Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gammelgransskål

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Pseudographis pinicola
Gammelgransskål Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gammelgransskål är en liten skålsvamp med 1–3 mm stora, elliptiska eller triangulära fruktkroppar. Fruktkropparna bildas inneslutna i barken och bryter först vid mognaden fram så att den gulorange till gulbruna sporbildande vävnaden (disken) blottas. Fruktkropparnas kant och utsida är svart. Efter intorkning ser fruktkropparna ut som små, rostade kaffebönor. Sporerna är elliptiska eller något böjda, är uppdelade i många segment och färgas intensivt purpurröda i Melzers lösning. Fruktkropparna sitter oftast gyttrade och uppträder under hela året.
Utbredning
Länsvis förekomst för gammelgransskål Observationer i  Sverige för gammelgransskål
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gammelgransskål är en utpräglat nordlig art som uppträder från norra Värmland och Hälsingland norrut genom hela barrskogsområdet. I samband med inventeringar av äldre skog i Norrland har arten påträffats på många platser medan den längre söderut i utbredningsområdet inte förekommer lika ofta. Arten beskrevs ursprungligen från Finland och den uppträder där sannolikt med samma frekvens som i Sverige. Uppgifter från Norge saknas. Uppgifter om fynd i övriga Europa är fåtaliga men arten har rapporterats som sällsynt i Storbritannien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i bark på basen av gamla stående, levande granar i urskogartad sumpgranskog, myrkanter och liknande kontinuitetsskogar i skyddade lägen med hög luftfuktighet.Väl känd och eftersökt. Total population i landet har minskat och bedöms fortsätta attminska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre granskog, men även p.g.a. åtgärder som sänker luftfuktighet, såsom att granar avverkas invid bäckar för att gynna löv. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (1000-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Gammelgransskål växer på gamla granar vars bark har en bestämd, skrovlig struktur. Fruktkropparna uppträder vid basen av träden men kan finnas åtminstone ett par meter upp längs stammen i skyddade lägen med hög luftfuktighet. Den uppges också kunna växa på tall men inga sådana fynd har gjorts i Sverige. Typiska växtplater är gransumpskog i myrkanter och bäckdråg, bäckraviner och skuggiga bergssluttningar men också skog på torrare mark kan hysa arten om beståndet har stark naturskogskaraktär. Gammelgransskål uppträder gärna tillsammans med de rödlistade lavarna vitpudrad svartspik (Chaenothecopsis viridialba), liten sotlav (Cyphelium karelicum) och knottrig blåslav (Hypogymnia bitteri). I kustlandet och i södra Norrland tillkommer violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) och signalarterna gammelgranslav (Lecanactis abietina) och kattfotslav (Arthonia leucopellaea)som följearter. Liksom dessa lavar är gammelgransskål en god indikator på en miljö med lång kontinuitet av gamla träd och stabilt mikroklimat.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Leotiomycetes, Ordning Triblidiales, Familj Triblidiaceae, Släkte Pseudographis, Art Pseudographis pinicola (Nyl.) Rehm - gammelgransskål Synonymer Pseudographis pinicola (Rebent. ex Fries) Rehm, Hysterium pinicola Nyl.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i bark på basen av gamla stående, levande granar i urskogartad sumpgranskog, myrkanter och liknande kontinuitetsskogar i skyddade lägen med hög luftfuktighet.Väl känd och eftersökt. Total population i landet har minskat och bedöms fortsätta attminska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre granskog, men även p.g.a. åtgärder som sänker luftfuktighet, såsom att granar avverkas invid bäckar för att gynna löv. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (1000-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Gammelgransskål är en liten skålsvamp med 1–3 mm stora, elliptiska eller triangulära fruktkroppar. Fruktkropparna bildas inneslutna i barken och bryter först vid mognaden fram så att den gulorange till gulbruna sporbildande vävnaden (disken) blottas. Fruktkropparnas kant och utsida är svart. Efter intorkning ser fruktkropparna ut som små, rostade kaffebönor. Sporerna är elliptiska eller något böjda, är uppdelade i många segment och färgas intensivt purpurröda i Melzers lösning. Fruktkropparna sitter oftast gyttrade och uppträder under hela året.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gammelgransskål

Länsvis förekomst och status för gammelgransskål baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gammelgransskål

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gammelgransskål är en utpräglat nordlig art som uppträder från norra Värmland och Hälsingland norrut genom hela barrskogsområdet. I samband med inventeringar av äldre skog i Norrland har arten påträffats på många platser medan den längre söderut i utbredningsområdet inte förekommer lika ofta. Arten beskrevs ursprungligen från Finland och den uppträder där sannolikt med samma frekvens som i Sverige. Uppgifter från Norge saknas. Uppgifter om fynd i övriga Europa är fåtaliga men arten har rapporterats som sällsynt i Storbritannien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Leotiomycetes  
  • Ordning
    Triblidiales  
  • Familj
    Triblidiaceae  
  • Släkte
    Pseudographis  
  • Art
    Pseudographis pinicola(Nyl.) Rehm - gammelgransskål
    Synonymer
    Pseudographis pinicola (Rebent. ex Fries) Rehm
    Hysterium pinicola Nyl.

Gammelgransskål växer på gamla granar vars bark har en bestämd, skrovlig struktur. Fruktkropparna uppträder vid basen av träden men kan finnas åtminstone ett par meter upp längs stammen i skyddade lägen med hög luftfuktighet. Den uppges också kunna växa på tall men inga sådana fynd har gjorts i Sverige. Typiska växtplater är gransumpskog i myrkanter och bäckdråg, bäckraviner och skuggiga bergssluttningar men också skog på torrare mark kan hysa arten om beståndet har stark naturskogskaraktär. Gammelgransskål uppträder gärna tillsammans med de rödlistade lavarna vitpudrad svartspik (Chaenothecopsis viridialba), liten sotlav (Cyphelium karelicum) och knottrig blåslav (Hypogymnia bitteri). I kustlandet och i södra Norrland tillkommer violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) och signalarterna gammelgranslav (Lecanactis abietina) och kattfotslav (Arthonia leucopellaea)som följearter. Liksom dessa lavar är gammelgransskål en god indikator på en miljö med lång kontinuitet av gamla träd och stabilt mikroklimat.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Gammelgransskål missgynnas av den ökade exponering som följer av en gallring. Markavvattning är också ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Bestånd med arten bör behandlas som nyckelbiotoper och sparas vid en slutavverkning. Även gallring bör undvikas.

Dennis, R.W.G. 1978. British Ascomyctes. J. Cramer, Vaduz.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Karström 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Leotiomycetes  
  • Ordning
    Triblidiales  
  • Familj
    Triblidiaceae  
  • Släkte
    Pseudographis  
  • Art
    Pseudographis pinicola, (Nyl.) Rehm - gammelgransskål
    Synonymer
    Pseudographis pinicola (Rebent. ex Fries) Rehm
    Hysterium pinicola Nyl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Karström 1997.