Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hjälmbrosklav

Organismgrupp Lavar Ramalina baltica
Hjälmbrosklav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hjälmbrosklav består av en eller några få, upp till 3 cm långa grenar, som utgår från lavens fästpunkt. Bålen är grå till grågrön, oftast glänsande, K–, C– och KC–. Grenarna är flata, 2–5 mm breda, smalast vid basen och bredast vid spetsen. Soral förekommer i uppblåsta, hjälmlika bildningar i spetsen av loberna eller nedanför spetsen. Apothecier saknas. Arten kan likna spatelbrosklav Ramalina pollinaria, som dock har avgränsade eller sammanflytande soral på ytan av bålgrenarna. På många av de nutida lokalerna är arten dåligt utvecklad och kan vara svår att skilja från andra arter, men känns lättast igen på de runda till trubbiga loberna och på soralens utseende. Mycket närstående R. baltica är trubbig brosklav R. obtusata. För skillnader mellan dessa arter, se trubbig brosklav R. obtusata.
Utbredning
Länsvis förekomst för hjälmbrosklav Observationer i  Sverige för hjälmbrosklav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hjälmbrosklav är funnen från Skåne till Uppland, men har en tydligt östlig utbredningstendens. Arten har minskat i större delen av utbredningsområdet men framför allt i sydvästra Sverige. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 15% av sina gamla lokaler. Arten är sällsynt i Danmark, Finland och Norge (rödlistad; som R. canariensis) samt spridd men ovanlig i Central- och Sydeuropa och eventuellt på Kanarieöarna. Hjälmbrosklav finns dessutom i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Funnen från Skåne till Uppland men har en tydligt östlig utbredningstendens och är funnen på sammanlagt omkring 800 lokaler. Växer huvudsakligen på gamla ekar men även på andra ädellövträd. Förekommer i öppna hagmarker, parker och alléer. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (800-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (15-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Hjälmbrosklav växer huvudsakligen på gamla ekar, men även på andra ädellövträd. Gamla fynd har dessutom gjorts på lind, oxel, bok, knäckepil och robinia. De flesta nutida lokalerna är öppna och därmed solexponerade parker, hagmarker och vägkanter med gamla träd. Arten påträffas ofta tillsammans med andra rödlistade arter som matt pricklav Arthonia pruinata, skuggorangelav Caloplaca lucifuga och grå skärelav Schismatomma decolorans.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· ask
· ask
· bok
· bok
· knäckepil
· knäckepil
· oxel
· oxel
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Ramalina (brosklavar), Art Ramalina baltica Lettau - hjälmbrosklav Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Funnen från Skåne till Uppland men har en tydligt östlig utbredningstendens och är funnen på sammanlagt omkring 800 lokaler. Växer huvudsakligen på gamla ekar men även på andra ädellövträd. Förekommer i öppna hagmarker, parker och alléer. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (800-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (15-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Hjälmbrosklav består av en eller några få, upp till 3 cm långa grenar, som utgår från lavens fästpunkt. Bålen är grå till grågrön, oftast glänsande, K–, C– och KC–. Grenarna är flata, 2–5 mm breda, smalast vid basen och bredast vid spetsen. Soral förekommer i uppblåsta, hjälmlika bildningar i spetsen av loberna eller nedanför spetsen. Apothecier saknas. Arten kan likna spatelbrosklav Ramalina pollinaria, som dock har avgränsade eller sammanflytande soral på ytan av bålgrenarna. På många av de nutida lokalerna är arten dåligt utvecklad och kan vara svår att skilja från andra arter, men känns lättast igen på de runda till trubbiga loberna och på soralens utseende. Mycket närstående R. baltica är trubbig brosklav R. obtusata. För skillnader mellan dessa arter, se trubbig brosklav R. obtusata.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hjälmbrosklav

Länsvis förekomst och status för hjälmbrosklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hjälmbrosklav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hjälmbrosklav är funnen från Skåne till Uppland, men har en tydligt östlig utbredningstendens. Arten har minskat i större delen av utbredningsområdet men framför allt i sydvästra Sverige. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 15% av sina gamla lokaler. Arten är sällsynt i Danmark, Finland och Norge (rödlistad; som R. canariensis) samt spridd men ovanlig i Central- och Sydeuropa och eventuellt på Kanarieöarna. Hjälmbrosklav finns dessutom i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Ramalina - brosklavar 
  • Art
    Ramalina balticaLettau - hjälmbrosklav

Hjälmbrosklav växer huvudsakligen på gamla ekar, men även på andra ädellövträd. Gamla fynd har dessutom gjorts på lind, oxel, bok, knäckepil och robinia. De flesta nutida lokalerna är öppna och därmed solexponerade parker, hagmarker och vägkanter med gamla träd. Arten påträffas ofta tillsammans med andra rödlistade arter som matt pricklav Arthonia pruinata, skuggorangelav Caloplaca lucifuga och grå skärelav Schismatomma decolorans.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· knäckepil - Salix euxina (Har betydelse)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
I sydvästra Sverige har arten försvunnit från de flesta av sina gamla lokaler, vilka till allra största delen är intakta och till synes lämpliga. På några lokaler har de gamla träden tagits bort. Arten är på många fyndplatser tämligen liten och förkrympt och tycks vantrivas. De mesta pekar på att hjälmbrosklav, liksom flera av sina släktingar, är känslig för luftföroreningar. På östra Sveriges fastland hotas arten genom avverkning av värdträden i parker. På granlokalen på Gotland är arten nu skyddad.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Avverkning av gamla lövträd bör undvikas. En måttlig stoftpåverkan bör bibehållas genom att t.ex. fortsatt betesgång och att asfaltering av grusvägar undvikas.
Systematiken för populationer som liknar hjälmbrosklav på Kanarieöarna är inte klarlagd. Utländska namn – NO: Sørlandsragg, FI: Kuppirustojäkälä.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Krog, H. & James, P. W. 1977. The genus Ramalina in Fennoscandia and the British Isles. Norw. J. Bot. 24: 15–43.

Lorentsson, S. 1998. Skillnader mellan Ramalina baltica, hjälmbrosklav, och R. obtusata, trubbig brosklav. Svensk Bot. Tidskr. 91: 591–598.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Ramalina - brosklavar 
  • Art
    Ramalina baltica, Lettau - hjälmbrosklav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.