Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  raggfingerört

Organismgrupp Kärlväxter Potentilla hyparctica
Raggfingerört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Raggfingerörten är en flerårig ört som bildar täta tuvor, utgående från en kraftig jordstam på vars övre del gamla bladskaft sitter kvar. Rosettbladen är trefingrade, med vita hår på kanter och den gröna undersidans nerver. Den har vanligen en ensam stor, ljusgul blomma på en 2–6 cm hög stjälk. Kronbladen är dubbelt så långa som foderbladen.
Utbredning
Länsvis förekomst för raggfingerört Observationer i  Sverige för raggfingerört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Raggfingerört, är en i huvudsak arktisk art med cirkumpolär utbredning. Arten, som förekommer allmänt på Svalbard, förblev oupptäckt i vår fjällvärld ända till mitten av innevarande sekel, då den 1941 upptäcktes som ny för Norden sydväst om Staloluokta i Lule Lappmark. Tre år senare, 1944 hittades den stora förekomsten av raggfingerört, något söder om den tidigare lokalen. En teori har varit att raggfingerörten överlevt senaste istiden på en isfri nunatack men huruvida någon av bergstopparna verkligen varit en nunatack under istiden är tveksamt. Troligen har dock den vassa kammen utgjort en isdelare som blivit isfri och koloniserats av växter under ett tidigt avsmältningsskede. De förekomster som är närmast till från Padjelanta är Svalbard, östra Grönland respektive Kaninhalvön i europeiska delen av Ryssland. Det övriga utbredningsområdet är mer eller mindre sammanhängande från Novaja Semlja österut genom nordligaste Sibirien, Alaska och Kanada till Grönland. Bägge förekomsterna hyser troligen fler än 1000 individ.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer på två lokaler i Padjelanta nationalpark i Lule lappmark. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Raggfingerörten är en utpräglad mellan- och högalpin växt. Den stora förekomsten på Jeknaffo omfattar en yta av flera kvadratkilometer, belägen mellan 1350 och 1450 m. De svenska lokalerna är båda likartade och belägna på branta, blåsiga höjdkammar inom översta delen av mellanalpina bältet, ofta i solbelysta och vindexponerade lägen med tidig snösmältning. Arten är kalkkrävande och växer nästan alltid i små svackor och skrevor där snö samlas vintertid och fuktighet består under sommaren. Tack vare sin kraftiga jordstam förmår den växa på tämligen öppen mark som påverkas av tjälskjutning och jordflytning. Vanligaste följeväxter är fårsvingel Festuca ovina, bågfryle Luzula arcuata, lappdraba Draba lactea, guldraba, D. alpina, vårfingerört, Potentilla crantzii, ormrot Polygonum viviparum, fjällglim Silene acaulis och dvärgvide Salix herbacea. På Svalbard uppvisar raggfingerörten annorlunda ekologiska krav och anges vara allmän på fuktig mark som är väl snötäckt på vintern.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Potentilla (fingerörter), Art Potentilla hyparctica Malte - raggfingerört Synonymer Potentilla robbinsiana

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer på två lokaler i Padjelanta nationalpark i Lule lappmark. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (400-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Raggfingerörten är en flerårig ört som bildar täta tuvor, utgående från en kraftig jordstam på vars övre del gamla bladskaft sitter kvar. Rosettbladen är trefingrade, med vita hår på kanter och den gröna undersidans nerver. Den har vanligen en ensam stor, ljusgul blomma på en 2–6 cm hög stjälk. Kronbladen är dubbelt så långa som foderbladen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för raggfingerört

Länsvis förekomst och status för raggfingerört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för raggfingerört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Raggfingerört, är en i huvudsak arktisk art med cirkumpolär utbredning. Arten, som förekommer allmänt på Svalbard, förblev oupptäckt i vår fjällvärld ända till mitten av innevarande sekel, då den 1941 upptäcktes som ny för Norden sydväst om Staloluokta i Lule Lappmark. Tre år senare, 1944 hittades den stora förekomsten av raggfingerört, något söder om den tidigare lokalen. En teori har varit att raggfingerörten överlevt senaste istiden på en isfri nunatack men huruvida någon av bergstopparna verkligen varit en nunatack under istiden är tveksamt. Troligen har dock den vassa kammen utgjort en isdelare som blivit isfri och koloniserats av växter under ett tidigt avsmältningsskede. De förekomster som är närmast till från Padjelanta är Svalbard, östra Grönland respektive Kaninhalvön i europeiska delen av Ryssland. Det övriga utbredningsområdet är mer eller mindre sammanhängande från Novaja Semlja österut genom nordligaste Sibirien, Alaska och Kanada till Grönland. Bägge förekomsterna hyser troligen fler än 1000 individ.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla hyparcticaMalte - raggfingerört
    Synonymer
    Potentilla robbinsiana

Raggfingerörten är en utpräglad mellan- och högalpin växt. Den stora förekomsten på Jeknaffo omfattar en yta av flera kvadratkilometer, belägen mellan 1350 och 1450 m. De svenska lokalerna är båda likartade och belägna på branta, blåsiga höjdkammar inom översta delen av mellanalpina bältet, ofta i solbelysta och vindexponerade lägen med tidig snösmältning. Arten är kalkkrävande och växer nästan alltid i små svackor och skrevor där snö samlas vintertid och fuktighet består under sommaren. Tack vare sin kraftiga jordstam förmår den växa på tämligen öppen mark som påverkas av tjälskjutning och jordflytning. Vanligaste följeväxter är fårsvingel Festuca ovina, bågfryle Luzula arcuata, lappdraba Draba lactea, guldraba, D. alpina, vårfingerört, Potentilla crantzii, ormrot Polygonum viviparum, fjällglim Silene acaulis och dvärgvide Salix herbacea. På Svalbard uppvisar raggfingerörten annorlunda ekologiska krav och anges vara allmän på fuktig mark som är väl snötäckt på vintern.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Inga aktuella hot är kända mot raggfingerörten.
Samtliga förekomster av raggfingerört ligger inom Padjelanta nationalpark. Arten bör övervakas och populationerna följas (helst årligen) av floraväktare.
Raggfingerört är fridlyst. En uppgift om en tredje förekomst i Padjelanta har visat sig felaktig. Utländska namn – NO: Raggmure, DK: Polar-potentil.

Carlsson, P. i Karlsson, T. (red.) 1985. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 79: 21–23.

Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Rönning, O. 1964. Svalbards flora. Norsk Polarinstitutt. Polarhåndbok No 1. Oslo.

Selander, S. 1942. Potentilla emarginata Pursh i Sverige. Bot. Not. 95: 69–74.

Selander, S. 1945. Ny svensk förekomst av Potentilla emarginata Pursh. Sverige. Bot. Not. 98: 164–166.

Selander, S. 1950. Phytogeography of southwestern Lule lappmark. I-II. Acta Phytogeogr. Suec. 27–28.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Rune 1995. Rev. Mora Aronsson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla hyparctica, Malte - raggfingerört
    Synonymer
    Potentilla robbinsiana
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Olof Rune 1995. Rev. Mora Aronsson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.