Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  pyramidmossa

Organismgrupp Mossor Pyramidula tetragona
Pyramidmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pyramidmossa bildar ljusgröna skott som blir endast 1--2 mm höga. Bladen är bredast strax ovanför mitten och har en långt utdragen spets. Bladkanten saknar tänder. Nerven upphör i spetsen av bladet. Kapseln är rak, och formen är innan sporerna släpps kort oval, medan den tömda och torra kapseln blir fyrkantig i tvärsnitt. Peristom saknas. Locket har en kort spets. Mössan är symmetrisk och trubbigt fyrkantig. Den omsluter kapseln helt, och den sitter kvar länge. Kapselskaftet är ungefär av kapselns längd eller något längre, så att kapseln hamnar strax ovanför bladen. Sporerna är 45--72 µm i diameter och nästan släta. På rhizoiderna finns ofta små, röda groddkorn. Pyramidmossa har fått sitt namn av sin stora, i tvärsnitt något fyrkantiga mössa, som sitter kvar länge under kapselutvecklingen. Stor huvmossa Physcomitrium pyriforme, som ofta växer något fuktigare, skiljer sig från pyramidmossa genom att bladen har en mindre utdragen och dessutom tandad bladspets.
Utbredning
Länsvis förekomst för pyramidmossa Observationer i  Sverige för pyramidmossa
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Arten är mycket sällsynt och endast funnen på ett tiotal lokaler i landet. De flesta fynden är gjorda kring Uppsala. Den har inte setts i Sverige sedan 1943. I övriga Norden är arten också sällsynt; den är funnen på någon enstaka lokal på Åland och i södra Fastlandsfinland. Även längre söderut i Europa är arten sällsynt, men aktuella lokaler är kända i bl.a. Tyskland och Ungern. Arten är även funnen i Nordafrika och på Atlantöarna (Makaronesien) samt i de västligaste delarna av Asien och i Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Sårbar (VU)
Växer på kalkrik lera i öppna miljöer. Den har eftersökts på många av sina lokaler utan att återfinnas. Jordbrukslandskapet har förändrats mycket sedan den senast sågs på 1940-talet så de flesta av dess möjliga habitat har försämrats avsevärt. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1943.
Ekologi
Pyramidmossa växer på bar, gärna kalkhaltig lerjord i öppna lägen såsom på ängsmark, åkrar, i vägskärningar eller på andra ställen där leran blottas och inte alltför snabbt växer igen med bredbladiga gräs och annat. I Centraleuropa påträffas pyramidmossa tillsammans med arter som knopptuss Tortula acaulon, ängstuss Tortula modica, citronkrusmossa Weissia longifolia och bryumarter Bryum spp. Arten befinner sig på sin nordgräns i Sverige och är sannolikt knuten till solvarma lägen. Den bör eftersökas i torrbacksvegetation på lergrund - särskilt under år med riklig fuktighet under vinterhalvåret. Kapslarna mognar under våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Funariales, Familj Funariaceae, Släkte Pyramidula (pyramidmossor), Art Pyramidula tetragona (Brid.) Brid. - pyramidmossa Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Växer på kalkrik lera i öppna miljöer. Den har eftersökts på många av sina lokaler utan att återfinnas. Jordbrukslandskapet har förändrats mycket sedan den senast sågs på 1940-talet så de flesta av dess möjliga habitat har försämrats avsevärt. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1943.
Konventioner Bernkonventionens bilaga I
Fridlysning Pyramidmossa (Pyramidula tetragona) är fridlyst enligt 8 § i hela landet. Undantag (13 §): Trots förbuden i 6, 8 och 9 §§ får enstaka exemplar av djurarterna bred gulbrämad dykare, bred kärrtrollslända, bred paljettdykare, brun gräsfjäril, citronfläckad kärrtrollslända, grön mosaiktrollslända och pudrad kärrtrollslända samt enstaka exemplar av växtarterna norskoxel, skogsrör, styvnate, grön sköldmossa, hårklomossa, käppkrokmossa, långskaftad svanmossa, nordisk klipptuss och pyramidmossa samlas in, om 1. det har betydelse för dokumentering av arten, 2. det inte finns något annat tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt, 3. den som är ansvarig för insamlingen senast den 31 januari kalenderåret efter insamlingen redovisar till länsstyrelsen a) vilken eller vilka arter som omfattas av insamlingen, b) antalet insamlade exemplar av varje art, c) var exemplaren har tagits, och d) syftet med insamlingen, 4. den som är ansvarig för insamlingen anmäler till Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet a) fullständiga fynduppgifter för påträffade nya lokaler för arten, och b) var de insamlade exemplaren förvaras, och 5. det insamlade materialet hålls tillgängligt för forskning.
Pyramidmossa bildar ljusgröna skott som blir endast 1--2 mm höga. Bladen är bredast strax ovanför mitten och har en långt utdragen spets. Bladkanten saknar tänder. Nerven upphör i spetsen av bladet. Kapseln är rak, och formen är innan sporerna släpps kort oval, medan den tömda och torra kapseln blir fyrkantig i tvärsnitt. Peristom saknas. Locket har en kort spets. Mössan är symmetrisk och trubbigt fyrkantig. Den omsluter kapseln helt, och den sitter kvar länge. Kapselskaftet är ungefär av kapselns längd eller något längre, så att kapseln hamnar strax ovanför bladen. Sporerna är 45--72 µm i diameter och nästan släta. På rhizoiderna finns ofta små, röda groddkorn. Pyramidmossa har fått sitt namn av sin stora, i tvärsnitt något fyrkantiga mössa, som sitter kvar länge under kapselutvecklingen. Stor huvmossa Physcomitrium pyriforme, som ofta växer något fuktigare, skiljer sig från pyramidmossa genom att bladen har en mindre utdragen och dessutom tandad bladspets.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för pyramidmossa

