Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  norsk näverlav

Organismgrupp Lavar Platismatia norvegica
Norsk näverlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Norsk näverlav är en storvuxen bladlav som kännetecknas av de stora, gråblå loberna med sitt typiska, rynkiga nätverk av små åsar. Isidier förekommer ofta rikligt och på äldre individer kan överytan vara helt täckt av isidier. Soral förekommer mer sällsynt. Undersidan är brun med ljusa ytterkanter. Den är lik näverlaven Platismatia glauca, men denna har slät yta.
Utbredning
Länsvis förekomst för norsk näverlav Observationer i  Sverige för norsk näverlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Norsk näverlav är en suboceanisk art med stark preferens för områden med hög luftfuktighet. Arten har en västlig utbredning och förekommer från Västergötland upp till Åsele Lappmark. De flesta av fynden är från Värmland, Dalarna och Jämtland. Uppgifter tyder på att den minskat i flera områden. I Norge finns laven på åtskilliga lokaler, medan den i Finland endast är känd från enstaka lokaler och rödlistad. Utanför Norden är den känd från Skottland och Nordamerika men huvuddelen av artens population finns i Norge och Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
En suboceanisk art med västlig utbredning från Västergötland till Åsele Lappmark. Växer på sten och träd i trädbärande marker med lång trädkontinuitet och hög och jämn luftfuktighet. I sydvästra Sverige är arten försvunnen och i norra Sverige nyskapas mycket få lämpliga lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 3600 (2700-5400). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (450-900). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (1800-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc; C2a(i)).
Ekologi
Norsk näverlav påträffas på sten och träd i områden med hög och jämn luftfuktighet och lång trädkontinuitet. Arten förekommer på träd i fuktiga granskogar där den främst växer på stammar eller grenar av äldre björkar och granar. Arten påträffas också på mossiga och lodräta klippväggar eller stora block omgivna av skog. Trots att norsk näverlav trivs bäst i skogsmark förefaller den missgynnas av stark beskuggning. I Bohusläns kusttrakter fanns arten förr på klippor i relativt öppna lägen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Småvatten
Småvatten
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· glasbjörk
· glasbjörk
· gran
· gran
· gråal
· gråal
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Platismatia (näverlavar), Art Platismatia norvegica (Lynge) W.L.Culb. & C.F.Culb. - norsk näverlav Synonymer Cetraria norvegica (Lynge) Du Rietz, Cetraria lacunosa Ach., Cetraria lacunosa f. norvegica Lynge

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+3bc+4bc; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En suboceanisk art med västlig utbredning från Västergötland till Åsele Lappmark. Växer på sten och träd i trädbärande marker med lång trädkontinuitet och hög och jämn luftfuktighet. I sydvästra Sverige är arten försvunnen och i norra Sverige nyskapas mycket få lämpliga lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 3600 (2700-5400). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (450-900). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (1800-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc; C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Norsk näverlav är en storvuxen bladlav som kännetecknas av de stora, gråblå loberna med sitt typiska, rynkiga nätverk av små åsar. Isidier förekommer ofta rikligt och på äldre individer kan överytan vara helt täckt av isidier. Soral förekommer mer sällsynt. Undersidan är brun med ljusa ytterkanter. Den är lik näverlaven Platismatia glauca, men denna har slät yta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för norsk näverlav

Länsvis förekomst och status för norsk näverlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för norsk näverlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Norsk näverlav är en suboceanisk art med stark preferens för områden med hög luftfuktighet. Arten har en västlig utbredning och förekommer från Västergötland upp till Åsele Lappmark. De flesta av fynden är från Värmland, Dalarna och Jämtland. Uppgifter tyder på att den minskat i flera områden. I Norge finns laven på åtskilliga lokaler, medan den i Finland endast är känd från enstaka lokaler och rödlistad. Utanför Norden är den känd från Skottland och Nordamerika men huvuddelen av artens population finns i Norge och Sverige.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Platismatia - näverlavar 
  • Art
    Platismatia norvegica(Lynge) W.L.Culb. & C.F.Culb. - norsk näverlav
    Synonymer
    Cetraria norvegica (Lynge) Du Rietz
    Cetraria lacunosa Ach.
    Cetraria lacunosa f. norvegica Lynge

Norsk näverlav påträffas på sten och träd i områden med hög och jämn luftfuktighet och lång trädkontinuitet. Arten förekommer på träd i fuktiga granskogar där den främst växer på stammar eller grenar av äldre björkar och granar. Arten påträffas också på mossiga och lodräta klippväggar eller stora block omgivna av skog. Trots att norsk näverlav trivs bäst i skogsmark förefaller den missgynnas av stark beskuggning. I Bohusläns kusttrakter fanns arten förr på klippor i relativt öppna lägen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Fjällbiotoper, Småvatten, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· glasbjörk - Betula pubescens (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Avverkning av naturskogsartade granskogar och sumpgranskogar är det allvarligaste hotet i norra Sverige. Arten antas inte överleva den lokalklimatiska förändringen vid en slutavverkning. Därför bedöms även kraftig utglesning av skog på eller i omedelbar närhet av lokalerna utgöra ett hot. Igenväxning av gamla kustnära odlingslandskap samt luftföroreningar tros ligga bakom artens försvinnande i Bohuslän.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
I Dalarna är arten väl dokumenterad men den bör inventeras i sitt sydvästliga utbredningsområde. Därefter bör förslag utarbetas hur man på lång sikt skall kunna ha kvar livskraftiga bestånd i samtliga utbredningsområden. Till dess inventeringen är genomförd bör skogsskötselåtgärder undvikas på kända lokaler. Då en stor del av världspopulationen finns i Sverige har Sverige ett speciellt ansvar för norsk näverlav.
Norsk näverlav är Värmlands landskapslav. Utländska namn – NO: Skrukkelav, FI: Norjanröyhelö.

Ahlner, S. 1948. Utbredningstyper bland nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeogr. Suec. 22.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Hermansson, J. 2005. Norsk näverlav. I: Arvidsson, L. & Hultengren, S. (red.), Svenska landskapslavar. Naturcentrum, Stenungsund.

Kuusinen, M., Puolasmaa, A. & Ahlholm, I. 1993. Distribution and ecology of five threatened lichen species on shaded rock faces in Finland. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 69: 21–31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Platismatia - näverlavar 
  • Art
    Platismatia norvegica, (Lynge) W.L.Culb. & C.F.Culb. - norsk näverlav
    Synonymer
    Cetraria norvegica (Lynge) Du Rietz
    Cetraria lacunosa Ach.
    Cetraria lacunosa f. norvegica Lynge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.