Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  trubbig brosklav

Organismgrupp Lavar Ramalina obtusata
Trubbig brosklav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trubbig brosklav är en från basen grenad, upp till 5 cm lång, busklikt utstående, gråaktig lav. Grenarna är 1–5 mm breda och smalast vid basen. Grenspetsarna har hjälm- eller läppsoral. Apothecier är sällsynta. Trubbig brosklav och hjälmbrosklav Ramalina baltica skiljer sig från övriga brosklavar genom sina i lobspetsarna hjälmlikt uppblåsta soral. Dessa två rödlistade arter kan dock vara mycket svåra att skilja åt. R. baltica är mer grov, ofta lika lång som bred medan R. obtusata är mer smäcker och förgrenar sig på ett mer gracilt sätt. Medan R. obtusata under stereomikroskopet glänser vackert är R. baltica matt vilket syns bättre ju längre lavarna förvaras torrt, varför det inte är någon bra fältkaraktär. Graden av genomskinlighet, framförallt i vått tillstånd är en av de bästa karaktärerna för att skilja arterna åt. Laven skall då vara ordentligt blöt. R. baltica är inte genomskinlig medan R. obtusata är delvis genomskinlig och geléartad. Om man mikroskoperar grenarna kan man se att algerna hos R. obtusata ligger i små kolonier både under barken och ute i märgen, medan de hos R. baltica ligger i större grupper direkt under barken.
Utbredning
Länsvis förekomst för trubbig brosklav Observationer i  Sverige för trubbig brosklav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Trubbig brosklav är funnen från Öland till Jämtland samt i Norrbotten, Åsele och Lule Lappmarker. Aktuell status är något oklar, speciellt i norra Sverige, men den har sannolikt minskat i större delen av utbredningsområdet. Ofta finns bara något enstaka träd med trubbig brosklav på varje lokal. Arten är sällsynt i Danmark, norra Finland och Norge och rödlistad i alla tre länderna. Utanför Norden är den spridd men ovanlig i Mellaneuropa och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Är funnen från Öland upp till Lule Lappmark men aktuell status är något oklar, speciellt i norra Sverige. Växer på gamla lövträd samt tunna grangrenar och är i södra och mellersta Sverige gynnad av dammimpregnering. Antalet reproduktiva individer skattas till 1760 (440-3520). Antalet lokalområden i landet skattas till 220 (55-440). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 880 (220-1760) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
I södra och mellersta Sveriges fastland växer trubbig brosklav på gamla lövträd, främst i parker, kyrkogårdar, betesmarker och vid vägkanter. På Gotland växer den huvudsakligen på tunna grangrenar i barrskogar dominerade av gran. Den är uppenbart gynnad av dammimpregnering och en av de största förekomsterna på Gotland är i en barrskog intill en grusväg (vilken dock asfalterades 2004). I norra Sverige är ekologin sämre känd men den förekommer på träd intill vattenfall.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Sjöar
Sjöar
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· en
· en
· gran
· gran
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
· rönn
· rönn
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Ramalina (brosklavar), Art Ramalina obtusata (Arnold) Bitter - trubbig brosklav Synonymer Ramalina minuscula var. obtusata Arnold

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Är funnen från Öland upp till Lule Lappmark men aktuell status är något oklar, speciellt i norra Sverige. Växer på gamla lövträd samt tunna grangrenar och är i södra och mellersta Sverige gynnad av dammimpregnering. Antalet reproduktiva individer skattas till 1760 (440-3520). Antalet lokalområden i landet skattas till 220 (55-440). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 880 (220-1760) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Trubbig brosklav är en från basen grenad, upp till 5 cm lång, busklikt utstående, gråaktig lav. Grenarna är 1–5 mm breda och smalast vid basen. Grenspetsarna har hjälm- eller läppsoral. Apothecier är sällsynta. Trubbig brosklav och hjälmbrosklav Ramalina baltica skiljer sig från övriga brosklavar genom sina i lobspetsarna hjälmlikt uppblåsta soral. Dessa två rödlistade arter kan dock vara mycket svåra att skilja åt. R. baltica är mer grov, ofta lika lång som bred medan R. obtusata är mer smäcker och förgrenar sig på ett mer gracilt sätt. Medan R. obtusata under stereomikroskopet glänser vackert är R. baltica matt vilket syns bättre ju längre lavarna förvaras torrt, varför det inte är någon bra fältkaraktär. Graden av genomskinlighet, framförallt i vått tillstånd är en av de bästa karaktärerna för att skilja arterna åt. Laven skall då vara ordentligt blöt. R. baltica är inte genomskinlig medan R. obtusata är delvis genomskinlig och geléartad. Om man mikroskoperar grenarna kan man se att algerna hos R. obtusata ligger i små kolonier både under barken och ute i märgen, medan de hos R. baltica ligger i större grupper direkt under barken.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för trubbig brosklav

Länsvis förekomst och status för trubbig brosklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för trubbig brosklav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trubbig brosklav är funnen från Öland till Jämtland samt i Norrbotten, Åsele och Lule Lappmarker. Aktuell status är något oklar, speciellt i norra Sverige, men den har sannolikt minskat i större delen av utbredningsområdet. Ofta finns bara något enstaka träd med trubbig brosklav på varje lokal. Arten är sällsynt i Danmark, norra Finland och Norge och rödlistad i alla tre länderna. Utanför Norden är den spridd men ovanlig i Mellaneuropa och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Ramalina - brosklavar 
  • Art
    Ramalina obtusata(Arnold) Bitter - trubbig brosklav
    Synonymer
    Ramalina minuscula var. obtusata Arnold

I södra och mellersta Sveriges fastland växer trubbig brosklav på gamla lövträd, främst i parker, kyrkogårdar, betesmarker och vid vägkanter. På Gotland växer den huvudsakligen på tunna grangrenar i barrskogar dominerade av gran. Den är uppenbart gynnad av dammimpregnering och en av de största förekomsterna på Gotland är i en barrskog intill en grusväg (vilken dock asfalterades 2004). I norra Sverige är ekologin sämre känd men den förekommer på träd intill vattenfall.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Våtmark, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Skog, Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Sjöar, Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land, Vattendrag, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· en - Juniperus communis (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Trubbig brosklav hotas på östra Sveriges fastland genom avverkning av värdträd. Upphörande dammimpregnering vid asfaltering av grusvägar intill lokalerna är också ett hot. I norra Sverige är avverkning av värdträd och omgivande träd liksom förändring av vattenföringen negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Öppna lokaler i Syd- och Mellansverige får inte växa igen och avverkning av träd med trubbig brosklav måste undvikas. Vidare bör dammimpregnering bibehållas om en sådan finns. Status och hotbild för lokalerna i Åsele och Lule lappmarker bör klarläggas. Dessa lokaler bör lämnas för fri utveckling. Barrskogarna på Gotland kan sannolikt plockhuggas men avverkning av träd med trubbig brosklav bör undvikas.
Utländska namn – NO: Hjelmragg, FI: Kauharustojäkälä.

Krog, H. & James, P. W. 1977. The genus Ramalina in Fennoscandia and the British Isles. Norw. J. Bot. 24: 15–43.

Lorentsson, S. 1998. Skillnader mellan Ramalina baltica, hjälmbrosklav, och R. obtusata, trubbig brosklav. Svensk Bot. Tidskr. 91: 591–598.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Ramalina - brosklavar 
  • Art
    Ramalina obtusata, (Arnold) Bitter - trubbig brosklav
    Synonymer
    Ramalina minuscula var. obtusata Arnold
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.