Länsvis förekomst och status för pyramidmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för pyramidmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mycket sällsynt och endast funnen på ett tiotal lokaler i landet. De flesta fynden är gjorda kring Uppsala. Den har inte setts i Sverige sedan 1943. I övriga Norden är arten också sällsynt; den är funnen på någon enstaka lokal på Åland och i södra Fastlandsfinland. Även längre söderut i Europa är arten sällsynt, men aktuella lokaler är kända i bl.a. Tyskland och Ungern. Arten är även funnen i Nordafrika och på Atlantöarna (Makaronesien) samt i de västligaste delarna av Asien och i Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Funariidae  
  • Ordning
    Funariales  
  • Familj
    Funariaceae  
  • Släkte
    Pyramidula - pyramidmossor 
  • Art
    Pyramidula tetragona(Brid.) Brid. - pyramidmossa

Pyramidmossa växer på bar, gärna kalkhaltig lerjord i öppna lägen såsom på ängsmark, åkrar, i vägskärningar eller på andra ställen där leran blottas och inte alltför snabbt växer igen med bredbladiga gräs och annat. I Centraleuropa påträffas pyramidmossa tillsammans med arter som knopptuss Tortula acaulon, ängstuss Tortula modica, citronkrusmossa Weissia longifolia och bryumarter Bryum spp. Arten befinner sig på sin nordgräns i Sverige och är sannolikt knuten till solvarma lägen. Den bör eftersökas i torrbacksvegetation på lergrund - särskilt under år med riklig fuktighet under vinterhalvåret. Kapslarna mognar under våren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Pyramidmossan är en totalt sett mycket sällsynt art, och den är inte sedd i Sverige sedan 1940-talet. Det är mycket osäkert om mossan fortfarande finns kvar i Sverige och övriga Europa. Orsakerna till dess tillbakagång är okända. Möjligen kan ett intensivt användande av konstgödning och herbicider inverka negativt.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Om pyramidmossan skulle återfinnas måste växtplatserna skötas eller bevaras på ett sådant sätt att populationen kan bibehållas och öka till en på sikt livskraftig storlek. Fler lämpliga småbiotoper i jordbrukslandskapet bör återskapas.
Utländska namn - FI: Nelikolkkasammal.

Etymologi: tetragonus = fyrkantig; tetra (gr.) = fyra; gonia (gr.) = hörn, vinkel.
Uttal: [Pyramídula tetragóna]

key facts A monotypic genus. Shoots 1-2 mm long, pale green. Leaves oblanceolate, abruptly tapering to a long, narrow acumen. Margin entire. Capsules probably fairly common, shortly ovoid, quadrate in cross-section when dry, gymnostomous. Calyptra symmetrical, bluntly quadrate, enclosing the capsule, persistent. Seta 1-2 mm. Spores c. 60 µm, almost smooth. Vegetative propagation by small, red rhizoidal gemmae. - Grows on bare, predominately calcareous clay in open habitats with small-scale disturbances, e.g. in meadows, arable fields and along roadsides. Probably thermophilous in Scandinavia. Likely situations dry meadows on clayey ground, especially in springs with a high soil moisture. Very rare, only found at about ten sites in Sweden and not seen since 1943.

Crum, H. & Anderson, L. E. 1981. Mosses of eastern North America, Vol. 1 & 2: Columbia University Press, New York.

Hallingbäck, T., Hedenäs, L., Lönnell, N., Weibull, H. & Knorring, P.v. 2006: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Sköldmossor - blåmossor. Bryophyta: Buxbaumia - Leucobryum. ArtDatabanken, SLU.

Hodgetts, N. G. (red.) 2015. Checklist and country status of European bryophytes - towards a new Red List for Europe. Irish Wildlife Manuals 84. National Parks and Wildlife Service, Department of Arts, Heritage and the Gaeltacht, Ireland.#

Krusenstjerna, E.v. 1945. Bladmossvegetation och bladmossflora i Uppsalatrakten. Acta Phytogeogr. Suec. 19.

Lönnell, N. 2002. Pyramidula tetragona - akrokarpernas Greta Garbo. Myrinia 12: 41-50.

Lönnell, N. 2004. På jakt efter Pyramidula tetragona. Myrinia 14: 19-21.

Lönnell, N. 2006. Pyramidula tetragona pyramidmossa s. 88-89. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Möller, H. 1936. Lövmossornas utbredning i Sverige. 13. Ark. f. Bot. 28A (4).

Nyholm E. 1989. Illustrated Flora of Nordic Mosses. Fasc. 2. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Schumacker, R. & Düll, R. 1992. Preliminary list of threatened (Ex, E, V sensu IUCN) bryophytes in EEC countries incl. Macaronesia. Lejeunea 139: 17-20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998.Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterad 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Funariidae  
  • Ordning
    Funariales  
  • Familj
    Funariaceae  
  • Släkte
    Pyramidula - pyramidmossor 
  • Art
    Pyramidula tetragona, (Brid.) Brid. - pyramidmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998.Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterad 2010.