Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lappfela

Organismgrupp Kärlväxter Platanthera obtusata
Lappfela Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lappfela är en flerårig, 6–15 cm hög orkidé med grönvita till gråvita blommor. Bladet, ett enda, har en 3–4 cm lång skiva. Axet är smalt cirka 1–3 cm långt, med 2–9 luktlösa blommor. Stödbladet är något kortare än fruktämnet.
Utbredning
Länsvis förekomst för lappfela Observationer i  Sverige för lappfela
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lappfela har sina enda kända svenska förekomster inom Abisko nationalpark i Torne lappmark där den först hittades 1880. Inom nationalparken förekommer den årligen på minst tre platser. På två av dessa varierar antalet mellan två och ett 30-tal exemplar, på den tredje och rikaste har som mest räknats cirka 1500 blommande exemplar, normalt blommar där ett hundratal exemplar. En fjärde förekomst (en av de först funna) grävdes till största delen bort i samband med att den nya tågtunneln genom Njulla anlades i mitten på 1980-talet, och där är arten numera utgången. Enstaka exemplar av lappfela har dessutom hittats på fler ställen inom nationalparken samt även utanför denna. I Norge är den känd från nio områden i Troms och Finmark, men aktuella uppgifter finns endast från tre av dessa. De Skandinaviska förekomsterna är de enda i Europa och närmaste förekomst är vid Jenisej i Sibirien. Arten är nordligt cirkumpolär. De europeiska och asiatiska förekomsterna hör till ssp. oligantha och de nordamerikanska (New Foundland till Alaska) hör till ssp. obtusata.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer på tre närliggande lokaler inom Abisko nationalpark i Torne lappmark. Den växer på fuktiga flytjordsvallar, kalkrik fjällhed och på klipphyllor. Lappfela verkar relativt stabil i sin populationsstorlek även om den fluktuerar ganska kraftigt mellan olika år. Den främsta hotbilden är insamling (och på sikt ett varmare klimat). Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4 och antalet individ räknas nästan varje år. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Lappfela växer på flytjordsvallar, fuktig kalkrik fjällhed och på fuktiga klipphyllor. Den är troligen beroende av rörligt grundvatten. Arten växer i subalpin och nedre lågalpin region.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asparagales (sparrisordningen), Familj Orchidaceae (orkideer), Släkte Platanthera (nattvioler), Art Platanthera obtusata (Banks ex Pursh) Lindl. - lappfela Synonymer Habenaria obtusata

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer på tre närliggande lokaler inom Abisko nationalpark i Torne lappmark. Den växer på fuktiga flytjordsvallar, kalkrik fjällhed och på klipphyllor. Lappfela verkar relativt stabil i sin populationsstorlek även om den fluktuerar ganska kraftigt mellan olika år. Den främsta hotbilden är insamling (och på sikt ett varmare klimat). Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4 och antalet individ räknas nästan varje år. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16 km² och förekomstarean (AOO) till 12 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, Bernkonventionens bilaga I, CITES bilaga B
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Lappfela är en flerårig, 6–15 cm hög orkidé med grönvita till gråvita blommor. Bladet, ett enda, har en 3–4 cm lång skiva. Axet är smalt cirka 1–3 cm långt, med 2–9 luktlösa blommor. Stödbladet är något kortare än fruktämnet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lappfela

Länsvis förekomst och status för lappfela baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lappfela

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lappfela har sina enda kända svenska förekomster inom Abisko nationalpark i Torne lappmark där den först hittades 1880. Inom nationalparken förekommer den årligen på minst tre platser. På två av dessa varierar antalet mellan två och ett 30-tal exemplar, på den tredje och rikaste har som mest räknats cirka 1500 blommande exemplar, normalt blommar där ett hundratal exemplar. En fjärde förekomst (en av de först funna) grävdes till största delen bort i samband med att den nya tågtunneln genom Njulla anlades i mitten på 1980-talet, och där är arten numera utgången. Enstaka exemplar av lappfela har dessutom hittats på fler ställen inom nationalparken samt även utanför denna. I Norge är den känd från nio områden i Troms och Finmark, men aktuella uppgifter finns endast från tre av dessa. De Skandinaviska förekomsterna är de enda i Europa och närmaste förekomst är vid Jenisej i Sibirien. Arten är nordligt cirkumpolär. De europeiska och asiatiska förekomsterna hör till ssp. oligantha och de nordamerikanska (New Foundland till Alaska) hör till ssp. obtusata.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Platanthera - nattvioler 
  • Art
    Platanthera obtusata(Banks ex Pursh) Lindl. - lappfela
    Synonymer
    Habenaria obtusata

Lappfela växer på flytjordsvallar, fuktig kalkrik fjällhed och på fuktiga klipphyllor. Den är troligen beroende av rörligt grundvatten. Arten växer i subalpin och nedre lågalpin region.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Trots att lappfelan växer i en nationalpark, som delvis tillkom för artens skull så har den inte undgått att påverkas negativt och en förekomst skadades vid tågtunnelanläggningen vid mitten av 1980-talet och är numera utgången. Den alltmer ökande turismen i området och med den en ökad exploatering utgör ett starkt hot mot lappfelan. Dessutom är den mycket åtråvärd för mindre nogräknade orkidésamlare och tyvärr är nog förekomsterna i Abisko bland dem som är lättast åtkomliga för samlare i Europa.


Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Lappfelan är som orkidé fridlyst i hela landet. Nationalparksskyddet och fridlysningen är ej tillräckligt för att säkra dess fortbestånd. Arten bör övervakas för att förhindra illegal insamling och uppgrävning. Populationerna bör följas årligen av floraväktare. Försök pågår med att odla plantor från frön. Om detta lyckas kan försäljning av lappfelor minska intresset för uppgrävning. Uppgrävda plantor är mycket svåra att etablera i odling.
Lappfela är fridlyst. Den omfattas även av EU:s habitatdirektiv, bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas inom nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Sibirnattfiol, DK: Lap-Gøgelilje.

Alm, C.G. 1923. Platanthera parvula Schltr., en nybeskriven svensk växt. Svensk Botanisk Tidskrift 17: 224–227.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of distribution of Norwegian vascular plants. II. Alpine plants. Trondheim.

Høiland, K. 1990. Sibirnattfiol (Platanthera obtusata subsp. oligantha) - den forjettede orkidé. Blyttia 48: 111–118.

Jakobsson, A. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Lagerberg, T. 1911. Ett par sällsyntheter från Abisko nationalpark. Sveriges Natur 1911: 78–81.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 1–13. Svensk Botanisk Tidskrift 70: 165–175.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. Rev. 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Platanthera - nattvioler 
  • Art
    Platanthera obtusata, (Banks ex Pursh) Lindl. - lappfela
    Synonymer
    Habenaria obtusata
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. Rev. 2018.