Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stiftkvistlav

Organismgrupp Lavar Fellhaneropsis vezdae
Stiftkvistlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stiftkvistlaven har en tunn, blekt grågrön till grå, slät till skrovlig bål. Apothecier är sällsynta, ljusbruna till gråbruna, 0,2–0,4 mm breda, plana till välvda, med blek, markerad kant. Hypotheciet är mörkbrunt och hymeniet upptill blekt rödbrunt och båda reagerar K–. Sporerna är nålformiga till smalt elliptiska, 4–8-celliga och 20–50 × 3–4,5 µm. Pyknid förekommer ofta rikligt. Dessa är stiftformiga, bruna med ljusare mynning, 0,1–0,2 mm höga och 0,1–0,2 mm breda. Konidierna är böjda och 20–65 × 1 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för stiftkvistlav Observationer i  Sverige för stiftkvistlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten hittades i Sverige först i Skåne (Hallands Väderö) 1991. Sedan dess har den även hittats på Öland, i Halland, Bohuslän och Västergötland. Totalt är omkring 20 lokaler kända. Arten förekommer på lokaler som generellt minskar varför den troliga trenden för arten är minskande. Arten är även känd från Danmark (rödlistad), Norge och vidare söderut i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Omkring 20 aktuella lokaler, huvudsakligen i gamla ädellövskogar (främst ek och bok) med hög luftfuktighet tillsammans med andra rödlistade lavar. Arten har eftersökts mycket sedan 2010 men inte hittats på nya lokaler varför mörkertalet sänkts och arten flyttar från VU till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (200-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (80-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Stiftkvistlav förekommer på ek och bok, huvudsakligen i ädellövskogar med lång trädkontinuite och hög luftfuktighet. Den växer mest direkt på barken av äldre träd men uppträder sällsynt även på mossa över bark eller kalkrik jord. På lokaler med stiftkvistlav förekommer ofta andra rödlistade lavar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Ved och bark
Ved och bark
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Pilocarpaceae, Släkte Fellhaneropsis (gropkvistlavar), Art Fellhaneropsis vezdae (Coppins & P.James) Sérus. & Coppins - stiftkvistlav Synonymer Fellhanera vezdae (Coppins & P.James) V.Wirth, Bacidia vezdae Coppins & P.James

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Omkring 20 aktuella lokaler, huvudsakligen i gamla ädellövskogar (främst ek och bok) med hög luftfuktighet tillsammans med andra rödlistade lavar. Arten har eftersökts mycket sedan 2010 men inte hittats på nya lokaler varför mörkertalet sänkts och arten flyttar från VU till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 240 (200-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (80-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Stiftkvistlaven har en tunn, blekt grågrön till grå, slät till skrovlig bål. Apothecier är sällsynta, ljusbruna till gråbruna, 0,2–0,4 mm breda, plana till välvda, med blek, markerad kant. Hypotheciet är mörkbrunt och hymeniet upptill blekt rödbrunt och båda reagerar K–. Sporerna är nålformiga till smalt elliptiska, 4–8-celliga och 20–50 × 3–4,5 µm. Pyknid förekommer ofta rikligt. Dessa är stiftformiga, bruna med ljusare mynning, 0,1–0,2 mm höga och 0,1–0,2 mm breda. Konidierna är böjda och 20–65 × 1 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stiftkvistlav

Länsvis förekomst och status för stiftkvistlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stiftkvistlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten hittades i Sverige först i Skåne (Hallands Väderö) 1991. Sedan dess har den även hittats på Öland, i Halland, Bohuslän och Västergötland. Totalt är omkring 20 lokaler kända. Arten förekommer på lokaler som generellt minskar varför den troliga trenden för arten är minskande. Arten är även känd från Danmark (rödlistad), Norge och vidare söderut i Europa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Pilocarpaceae  
  • Släkte
    Fellhaneropsis - gropkvistlavar 
  • Art
    Fellhaneropsis vezdae(Coppins & P.James) Sérus. & Coppins - stiftkvistlav
    Synonymer
    Fellhanera vezdae (Coppins & P.James) V.Wirth
    Bacidia vezdae Coppins & P.James

Stiftkvistlav förekommer på ek och bok, huvudsakligen i ädellövskogar med lång trädkontinuite och hög luftfuktighet. Den växer mest direkt på barken av äldre träd men uppträder sällsynt även på mossa över bark eller kalkrik jord. På lokaler med stiftkvistlav förekommer ofta andra rödlistade lavar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Det största hotet utgörs av avverkning av träd på lokaler med lång kontinuitet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Undvik skogsbruk på lokaler med arten. Skydda de rikligaste lokalerna.
Utländska namn – DK: Bøge-tensporelav.

Arup, U. & Ekman, S. 1991. Lavfloran på Hallands Väderö. Svensk Bot. Tidskr. 85: 263–308.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Tønsberg, T. 1998. Additions to the lichen flora of Norway and Sweden. Graphis Scripta 9: 27–31.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Pilocarpaceae  
  • Släkte
    Fellhaneropsis - gropkvistlavar 
  • Art
    Fellhaneropsis vezdae, (Coppins & P.James) Sérus. & Coppins - stiftkvistlav
    Synonymer
    Fellhanera vezdae (Coppins & P.James) V.Wirth
    Bacidia vezdae Coppins & P.James
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.