Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  röd guldskivlav

Organismgrupp Lavar Protoblastenia cyclospora
Röd guldskivlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Röd guldskivlav har en upp till några cm stor, vitaktig bål, som är insänkt i substratet. Apothecier är orangeröda till roströda (K+ vinröda), 1–2 mm breda, upphöjda och med en lågt välvd till plan yta. Sporerna är små och nästan klotformade (6–9 µm i diameter). Brun guldskivlav Protoblastenia calva är snarlik, men har orangefärgade, tydligt välvda till halvklotformiga apothecier, samt mer avlånga sporer (8–16 µm långa).
Utbredning
Länsvis förekomst för röd guldskivlav Observationer i  Sverige för röd guldskivlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har endast tre aktuella lokaler, samtliga på Gotland (Hellvi, Stora och Lilla Karlsö), och förekommer bara sparsamt på lokalerna. Den är uppgiven från ytterligare två lokaler på Gotland (Gammelgarn från 1970-talet och Torsburgen från 1800-talet), men är inte återfunnen på dessa. Eftersökt på många ställen och trots detta har mycket få lokaler hittats. Arten är för övrigt känd endast från Österrike, Storbritannien och östra Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från omkring 25 aktuella lokaler på Gotland. Växer på kalksten i öppen mark som alvarmark. Flera nya fynd har gjorts sedan 2010 varför arten ändras från EN till VU. De nya fynden har framförallt gjorts på norra Gotland. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (75-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (25-130). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1148 km² och förekomstarean (AOO) till 240 (52-520) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Röd guldskivlav växer på kalksten på alvarliknande mark på ljusexponerade, något vittrade, sluttande ytor eller lodytor till låga avsatser. Vid Hellvi växer den vid basen av en rauk. Följearter är bl.a. kalkstenslav Aspicilia calcarea, mosskantlav Lecanora epibryon och Toninia lobulata.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Psoraceae, Släkte Protoblastenia (guldskivlavar), Art Protoblastenia cyclospora (Hepp ex Körb.) Poelt - röd guldskivlav Synonymer Protoblastenia globulificans (Nyl.) Zahlbr., Lecidea cyclospora (Körb.) Müll.Arg., Biatora cyclospora Hepp ex Körb.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från omkring 25 aktuella lokaler på Gotland. Växer på kalksten i öppen mark som alvarmark. Flera nya fynd har gjorts sedan 2010 varför arten ändras från EN till VU. De nya fynden har framförallt gjorts på norra Gotland. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (75-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (25-130). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1148 km² och förekomstarean (AOO) till 240 (52-520) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Röd guldskivlav har en upp till några cm stor, vitaktig bål, som är insänkt i substratet. Apothecier är orangeröda till roströda (K+ vinröda), 1–2 mm breda, upphöjda och med en lågt välvd till plan yta. Sporerna är små och nästan klotformade (6–9 µm i diameter). Brun guldskivlav Protoblastenia calva är snarlik, men har orangefärgade, tydligt välvda till halvklotformiga apothecier, samt mer avlånga sporer (8–16 µm långa).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för röd guldskivlav

Länsvis förekomst och status för röd guldskivlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för röd guldskivlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har endast tre aktuella lokaler, samtliga på Gotland (Hellvi, Stora och Lilla Karlsö), och förekommer bara sparsamt på lokalerna. Den är uppgiven från ytterligare två lokaler på Gotland (Gammelgarn från 1970-talet och Torsburgen från 1800-talet), men är inte återfunnen på dessa. Eftersökt på många ställen och trots detta har mycket få lokaler hittats. Arten är för övrigt känd endast från Österrike, Storbritannien och östra Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Psoraceae  
  • Släkte
    Protoblastenia - guldskivlavar 
  • Art
    Protoblastenia cyclospora(Hepp ex Körb.) Poelt - röd guldskivlav
    Synonymer
    Protoblastenia globulificans (Nyl.) Zahlbr.
    Lecidea cyclospora (Körb.) Müll.Arg.
    Biatora cyclospora Hepp ex Körb.

Röd guldskivlav växer på kalksten på alvarliknande mark på ljusexponerade, något vittrade, sluttande ytor eller lodytor till låga avsatser. Vid Hellvi växer den vid basen av en rauk. Följearter är bl.a. kalkstenslav Aspicilia calcarea, mosskantlav Lecanora epibryon och Toninia lobulata.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Det största hotet mot arten är de små populationerna vilket gör att det finns en risk för att röd guldskivlav skall försvinna p.g.a. slumpfaktorer. Igenväxning bedöms inte vara ett hot på de lokaler där arten har aktuella förekomster, som alla är skyddade i form av naturreservat (Lilla Karlsö, Stora Karlsö och Hellvi).

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Populationerna av röd guldskivlav bör övervakas.

Magnusson, A. H. 1945: New or otherwise interesting swedish lichens 12. Bot. Not. 98: 304–314.

Poelt, J. 1975. Mitteleuropäische Flechten 10. Mitt. Bot. Staatssamml. München 12: 1–32.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Psoraceae  
  • Släkte
    Protoblastenia - guldskivlavar 
  • Art
    Protoblastenia cyclospora, (Hepp ex Körb.) Poelt - röd guldskivlav
    Synonymer
    Protoblastenia globulificans (Nyl.) Zahlbr.
    Lecidea cyclospora (Körb.) Müll.Arg.
    Biatora cyclospora Hepp ex Körb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.