Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  smalbladig lungört

Organismgrupp Kärlväxter Pulmonaria angustifolia
Smalbladig lungört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Smalbladig lungört blommar i början av maj med klarblå blommor i ensidiga knippen på en 10–30 cm hög stjälk. De lansettlika, hela stjälkbladen liksom stjälken har styva hår eller borst. På ett sidoskott från jordstammen utvecklas en bladrosett med långsmala blad och vingade bladskaft. Bladrosetten tillväxer efter blomningen och bladen kan bli 20–40 cm långa. De står upprätta och gröna hela sommaren medan stjälken vissnar efter fruktsättningen i juni.
Utbredning
Länsvis förekomst för smalbladig lungört Observationer i  Sverige för smalbladig lungört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Smalbladig lungört förekommer i Sverige i Skåne (1 lokal), Småland (19 lokaler) och Västergötland (132 lokaler). Den är försvunnen från Halland och Blekinge. Antalet lokaler har också minskat i övriga landskap på grund av landskapets förvandling bl a genom igenväxning och borttagande av åkerholmar och liknande. Den har i Norden utom Sverige endast en lokal i Danmark. Huvudutbredningen är i Östeuropa och östra Centraleuropa med enstaka lokaler längre åt väster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst i Västergötland men även i Småland och Skåne. Smalbladig lungört förekommer på torrbackar, åkerholmar och grusåsar på lite kalkrik mark. Den är ljuskrävande och tillhör en mycket artrik torrängsvegetation som brukar betecknas "stäppäng". Det är en art som som vill ha måttligt bete, för svagt bete och igenväxning missgynnar den på sikt, för kraftigt bete missgynnar den också. Ett åtgärdsprogram är framtaget för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 32000 (25000-35000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (200-350) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Ekologi
Smalbladig lungört förekommer på torrbackar, åkerholmar och grusåsar på kalkrik mark. Den är ljuskrävande och tillhör en mycket artrik torrängsvegetation som brukar benämnas ”stäppäng” där smalbladig lungört växer tillsammans med bl.a. trollsmultron, praktbrunört, kungsmynta, färgmåra, blodnäva och backruta. Utmärkande för denna vegetation är att den missgynnas av hårt bete och därför förekommer på backar och åkerholmar som ligger inom samma hägnad som åkern. Sen slåtter eller sent påsläppt bete endast under de år åkern trädats eller burit vall kännetecknar hävdtraditionen på dessa backar. Smalbladig lungört har troligen ganska lätt att sprida sig med frö och har setts etablera sig på banvallar och vägkanter. Den är förhållandevis tålig mot igenväxning och kan stå kvar länge tillsammans med ohävdsarter som vitmåra, skogsklöver, krissla, blodnäva och högvuxna gräs m.m. För att nyetablering av plantor skall ske framgångsrikt, krävs öppen blottad jord, vilket t.ex. bete, krattning och naturlig erosion och sork skapar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Boraginales (förgätmigejordningen), Familj Boraginaceae (strävbladiga), Släkte Pulmonaria (lungörter), Art Pulmonaria angustifolia L. - smalbladig lungört Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst i Västergötland men även i Småland och Skåne. Smalbladig lungört förekommer på torrbackar, åkerholmar och grusåsar på lite kalkrik mark. Den är ljuskrävande och tillhör en mycket artrik torrängsvegetation som brukar betecknas "stäppäng". Det är en art som som vill ha måttligt bete, för svagt bete och igenväxning missgynnar den på sikt, för kraftigt bete missgynnar den också. Ett åtgärdsprogram är framtaget för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 32000 (25000-35000) km² och förekomstarean (AOO) till 300 (200-350) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Konventioner Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Smalbladig lungört blommar i början av maj med klarblå blommor i ensidiga knippen på en 10–30 cm hög stjälk. De lansettlika, hela stjälkbladen liksom stjälken har styva hår eller borst. På ett sidoskott från jordstammen utvecklas en bladrosett med långsmala blad och vingade bladskaft. Bladrosetten tillväxer efter blomningen och bladen kan bli 20–40 cm långa. De står upprätta och gröna hela sommaren medan stjälken vissnar efter fruktsättningen i juni.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för smalbladig lungört

