Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  raspdvärgbågmossa

Organismgrupp Mossor Pseudoleskeella papillosa
Raspdvärgbågmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bildar gröna, gulgröna eller brunaktiga mattor. Skotten är mycket späda, 1,5-2 cm långa och oregelbundet förgrenade. Groddskott saknas. Bladen är utspärrade från stammen som fuktiga och tilltryckta som torra. De är raka, brett äggrunda och smalnar gradvis av till en smal eller relativt bred spets. Bladen är inte veckade. Bladnerven är dubbel, kort och vek. Cellerna i bladmitten är tydligt papillösa eller med utskjutande övre cellhörn så att bladytan blir knottrig. Cellerna är vanligen 1,5-2,5 gånger så långa som breda, ibland längre nära bladnerven. I grenbladen är cellväggen ungefär 20 % så tjock som cellens hålrum. Närliggande celler liknar varandra.
Raspdvärgbågmossa kan förväxlas med vissa exemplar av trubbig dvärgbågmossa Pseudoleskeella catenulata eller nordlig dvärgbågmossa P. tectorum, men skiljer sig från dessa genom sina utskjutande övre cellhörn samt kortare och klenare nerv.
Utbredning
Länsvis förekomst för raspdvärgbågmossa Observationer i  Sverige för raspdvärgbågmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten finns i nordligaste Sverige, söderut till Västerbotten och Pite Lappmark. Den finns även i norra Norge och Finland. Dessutom har arten hittats i angränsande delar av Ryssland och i norra och centrala Asien. Enligt Wilson & Norris (1989) finns inga korrekt bestämda fynd av arten i Nordamerika; de anser att den förväxlats med former av nordlig dvärgbågmossa P. tectorum. På senare år har raspdvärgbågmossa däremot hittats på några platser i Kina. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa samt finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Raspdvärgbågmossa växer främst på sten och klippor, gärna något mer lättvittrat substrat som diabas och vissa skiffrar, ofta längs vattendrag i t.ex. kanjondalar. Utbredningen inskränker sig till delar av Västerbotten, Norrbotten, Pite, Lule och Torne lappmarker. Arten är inte funnen fertil i Sverige och de glesa förekomsterna är helt isolerade från varandra vilket gör utbredningen kraftigt fragmenterad. Arten är mycket sällsynt men tycks ej minska i nuläget. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (50-15000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (4-3040) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Ekologi
Mossan förekommer främst på sten och klippor, gärna av något mer lättvittrat substrat som diabas och vissa skiffrar. Dessutom är arten funnen enstaka gånger på stambaser av lövträd. Den verkar föredra växtmiljöer i närheten av vattendrag, i synnerhet i norra Sveriges kanjondalar. Då arten inte ännu påträffats med sporkapslar borde den rimligtvis spridas med vegetativa delar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Hypnales, Familj Leskeaceae, Släkte Pseudoleskeella (dvärgbågmossor), Art Pseudoleskeella papillosa (Lindb.) Kindb. - raspdvärgbågmossa Synonymer Leskea papillosa Lindb., Heterocladium papillosum (Lindb.) Lindb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Raspdvärgbågmossa växer främst på sten och klippor, gärna något mer lättvittrat substrat som diabas och vissa skiffrar, ofta längs vattendrag i t.ex. kanjondalar. Utbredningen inskränker sig till delar av Västerbotten, Norrbotten, Pite, Lule och Torne lappmarker. Arten är inte funnen fertil i Sverige och de glesa förekomsterna är helt isolerade från varandra vilket gör utbredningen kraftigt fragmenterad. Arten är mycket sällsynt men tycks ej minska i nuläget. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (50-15000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (4-3040) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Bildar gröna, gulgröna eller brunaktiga mattor. Skotten är mycket späda, 1,5-2 cm långa och oregelbundet förgrenade. Groddskott saknas. Bladen är utspärrade från stammen som fuktiga och tilltryckta som torra. De är raka, brett äggrunda och smalnar gradvis av till en smal eller relativt bred spets. Bladen är inte veckade. Bladnerven är dubbel, kort och vek. Cellerna i bladmitten är tydligt papillösa eller med utskjutande övre cellhörn så att bladytan blir knottrig. Cellerna är vanligen 1,5-2,5 gånger så långa som breda, ibland längre nära bladnerven. I grenbladen är cellväggen ungefär 20 % så tjock som cellens hålrum. Närliggande celler liknar varandra.
Raspdvärgbågmossa kan förväxlas med vissa exemplar av trubbig dvärgbågmossa Pseudoleskeella catenulata eller nordlig dvärgbågmossa P. tectorum, men skiljer sig från dessa genom sina utskjutande övre cellhörn samt kortare och klenare nerv.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för raspdvärgbågmossa

