Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättemöja

Organismgrupp Kärlväxter Ranunculus fluitans
Jättemöja Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jättemöja är en flerårig, 2–4 meter lång undervattensväxt med mycket finflikiga, upp till 45 cm långa, undervattensblad. Flytblad saknas. Blommorna är vita med gul mitt, 1,5–2,5 cm stora och sitter på långa skaft. Antalet kronblad varierar mellan fem och elva. Blombotten är något hårig. Jättemöja blommar från juni till augusti och är självsteril. Den skånska populationen sätter inte frukt och representerar troligtvis en klon som sprider sig vegetativt. Den liknande penselmöjan R. penicillatus, som förekommer sällsynt i Danmark, skiljer sig från jättemöja genom att ha tätt hårig blombotten.
Utbredning
Länsvis förekomst för jättemöja Observationer i  Sverige för jättemöja
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Jättemöja är endast känd från två svenska vattendrag, Vramsån och Mjöån i nordöstra Skåne. I Vramsån växer den på ett femtontal platser längs en sträcka på drygt en mil. Arten har tidigare förekommit både rikligare och längre uppströms i ån. 2002 hittades arten åter på en ny lokal i den närbelägna Mjöån. I övrigt är jättemöja spridd över Väst- och Centraleuropa. Den svenska förekomsten är den enda i Norden och utgör nordgräns för artens subatlantiska utbredning. Jättemöja hittades första gången i Sverige 1910 vilket kan tyda på att den spritts i sen tid. Tidigare uppgifter från Danmark kan hänföras till penselmöja.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer endast i Skåne i två vattendrag. Jättemöja växer på sandig till grusig botten i strömmande, grunt vatten. Förändringar i vattenföringen samt beskuggning av lokalerna är de främsta hoten. Ett åtgärdsprogram initierades 2005 för att gynna arten. Åtgärderna har nu (2014) konstaterats ha haft avsedd effekt, med en positiv populationsutveckling för jättemöjan som följd, vilket innebär att arten hamnar i en lägre hotkategori 2015 än 2010. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 44 km² och förekomstarean (AOO) till 32 km². Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Jättemöja växer på sandig till grusig botten i hastigt stömmande, grunt vatten. Arten trivs i näringsrikt men klart vatten. Den är en av de få svenska vattenväxter som kan växa i strömmande vatten.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattenyta
Vattenyta
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Ranunculales (ranunkelordningen), Familj Ranunculaceae (ranunkelväxter), Släkte Ranunculus (ranunkler), Art Ranunculus fluitans Lam. - jättemöja Synonymer Batrachium fluitans (Lam.) Wimm., Strömmöja

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer endast i Skåne i två vattendrag. Jättemöja växer på sandig till grusig botten i strömmande, grunt vatten. Förändringar i vattenföringen samt beskuggning av lokalerna är de främsta hoten. Ett åtgärdsprogram initierades 2005 för att gynna arten. Åtgärderna har nu (2014) konstaterats ha haft avsedd effekt, med en positiv populationsutveckling för jättemöjan som följd, vilket innebär att arten hamnar i en lägre hotkategori 2015 än 2010. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 44 km² och förekomstarean (AOO) till 32 km². Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Avslutat
Jättemöja är en flerårig, 2–4 meter lång undervattensväxt med mycket finflikiga, upp till 45 cm långa, undervattensblad. Flytblad saknas. Blommorna är vita med gul mitt, 1,5–2,5 cm stora och sitter på långa skaft. Antalet kronblad varierar mellan fem och elva. Blombotten är något hårig. Jättemöja blommar från juni till augusti och är självsteril. Den skånska populationen sätter inte frukt och representerar troligtvis en klon som sprider sig vegetativt. Den liknande penselmöjan R. penicillatus, som förekommer sällsynt i Danmark, skiljer sig från jättemöja genom att ha tätt hårig blombotten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättemöja

Länsvis förekomst och status för jättemöja baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättemöja

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Jättemöja är endast känd från två svenska vattendrag, Vramsån och Mjöån i nordöstra Skåne. I Vramsån växer den på ett femtontal platser längs en sträcka på drygt en mil. Arten har tidigare förekommit både rikligare och längre uppströms i ån. 2002 hittades arten åter på en ny lokal i den närbelägna Mjöån. I övrigt är jättemöja spridd över Väst- och Centraleuropa. Den svenska förekomsten är den enda i Norden och utgör nordgräns för artens subatlantiska utbredning. Jättemöja hittades första gången i Sverige 1910 vilket kan tyda på att den spritts i sen tid. Tidigare uppgifter från Danmark kan hänföras till penselmöja.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Ranunculaceae - ranunkelväxter 
  • Släkte
    Ranunculus - ranunkler 
  • Art
    Ranunculus fluitansLam. - jättemöja
    Synonymer
    Batrachium fluitans (Lam.) Wimm.
    Strömmöja

Jättemöja växer på sandig till grusig botten i hastigt stömmande, grunt vatten. Arten trivs i näringsrikt men klart vatten. Den är en av de få svenska vattenväxter som kan växa i strömmande vatten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattenyta, Vattendrag

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Förändringar i vattenföringen som leder till sänkt vattennivå och igenväxning är de starkaste hoten mot arten. Den tillbakagång som observerats av den skånska populationen beror huvudsakligen på den ökade beskuggningen. De senaste 15 åren har endast en mycket svag minskning obseverats, huvudsakligen till följd av beskuggning. Arten missgynnas också av näringsläckage från jordbruksmark och övriga vattenföroreningar som leder till grumling av vattnet.

Påverkan
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Åtgärder som påverkar vattenföringen i åarna bör begränsas. Kvarnanläggningar, gamla broar och liknande bör få finnas kvar i ån. Beskuggning av vattedragen måste undvikas genom röjning. Ett åtgärdsprogram för jättemöja har upprättats och ger förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktarna.

Åtgärdsprogram Avslutat
Jättemöja är fidlyst. Den förekommer som di-, tri- och tetraploid. Den svenska populationen är diploid (2n=16). Utländska namn – NO: Kjempevassoleie, DK: Flod-Vandranunkel, GB: River Water-crowfoot.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Hong De-yuan, 1991. A biosystematic study on Ranunculus subgenus Batrachium in S Sweden. Nord. J. Bot. 11: 41–59.

Larsen, K. 1956. Ranunculaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 53: 198–252.

Mattiasson, G. 1994. Floraväktarverksamheten i Skåne, årsrapport 1993. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1994 (1): 32–60.

Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson, T. 1982. Projekt Linné rapporterar: 133–143. Svensk Bot. Tidskr. 76:273–284.

Olsson, K.-A. 1996. Jättemöjan i Vramsån. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (3): 36–40.

Olsson, K.-A. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av jättemöja (Ranunculus fluitans). Naturvårdsverket. Rapport 5501.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Martinsson 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Ranunculaceae - ranunkelväxter 
  • Släkte
    Ranunculus - ranunkler 
  • Art
    Ranunculus fluitans, Lam. - jättemöja
    Synonymer
    Batrachium fluitans (Lam.) Wimm.
    Strömmöja
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Martinsson 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.