Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fatsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Poronia punctata
Fatsvamp Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lever främst på hästspillning i magra naturbetesmarker. Har minskat starkt i många länder i Europa och har föreslagits till den globala rödlistan. Kan endast förväxlas med liten fatsvamp som sällsynt även den är känd från hästgödsel, och sporerna bör mätas för säker bestämning.

Stroma fatlikt, vanligen 0,5--1,5 cm i diameter och 1--2 cm högt, ovansidan vit av konidiestadiet men blir svartprickig av peritheciernas papiller. Ett litet stroma kan ha bara något eller några enstaka perithecier, men ofta finns runt 50 perithecier eller mer och ibland över hundratalet. Den nedåt avsmalnande foten är djupt förankrad i substratet, till en början vitgrå, sedan mörkbrun och till sist svart, samt mer eller mindre smålurvigt hårig. Sporsäckar 120–190 × 15–23 µm, med sporerna i en rad; apikalapparat omvänt hattformig till brett triangulär, 5 µm hög och 2,5 µm bred, starkt amyloid. Sporer mörkbruna, 17–27 × 8,5–13 µm, ellipsoida, omges av ett geléhölje; groddspringa sporlång. Konidiestadium av lindquistia-typ, bildas på fruktbäddens ovansida. Fatsvamp kan förväxlas med liten fatsvamp Poronia erici, som dock har mindre stroman, större sporer och som vanligen inte hittas på hästspillning.
Utbredning
Länsvis förekomst för fatsvamp Observationer i  Sverige för fatsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fanns förr från Skåne till Uppland men numera endast i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Blev under 1900-talet allt sällsyntare i Norden och stora delar av övriga Europa på grund av ändrad hästhållning. Den största minskningen skedde redan 1890–1920. Förekommer i Europa numera framförallt i dynområden, på hedar och i bergsområden där värdefulla naturbetesmarker fortfarande finns kvar. Genom det stora intresset för fritidshästar ökar den nu något i förekomst, framförallt på Öland och i Skåne. I Norden i övrigt finns enstaka sentida fynd av arten i Danmark (Nordjylland), medan den troligen är försvunnen från Norge (Oslo-trakten), Finland (Österbotten) och Island. Arten finns främst i områden med årsmedeltemperatur över +6 C° och januariisoterm över +2 C°, samt med en årsnederbörd under 500 mm. Sin huvudutbredning har fatsvamp i varmtempererade regioner. I Europa är den känd från ett stort antal länder inklusive Storbritannien och är i flertalet av dem rödlistad. Utbredningen omfattar i övrigt Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i spillning från häst, på kalkrik betesmark. Arten kräver ett fuktigt vinterklimat och hög sommarvärme samt ett tidigt betespåsläpp. En väl känd och noga eftersökt art, med höga krav på sin livsmiljö. Fatsvamp har tidigare minskat mycket kraftigt, men ökar nu något i förekomst både på Öland och i Skåne. Den har rapporterats från fler lokaler på senare år, som en följd av att arealen med hästar på naturbetesmark ökat. Fortfarande mycket liten total population i Sverige. Arten är helt beroende av att det fortlöpande hålls hästar på rätt sorts marker och med rätt hävdrytm. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (520-2600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (65). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 65 (26-130). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (13396-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (176-600) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Fatsvamp är i Norden knuten till hästspillning i naturbetesmarker, vanligen på kalkrik mark (vilket kan bero på att många värdefulla naturbetesmarker finns på sådan mark, snarare än att svampen är kalkkrävande). Sällsynt har den här också hittats på kaninspillning. Arten tycks behöva hästar som lever på mer eller mindre magert bete och som inte stödutfodras i någon större omfattning. De utslungade sporerna fastnar på gräs och örter, äts av hästar och gror sedan i spillningen. Stroman börjar ofta bildas på spillningen när den är några veckor gammal. Arten förekommer inte i skog även om substrat av rätt kvalitet finns, troligen därför att den utvecklas bäst under relativt torra förhållanden. Den bryter ned cellulosa och har förmåga att producera flera olika antibiotika som motverkar tillväxten av andra gödselsvampar såsom t.ex. vitflockig prickskål Ascobolus furfuraceus och dynggömming Sordaria fimicola. Utomlands är arten även funnen på spillning av åsna, kanin, får, get, känguru, nötkreatur och elefant. Stroman kan hittas hela året men är vanligast under höst och vår.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· häst
· häst
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Xylariales, Familj Xylariaceae, Släkte Poronia (poronior), Art Poronia punctata (L.:Fr.) Fr. - fatsvamp Synonymer Peziza punctata L.:Fr., Sphaeria punctata (L.:Fr.) Sowerby

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i spillning från häst, på kalkrik betesmark. Arten kräver ett fuktigt vinterklimat och hög sommarvärme samt ett tidigt betespåsläpp. En väl känd och noga eftersökt art, med höga krav på sin livsmiljö. Fatsvamp har tidigare minskat mycket kraftigt, men ökar nu något i förekomst både på Öland och i Skåne. Den har rapporterats från fler lokaler på senare år, som en följd av att arealen med hästar på naturbetesmark ökat. Fortfarande mycket liten total population i Sverige. Arten är helt beroende av att det fortlöpande hålls hästar på rätt sorts marker och med rätt hävdrytm. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (520-2600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (65). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (10). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 65 (26-130). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (13396-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (176-600) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Lever främst på hästspillning i magra naturbetesmarker. Har minskat starkt i många länder i Europa och har föreslagits till den globala rödlistan. Kan endast förväxlas med liten fatsvamp som sällsynt även den är känd från hästgödsel, och sporerna bör mätas för säker bestämning.