Länsvis förekomst och status för raspdvärgbågmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för raspdvärgbågmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten finns i nordligaste Sverige, söderut till Västerbotten och Pite Lappmark. Den finns även i norra Norge och Finland. Dessutom har arten hittats i angränsande delar av Ryssland och i norra och centrala Asien. Enligt Wilson & Norris (1989) finns inga korrekt bestämda fynd av arten i Nordamerika; de anser att den förväxlats med former av nordlig dvärgbågmossa P. tectorum. På senare år har raspdvärgbågmossa däremot hittats på några platser i Kina. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa samt finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Leskeaceae  
  • Släkte
    Pseudoleskeella - dvärgbågmossor 
  • Art
    Pseudoleskeella papillosa(Lindb.) Kindb. - raspdvärgbågmossa
    Synonymer
    Leskea papillosa Lindb.
    Heterocladium papillosum (Lindb.) Lindb.

Mossan förekommer främst på sten och klippor, gärna av något mer lättvittrat substrat som diabas och vissa skiffrar. Dessutom är arten funnen enstaka gånger på stambaser av lövträd. Den verkar föredra växtmiljöer i närheten av vattendrag, i synnerhet i norra Sveriges kanjondalar. Då arten inte ännu påträffats med sporkapslar borde den rimligtvis spridas med vegetativa delar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog, Vattendrag

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Skogsbruk och vattenreglering utgör hot mot arten.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Arten behöver eftersökas på gamla lokaler, särskilt nedanför fjällkedjan, så att dess status kan fastställas. Eftersom arten har sin huvudsakliga världsutbredning i norra Sverige och Finland har vi ett stort ansvar för den.
Utländska namn - NO: Vortetråklemose, FI: Pohjanvaskisammal.

Brassard, G. R., Favreau, M. & Hedderson, T. A. 1989. New or additional Moss Records from Newfoundland IX. The Bryologist 92(4): 473-478.

Crum, H. 1985. Pseudoleskeella papillosa, a Rare Moss in Quebec. The Bryologist 88(4): 357-358.

Frisvoll, A. A. & Blom, H. 1993. Trua moser i Norge med Spetsbergen; raud liste. NINA Utredning 42: 1-55.

Haapasaari, M. & Fagersten, R. 1987. Tohmajärven metadiabaasialueen kallioiden lehtisammalkasvisto (the moss flora of the rocks of the metadiabase area of Tohmajärvi, E. Finland) Kulumus 10: 44.

Hedenäs, L. 2014. Pseudoleskeella papillosa raspdvärgbågmossa s. 154. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Ignatov, M. S. & Afonina, O. M. 1992. Check-list of the mosses of the former USSR. Arctoa 1: 1-85.

Lewinsky, J. 1974. The Genera Leskeella and Pseudoleskeella in Greenland. The Bryologist 77(4): 601-611.

Möller, H. 1921. Löfmossornas utbredning i Sverige. XIII. Arkiv f. Bot. 12 (13).

Redfearn, P. L. Jr. 1995. Three Mosses New to Mainland China. The Bryologist 98(3): 383-384.

Steere, W. C. 1975. The occurrence of Pseudoleskeella papillosa in Canada and arctic Alaska. Lindbergia 3: 91-92.

Vitt, D. H. 1976. Mosses new to Yukon from the Ogilvie Mountains. The Bryologist 79: 501-506.

Wilson, P. & Norris, D. H. 1989. Pseudoleskeella in North America and Europe. The Bryologist 92(3): 387-396.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 1997. Uppdaterat 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Leskeaceae  
  • Släkte
    Pseudoleskeella - dvärgbågmossor 
  • Art
    Pseudoleskeella papillosa, (Lindb.) Kindb. - raspdvärgbågmossa
    Synonymer
    Leskea papillosa Lindb.
    Heterocladium papillosum (Lindb.) Lindb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 1997. Uppdaterat 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014.