Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  saffransfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramariopsis crocea
Saffransfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Saffransfingersvamp är en 2–3 cm hög, förgrenad, klart orangegul eller ljusgul fingersvamp. Sporerna är små, runda och taggiga. Oftast är fruktkropparna intensivt saffransgula, men de kan också vara bleka. Möjligen kan arten förväxlas med ängsfingersvamp Clavulinopsis corniculata, som är klargul eller senapsgul (ej orangegul) och har släta sporer. Saffransfingersvamp kan även likna de sega gelésvamparna ur släktet Calocera, men är vanligen spröd. Det är en höstsvamp. Violfingersvamp Ramariopsis pulchella har blå fruktkroppar och har tolkats som en färgform av saffransfingersvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för saffransfingersvamp Observationer i  Sverige för saffransfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Saffransfingersvamp är sällsynt och funnen på spridda ställen i Sverige ända norrut till Norrbotten. Den är känd från Danmark, Finland och Norge. I övriga Europa är arten noterad bl.a. från f.d. Tjeckoslovakien, Frankrike, Tyskland, Holland och Storbritannien. Den är även rapporterad från andra delar av världen, bl.a. från USA, Sydamerika, Australien och Japan. Arten är rödlistad i Danmark, Finland, Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare som lever i bar, mullrik jord i luckig ädellöv- och blandskog samt bland gräs och örter i kalkrik och välhävdad ängs- och naturbetesmark. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphört bete med åtföljande igenväxning. Artens förekomster i luckig ädellövskog bedöms som något stabilare än de i naturbetesmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (600-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (30-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (216-1500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Arten växer ofta med andra ängssvampar i lågvuxen, örtrik grässvål. De flesta fynden är dock från nästan bar, mullrik, näringsrik jord i löv- och blandskog. Arten tycks vara kalkgynnad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Ramariopsis, Art Ramariopsis crocea (Pers. : Fr.) Corner - saffransfingersvamp Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare som lever i bar, mullrik jord i luckig ädellöv- och blandskog samt bland gräs och örter i kalkrik och välhävdad ängs- och naturbetesmark. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphört bete med åtföljande igenväxning. Artens förekomster i luckig ädellövskog bedöms som något stabilare än de i naturbetesmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (600-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (30-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (216-1500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Saffransfingersvamp är en 2–3 cm hög, förgrenad, klart orangegul eller ljusgul fingersvamp. Sporerna är små, runda och taggiga. Oftast är fruktkropparna intensivt saffransgula, men de kan också vara bleka. Möjligen kan arten förväxlas med ängsfingersvamp Clavulinopsis corniculata, som är klargul eller senapsgul (ej orangegul) och har släta sporer. Saffransfingersvamp kan även likna de sega gelésvamparna ur släktet Calocera, men är vanligen spröd. Det är en höstsvamp. Violfingersvamp Ramariopsis pulchella har blå fruktkroppar och har tolkats som en färgform av saffransfingersvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för saffransfingersvamp

Länsvis förekomst och status för saffransfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för saffransfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Saffransfingersvamp är sällsynt och funnen på spridda ställen i Sverige ända norrut till Norrbotten. Den är känd från Danmark, Finland och Norge. I övriga Europa är arten noterad bl.a. från f.d. Tjeckoslovakien, Frankrike, Tyskland, Holland och Storbritannien. Den är även rapporterad från andra delar av världen, bl.a. från USA, Sydamerika, Australien och Japan. Arten är rödlistad i Danmark, Finland, Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Ramariopsis  
  • Art
    Ramariopsis crocea(Pers. : Fr.) Corner - saffransfingersvamp

Arten växer ofta med andra ängssvampar i lågvuxen, örtrik grässvål. De flesta fynden är dock från nästan bar, mullrik, näringsrik jord i löv- och blandskog. Arten tycks vara kalkgynnad.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Saffransfingersvamp hotas av igenväxning av gammal, mager grässvål. Ädellövskogslokalerna hotas av avverkning, röjning eller andra skötselåtgärder som förändrar fuktighetsförhållanden och trädslagssammansättning.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Lokaler med saffransfingersvamp hyser ofta ett stort antal andra hotade svampar. De bör därför skyddas. Lågvuxna, örtrika grässvålar bör hävdas på traditionellt sätt, vanligen med bete av nötkreatur. Gödsling måste undvikas. Lövskog där svampen finns bör ges fri utveckling.
Utländska namn – NO: Safransmåfingersopp, DK: Gylden køllesvamp, FI: Sahramihaarakas.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Elborne, S. A. 1986. De danske Ramariopsisarter. Svampe 13: 19–24.

Martinsson, K. & Nitare, J. 1988. Violfingersvamp, Ramariopsis pulchella, funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 82: 225–227.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Schild, E. 1971. Fungorum Rariorum Icones Coloratae. Pars V. J. Cramer, Lehre.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Robert Daun 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Ramariopsis  
  • Art
    Ramariopsis crocea, (Pers. : Fr.) Corner - saffransfingersvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Robert Daun 1992.