarks- men även i skogsmiljö, måste bevaras i ökad utsträckning.
Utländska namn – NO: Eikeknivkjuke, DK: Egetunge, FI: Kielikääpä.

Donk, M.A. 1974. Check list of European polypores. Amsterdam & London.

Hallenberg, N. & Sunhede, S. 1979. Notes on the wood fungus flora of Hallands Väderö. Göteborgs svampklubb Årsskrift 1979: 67–85.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1994. European Poypores 2. Fungiflora, Oslo.

Sunhede, S. 1977. Något om ved- och barkbeboende eksvampar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 71: 101–108.

Sunhede, S. 1993. Vedsvampar på ek. Ekbladet 8: 5–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Piptoporus  
  • Art
    Piptoporus quercinus, (Schrad.) P.Karst. - tungticka
    Synonymer
    Buglossoporus quercinus (Schrad.) Kotl. & Pouzar
    Boletus quercinus Schrad.
    Antrodia quercina (Schrad.) Teixeira
    Polyporus quercinus (Schrad.) Fr.
    Buglossoporus pulvinus (Pers.) Donk
    Boletus pulvinus Pers.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.