Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klottegellav

Organismgrupp Lavar Psora globifera
Klottegellav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klot-tegellav är en skorplav som bildar kuddformade bålar som kan bli upp till 6 cm i diameter. Bålen består av upp till 5 mm breda, platta och runda ofta taktegellagda fjäll. Fjällens yta är kantigt veckad, glänsande och kanterna är ofta något uppvikta. Fjällen är rödbruna till mörkbruna men i fuktigt tillstånd är de rent gröna. Undersidan är, till skillnad från övriga arter i släktet, grå till gråbrun (övriga har vit undersida). Apothecier är ofta talrika, svarta och aggregerade, upp till 1,5 mm breda, först platta till svagt konvexa, senare starkt konvexa och nästan klotformade. Apothecierna finns över hela fjällen. Epihymeniet reagerar K+ violettrött. Den liknar brunfjällig skivlav Mycobilimbia lurida men denna har fjäll med en svagt veckad yta, nedböjda kanter, vit undersida och epihymeniet reagerar K–. I fält kan blöta exemplar av tegellav Psora decipiens vars röda pigment då kan synas dåligt förväxlas med klot-tegellav. Hos tegellav sitter dock apothecierna bara på kanten av fjällen.
Utbredning
Länsvis förekomst för klottegellav Observationer i  Sverige för klottegellav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från nio gamla lokaler i Dalsland och en i Jämtland. Vid en inventering 1998 hittades den på sex av de gamla lokalerna i Dalsland och den hittades också på sex nya lokaler. I Jämtland är den gamla lokalen från 1918 mycket diffust angiven (”Jormlifjällen”) intill norska gränsen. En liten population på en klippa återfanns 1998 på Jormlifjället omkring 100 m in i Norge. Arten är vanligare i delar av Norge, framförallt i Gudbrandsdalen och den finns sällsynt i norra Finland (rödlistad). Klot-tegellav är spridd men sällsynt i bergstrakter i övriga Europa, på Grönland, i Nordamerika, Mongoliet och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc+4bc; D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Känd från 24 aktuella lokaler i ett litet område i Dalsland samt från en gammal lokal i Jämtland där den inte återfanns 1998 (däremot hittades den några 100 m därifrån på norska sidan av gränsen). Växer på lättvittrade, solexponerade, kalkrika skifferhällar som snabbt torkar upp efter regn. Igenväxning är det största hotet i Dalsland. Antalet reproduktiva individer skattas till 78 (72-90). Antalet lokalområden i landet skattas till 26 (24-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 348 km² och förekomstarean (AOO) till 104 (96-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-60) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-60) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (A2bc+4bc; D).
Ekologi
Arten växer på lättvittrade, solexponerade, kalkrika skifferhällar som snabbt torkar upp efter regn. Hällarna är belägna i vägkanter, bergslänter vid sjöar, betesmarker och på kalfjäll. Lokalerna är nästan alltid syd- till västexponerade. Nederbörden varierar kraftigt mellan Dalsland och Jämtland (600 mm respektive 1000 mm) men på de sydexponerade klippor som arten växer på är sannolikt humiditeten låg även i Jämtland. Trots artens kontinentala karaktär växer klot-tegellav ofta nära sjöar eller på lokaler med ett lokalklimat som åtminstone nattetid ger hög luftfuktighet. Klipporna är aldrig plana utan har vanligen en svag till måttlig lutning (10–50º). Sex av de gamla lokalerna var belägna i jordbrukslandskapet och tre på klipphällar vid sjöar medan nio av de aktuella lokalerna är belägna vid sjöar och endast två i jordbrukslandskapet vilket kan förklaras med en kombination av att sjöstränderna tidigare var dåligt inventerade och att jordbrukslandskapet har vuxit igen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Psoraceae, Släkte Psora (tegellavar), Art Psora globifera (Ach.) A.Massal. - klottegellav Synonymer Lecidea globifera Ach., klot-tegellav

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc+4bc; D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Känd från 24 aktuella lokaler i ett litet område i Dalsland samt från en gammal lokal i Jämtland där den inte återfanns 1998 (däremot hittades den några 100 m därifrån på norska sidan av gränsen). Växer på lättvittrade, solexponerade, kalkrika skifferhällar som snabbt torkar upp efter regn. Igenväxning är det största hotet i Dalsland. Antalet reproduktiva individer skattas till 78 (72-90). Antalet lokalområden i landet skattas till 26 (24-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 348 km² och förekomstarean (AOO) till 104 (96-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-60) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-60) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (A2bc+4bc; D).