Stroma fatlikt, vanligen 0,5--1,5 cm i diameter och 1--2 cm högt, ovansidan vit av konidiestadiet men blir svartprickig av peritheciernas papiller. Ett litet stroma kan ha bara något eller några enstaka perithecier, men ofta finns runt 50 perithecier eller mer och ibland över hundratalet. Den nedåt avsmalnande foten är djupt förankrad i substratet, till en början vitgrå, sedan mörkbrun och till sist svart, samt mer eller mindre smålurvigt hårig. Sporsäckar 120–190 × 15–23 µm, med sporerna i en rad; apikalapparat omvänt hattformig till brett triangulär, 5 µm hög och 2,5 µm bred, starkt amyloid. Sporer mörkbruna, 17–27 × 8,5–13 µm, ellipsoida, omges av ett geléhölje; groddspringa sporlång. Konidiestadium av lindquistia-typ, bildas på fruktbäddens ovansida. Fatsvamp kan förväxlas med liten fatsvamp Poronia erici, som dock har mindre stroman, större sporer och som vanligen inte hittas på hästspillning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fatsvamp

Länsvis förekomst och status för fatsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fatsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fanns förr från Skåne till Uppland men numera endast i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Blev under 1900-talet allt sällsyntare i Norden och stora delar av övriga Europa på grund av ändrad hästhållning. Den största minskningen skedde redan 1890–1920. Förekommer i Europa numera framförallt i dynområden, på hedar och i bergsområden där värdefulla naturbetesmarker fortfarande finns kvar. Genom det stora intresset för fritidshästar ökar den nu något i förekomst, framförallt på Öland och i Skåne. I Norden i övrigt finns enstaka sentida fynd av arten i Danmark (Nordjylland), medan den troligen är försvunnen från Norge (Oslo-trakten), Finland (Österbotten) och Island. Arten finns främst i områden med årsmedeltemperatur över +6 C° och januariisoterm över +2 C°, samt med en årsnederbörd under 500 mm. Sin huvudutbredning har fatsvamp i varmtempererade regioner. I Europa är den känd från ett stort antal länder inklusive Storbritannien och är i flertalet av dem rödlistad. Utbredningen omfattar i övrigt Afrika, Asien samt Nord- och Sydamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Xylariaceae  
  • Släkte
    Poronia - poronior 
  • Art
    Poronia punctata(L.:Fr.) Fr. - fatsvamp
    Synonymer
    Peziza punctata L.:Fr.
    Sphaeria punctata (L.:Fr.) Sowerby

Fatsvamp är i Norden knuten till hästspillning i naturbetesmarker, vanligen på kalkrik mark (vilket kan bero på att många värdefulla naturbetesmarker finns på sådan mark, snarare än att svampen är kalkkrävande). Sällsynt har den här också hittats på kaninspillning. Arten tycks behöva hästar som lever på mer eller mindre magert bete och som inte stödutfodras i någon större omfattning. De utslungade sporerna fastnar på gräs och örter, äts av hästar och gror sedan i spillningen. Stroman börjar ofta bildas på spillningen när den är några veckor gammal. Arten förekommer inte i skog även om substrat av rätt kvalitet finns, troligen därför att den utvecklas bäst under relativt torra förhållanden. Den bryter ned cellulosa och har förmåga att producera flera olika antibiotika som motverkar tillväxten av andra gödselsvampar såsom t.ex. vitflockig prickskål Ascobolus furfuraceus och dynggömming Sordaria fimicola. Utomlands är arten även funnen på spillning av åsna, kanin, får, get, känguru, nötkreatur och elefant. Stroman kan hittas hela året men är vanligast under höst och vår.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Efterlämningar av djur (Viktig)
· häst - Equus caballus (Viktig)
Ett minskande antal hästar och den därav följande bristen på hästgödsel har ansetts vara en orsak till fatsvampens tillbakagång i Nordvästeuropa under 1900-talet, men vi känner inte alla detaljer i dess livscykel. Förbuskning och igenplantering av betesmarker har sannolikt också bidragit till decimeringen av bestånden. Att hästar ges ett mer näringsrikt bete, vallodlat hö och kraftfoder är antagligen också viktiga faktorer.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Den viktigaste åtgärden är troligen att behålla hästbete på öppna naturbetesmarker i våra sydliga kalktrakter och att låta betet pågå så lång tid som möjligt under året.
Utländska namn – NO: Knappsopp, DK: Priksvamp, FI: Kotelopulloiset.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Xylariaceae  
  • Släkte
    Poronia - poronior 
  • Art
    Poronia punctata, (L.:Fr.) Fr. - fatsvamp
    Synonymer
    Peziza punctata L.:Fr.
    Sphaeria punctata (L.:Fr.) Sowerby
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén