Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mjölig nålmossa

Organismgrupp Mossor Rhynchostegiella teneriffae
Mjölig nålmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bildar mattgröna eller mörkgröna mattor. Skotten är styva, 0,5-1 cm långa och oregelbundet grenade eller oregelbundet fjädergrenade. Stambladen är snett utåtriktade från stammen och raka. De är smalt äggrunda, 3-5 gånger så långa som breda och relativt kort avsmalnande till en bred eller ibland trubbig spets. Bladnerven är enkel och slutar minst 75 % upp i bladet och kan ibland nästan nå bladspetsen. Nerven är 35-55 µm bred vid basen. Bladkanten är fintandad utom i nedre 25 % av bladet. Bladskivans celler är 18-52(-58) × 5-8 µm och cellerna är betydligt kortare nära bladspetsen. Bashörnens celler är på sin höjd otydligt avvikande från övriga basala bladceller, och i så fall rektangulära eller kort rektangulära. Arten är samkönad. Kapselskaftet är knottrigt. Sporerna är 12-18 µm.
Mjölig nålmossa är liksom nålmossa Rhynchostegiella tenella mycket liten. Nålmossa R. tenella har dock betydligt mer långspetsade blad och långa celler i hela bladet, medan mjölig nålmossa har korta celler nära själva bladspetsen.
Utbredning
Länsvis förekomst för mjölig nålmossa Observationer i  Sverige för mjölig nålmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mjölig nålmossa förekommer i Sverige endast på Kinnekulle i Västergötland och Omberg i Östergötland. I Norden har mjölig nålmossa dessutom påträffats en gång i Oslotrakten i Norge. Den är vitt utbredd i Europa och finns även i Nordafrika och Kaukasus. Åtminstone i vissa länder är arten tämligen allmän [mer än 200 kända lokaler i Storbritannien och Irland (Hill m.fl. 1994)]. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa. Arten är hotad i Sverige eftersom den bara är känd från två begränsade områden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Extremt sällsynt art som växer i grottor på Omberg och Kinnekulle. Förekomsterna på båda lokalerna är mycket individfattiga och ytmässigt små. Även om de växer i grottor och därmed relativt otillgängligt för människan gör de små populationerna att arten är sårbar för slumpartade naturliga händelser. Antalet reproduktiva individer skattas till 120 (40-350). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 700 km² och förekomstarean (AOO) till 48 (4-140) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer på fuktiga och skuggiga kalkklippor och stenar, ofta i anslutning till sippervatten eller stränder. I Sverige har alla fynd gjorts i grottor eller andra håligheter.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Hypnales, Familj Brachytheciaceae, Släkte Rhynchostegiella (nålmossor), Art Rhynchostegiella teneriffae (Mont.) Dirkse & Bouman - mjölig nålmossa Synonymer Rhynchostegiella teneriffae, Hypnum teneriffae Mont., Rhynchostegiella teesdalei (Schimp.) Limpr., Rhynchostegiella teesdalei (B. S. G.) Limpr., Rhynchostegium teesdalei Schimp.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Extremt sällsynt art som växer i grottor på Omberg och Kinnekulle. Förekomsterna på båda lokalerna är mycket individfattiga och ytmässigt små. Även om de växer i grottor och därmed relativt otillgängligt för människan gör de små populationerna att arten är sårbar för slumpartade naturliga händelser. Antalet reproduktiva individer skattas till 120 (40-350). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 700 km² och förekomstarean (AOO) till 48 (4-140) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Bildar mattgröna eller mörkgröna mattor. Skotten är styva, 0,5-1 cm långa och oregelbundet grenade eller oregelbundet fjädergrenade. Stambladen är snett utåtriktade från stammen och raka. De är smalt äggrunda, 3-5 gånger så långa som breda och relativt kort avsmalnande till en bred eller ibland trubbig spets. Bladnerven är enkel och slutar minst 75 % upp i bladet och kan ibland nästan nå bladspetsen. Nerven är 35-55 µm bred vid basen. Bladkanten är fintandad utom i nedre 25 % av bladet. Bladskivans celler är 18-52(-58) × 5-8 µm och cellerna är betydligt kortare nära bladspetsen. Bashörnens celler är på sin höjd otydligt avvikande från övriga basala bladceller, och i så fall rektangulära eller kort rektangulära. Arten är samkönad. Kapselskaftet är knottrigt. Sporerna är 12-18 µm.
Mjölig nålmossa är liksom nålmossa Rhynchostegiella tenella mycket liten. Nålmossa R. tenella har dock betydligt mer långspetsade blad och långa celler i hela bladet, medan mjölig nålmossa har korta celler nära själva bladspetsen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mjölig nålmossa

Länsvis förekomst och status för mjölig nålmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mjölig nålmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mjölig nålmossa förekommer i Sverige endast på Kinnekulle i Västergötland och Omberg i Östergötland. I Norden har mjölig nålmossa dessutom påträffats en gång i Oslotrakten i Norge. Den är vitt utbredd i Europa och finns även i Nordafrika och Kaukasus. Åtminstone i vissa länder är arten tämligen allmän [mer än 200 kända lokaler i Storbritannien och Irland (Hill m.fl. 1994)]. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa. Arten är hotad i Sverige eftersom den bara är känd från två begränsade områden.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Brachytheciaceae  
  • Släkte
    Rhynchostegiella - nålmossor 
  • Art
    Rhynchostegiella teneriffae(Mont.) Dirkse & Bouman - mjölig nålmossa
    Synonymer
    Rhynchostegiella teneriffae
    Hypnum teneriffae Mont.
    Rhynchostegiella teesdalei (Schimp.) Limpr.
    Rhynchostegiella teesdalei (B. S. G.) Limpr.
    Rhynchostegium teesdalei Schimp.

Arten växer på fuktiga och skuggiga kalkklippor och stenar, ofta i anslutning till sippervatten eller stränder. I Sverige har alla fynd gjorts i grottor eller andra håligheter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Det begränsade antalet lokaler för arten gör att slumpfaktorer är betydelsefulla för dess fortbestånd i landet. Stenbrytning och förändringar som innebär ökad sol- och vindexponering på växtplatserna, liksom dränering som kan minska sippervattnet, är andra potentiella hot mot artens existens i landet.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Berörda myndigheter måste informeras om aktuella fyndlokaler, och inga ingrepp får tillåtas på dessa som kan äventyra artens fortlevnad.
Utländska namn - NO: Bekkeagnemose.

Frisvoll, A. A. & Blom, H. 1993. Trua moser i Norge med Spetsbergen; raud liste. NINA Utredning 42: 1-55.

Hedenäs, L. 2014. Rhynchostegiella teneriffae mjölig nålmossa s. 183. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Hill, M. O., Preston, C. D. & Smith, A. J. E. 1994. Atlas of the Bryophytes of Britain and Ireland. Vol. 3, mosses (Diplolepidae). British Bryological Society & Harley Books, Essex.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1997. Uppdaterad 2010 Rev. Lars Hedenäs 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Brachytheciaceae  
  • Släkte
    Rhynchostegiella - nålmossor 
  • Art
    Rhynchostegiella teneriffae, (Mont.) Dirkse & Bouman - mjölig nålmossa
    Synonymer
    Rhynchostegiella teneriffae
    Hypnum teneriffae Mont.
    Rhynchostegiella teesdalei (Schimp.) Limpr.
    Rhynchostegiella teesdalei (B. S. G.) Limpr.
    Rhynchostegium teesdalei Schimp.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1997. Uppdaterad 2010 Rev. Lars Hedenäs 2014.