Åtgärdsprogram Fastställt
Klot-tegellav är en skorplav som bildar kuddformade bålar som kan bli upp till 6 cm i diameter. Bålen består av upp till 5 mm breda, platta och runda ofta taktegellagda fjäll. Fjällens yta är kantigt veckad, glänsande och kanterna är ofta något uppvikta. Fjällen är rödbruna till mörkbruna men i fuktigt tillstånd är de rent gröna. Undersidan är, till skillnad från övriga arter i släktet, grå till gråbrun (övriga har vit undersida). Apothecier är ofta talrika, svarta och aggregerade, upp till 1,5 mm breda, först platta till svagt konvexa, senare starkt konvexa och nästan klotformade. Apothecierna finns över hela fjällen. Epihymeniet reagerar K+ violettrött. Den liknar brunfjällig skivlav Mycobilimbia lurida men denna har fjäll med en svagt veckad yta, nedböjda kanter, vit undersida och epihymeniet reagerar K–. I fält kan blöta exemplar av tegellav Psora decipiens vars röda pigment då kan synas dåligt förväxlas med klot-tegellav. Hos tegellav sitter dock apothecierna bara på kanten av fjällen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klottegellav

Länsvis förekomst och status för klottegellav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klottegellav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från nio gamla lokaler i Dalsland och en i Jämtland. Vid en inventering 1998 hittades den på sex av de gamla lokalerna i Dalsland och den hittades också på sex nya lokaler. I Jämtland är den gamla lokalen från 1918 mycket diffust angiven (”Jormlifjällen”) intill norska gränsen. En liten population på en klippa återfanns 1998 på Jormlifjället omkring 100 m in i Norge. Arten är vanligare i delar av Norge, framförallt i Gudbrandsdalen och den finns sällsynt i norra Finland (rödlistad). Klot-tegellav är spridd men sällsynt i bergstrakter i övriga Europa, på Grönland, i Nordamerika, Mongoliet och Ryssland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Psoraceae  
  • Släkte
    Psora - tegellavar 
  • Art
    Psora globifera(Ach.) A.Massal. - klottegellav
    Synonymer
    Lecidea globifera Ach.
    klot-tegellav

Arten växer på lättvittrade, solexponerade, kalkrika skifferhällar som snabbt torkar upp efter regn. Hällarna är belägna i vägkanter, bergslänter vid sjöar, betesmarker och på kalfjäll. Lokalerna är nästan alltid syd- till västexponerade. Nederbörden varierar kraftigt mellan Dalsland och Jämtland (600 mm respektive 1000 mm) men på de sydexponerade klippor som arten växer på är sannolikt humiditeten låg även i Jämtland. Trots artens kontinentala karaktär växer klot-tegellav ofta nära sjöar eller på lokaler med ett lokalklimat som åtminstone nattetid ger hög luftfuktighet. Klipporna är aldrig plana utan har vanligen en svag till måttlig lutning (10–50º). Sex av de gamla lokalerna var belägna i jordbrukslandskapet och tre på klipphällar vid sjöar medan nio av de aktuella lokalerna är belägna vid sjöar och endast två i jordbrukslandskapet vilket kan förklaras med en kombination av att sjöstränderna tidigare var dåligt inventerade och att jordbrukslandskapet har vuxit igen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sjöar, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Igenväxning genom upphörd eller minskad hävd är det största hotet mot lokalerna i Dalsland. Upphörd hävd leder till en tät vegetation av enbuskar, kärlväxter eller mossor och ett nedfall av barr och kvistar som bildar förna. Om lokalen finns kvar i Jämtland är sannolikt populationen liten vilket gör att det finns en stor risk för att klot-tegellav skall försvinna p.g.a. slumpfaktorer.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas. Lokalerna måste hållas öppna genom bete eller röjning. Det är viktigt att röjningsavfall förs bort. Lokalen i Jämtland bör ytterligare eftersökas.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – FI: Palleropaanujäkälä.

Granbo, J. 1999. Klot-tegellav Psora globifera – en dalsländsk raritet. Svensk Bot. Tidskr. 93: 201-212.

Timdal, E. 1984. The delimitation of Psora (Lecideaceae) and related genera, with notes on some species. Nord. J. Bot. 4: 525–540.

Timdal, E. 1986. A revision of Psora (Lecideaceae) in North America. Bryologist 89: 253–275.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Psoraceae  
  • Släkte
    Psora - tegellavar 
  • Art
    Psora globifera, (Ach.) A.Massal. - klottegellav
    Synonymer
    Lecidea globifera Ach.
    klot-tegellav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.