Länsvis förekomst och status för smalbladig lungört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för smalbladig lungört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Smalbladig lungört förekommer i Sverige i Skåne (1 lokal), Småland (19 lokaler) och Västergötland (132 lokaler). Den är försvunnen från Halland och Blekinge. Antalet lokaler har också minskat i övriga landskap på grund av landskapets förvandling bl a genom igenväxning och borttagande av åkerholmar och liknande. Den har i Norden utom Sverige endast en lokal i Danmark. Huvudutbredningen är i Östeuropa och östra Centraleuropa med enstaka lokaler längre åt väster.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Pulmonaria - lungörter 
  • Art
    Pulmonaria angustifoliaL. - smalbladig lungört

Smalbladig lungört förekommer på torrbackar, åkerholmar och grusåsar på kalkrik mark. Den är ljuskrävande och tillhör en mycket artrik torrängsvegetation som brukar benämnas ”stäppäng” där smalbladig lungört växer tillsammans med bl.a. trollsmultron, praktbrunört, kungsmynta, färgmåra, blodnäva och backruta. Utmärkande för denna vegetation är att den missgynnas av hårt bete och därför förekommer på backar och åkerholmar som ligger inom samma hägnad som åkern. Sen slåtter eller sent påsläppt bete endast under de år åkern trädats eller burit vall kännetecknar hävdtraditionen på dessa backar. Smalbladig lungört har troligen ganska lätt att sprida sig med frö och har setts etablera sig på banvallar och vägkanter. Den är förhållandevis tålig mot igenväxning och kan stå kvar länge tillsammans med ohävdsarter som vitmåra, skogsklöver, krissla, blodnäva och högvuxna gräs m.m. För att nyetablering av plantor skall ske framgångsrikt, krävs öppen blottad jord, vilket t.ex. bete, krattning och naturlig erosion och sork skapar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Smalbladig lungört hotas främst av för hårt och tidigt bete. I Skåne är det låga individantalet också ett stort hot. Ett annat påtagligt hot mot smalbladig lungört är långvarig ohävd som medför igenväxning med buskar och träd och inte minst, utebliven markstörning i de tillväxande förnalagren. Andra hot är t ex bortgrävning av åkerholmar, uppläggning av sten och skräp samt oavsiktlig gödselspridning på backkanter finns också. Exploatering som t ex husbehovstäkter av grus och vägomläggningar är också ett hot mot växtplatserna.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Eftersom arten är ganska tålig mot ohävd är en mycket enkel och effektiv åtgärd att markägare och brukare underrättas om förekomsterna för att undanröja oavsiktlig förstörelse av lokalerna genom skräpuppläggning, gödsling m m. Åtgärder mot igenväxning med träd och buskar bör också sättas in. För dess föryngring behövs perioder av markstörning i form av bete, krattning, bränning eller slåtter. Ett svagare bete är att föredra för arten. Ett åtgärdsprogram för smalbladig lungört ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Smalbladig lungört är fridlyst. Hybriden mellan smalbladig lungört och lungört uppstår ganska lätt men hybriden är mycket ovanlig eftersom lungört är en lundart och därför sällan växer i närheten av den smalbladiga lungörten. Smalbladig lungört är lättodlad och förekommer i odling. I odling förekommer även andra snarlika arter. Utländska namn – NO: Blå lungeört, DK: Himmelblå lungeört.

Berglund, U. 2000. Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2000:19.

Bertilsson, A. 1992. Drakblomma och smalbladig lungört i Ätradalen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Meddelande 1992:2.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Claesson, I. 1997. Smalbladig lungört och drakblomma i Ätradalen. Calluna 14 (2): 11–13.

Fridén, L. 1942. Steppäng och Stipakullar på Falbygden. I. N. G. Karvik (red.). Från Falbygd till Vänerkust.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Rasmussen, S. M. 1965. Boraginaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 60: 261–315.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1994. Rev. Margareta Edqvist & Lennart Sundh 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Boraginales - förgätmigejordningen 
  • Familj
    Boraginaceae - strävbladiga 
  • Släkte
    Pulmonaria - lungörter 
  • Art
    Pulmonaria angustifolia, L. - smalbladig lungört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1994. Rev. Margareta Edqvist & Lennart Sundh 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.