Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bäckfräne

Organismgrupp Kärlväxter Nasturtium microphyllum
Bäckfräne Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bäckfräne är en flerårig, 4–10 dm hög, korsblommig ört med uppstigande, men vid basen krypande och rotslående stjälk. De friskt gröna, något köttiga bladen är långt skaftade och har 1–4 par ovala småblad och ett större ändsmåblad. Småbladen är ofta oregelbundet och trubbigt tandade. Blommorna har omkring 6 mm långa, vita kronblad och sitter i en kort kvastlik klase som förlängs i frukt. De mogna skidorna är 16–24 mm långa och 1,3–1,8 mm breda och sitter på 14-19 mm långa skaft. Fröna sitter i en rad i varje rum av skidan. Fröytan har ett fint nätverk med 90–120 maskor per sida (12–20 över det bredaste stället på fröet). Arten blommar i juli-augusti och förökar sig med frön och krypande stammar. Under höst och vinter vissnar växten ned och blir rödbrun. Bäckfräne är mycket lik källfräne Rorippa nasturium-aquaticum som skiljer sig genom att vara vintergrön, ha något kortare kronblad och 11–19 mm långa och 1,9–2,7 mm breda skidor på 7–12 mm långa skaft. Fröna sitter i två rader hos källfräne och har ett grövre nätverk med 25–50 maskor per sida (6–12 över det bredaste stället). Våra två vitblommiga fräne-arter är snarlika den traktvis allmänna bäckbräsman Cardamine amara. Bäckbräsman har dock violetta ståndarknappar, plattad skida och mera upprätta stjälkar som aldrig är krypande och rotslående. (Bäckfräne och källfräne har gula ståndarknappar och trind skida.)
Utbredning
Länsvis förekomst för bäckfräne Observationer i  Sverige för bäckfräne
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bäckfräne är idag endast känd från Sularpsbäcken öster om Lund i sydvästra Skåne där den samlades första gången 1944. Här finns växten i flera spridda bestånd längs bäcken. Den har även uppgivits från ytterligare någon lokal i samma område. Fram till början av 1970-talet fanns en mycket rik förekomst av bäckfräne i Simris socken i sydöstra Skåne. Arten har även blivit funnen som adventivväxt på Gotland, där den samlades åtskilliga gånger vid Gamla hamnen i Visby under tiden 1861–1882 samt från området norr om Visby finns insamlade exemplar från Bruket i Lummelunda år 1925 samt från Själsö i Väskinde år 1957 och i Göteborg 1955. I Danmark är bäckfräne känd från många lokaler och inte hotad. Den saknas i Norge och Finland. Bäckfräne är en västeuropeisk art vars totalutbredning är dåligt känd då den ofta sammanblandats eller inte skilts från den närstående arten källfräne Rorippa nasturium-aquaticum. Bäckfräne beskrevs redan 1830 som en egen art, vilket sällan beaktades förrän engelska systematiker under 1930-talet kunde visa att det verkligen rör sig om två skilda arter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Har sin enda förekomst (tre dellokaler) i Skåne, öster om Lund där den växer utefter och i närheten av Sularpsbäcken. Det största hotet är igenväxning på grund av för lågt betestryck samt beskuggning. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (1-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-8) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-8) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v); C2a(i); D).
Ekologi
Bäckfräne växer på näringsrik mark i eller invid bäckar och källflöden, framförallt inom områden som hävdas genom bete. Arten är konkurrenssvag och etablering av nya individer förefaller gynnas av att marken blottas genom bl.a. kreaturstramp. De första åren under 1990-talet minskade antalet individ längs Sularpsbäcken drastiskt och en hög vattennivå i bäcken kan ha varit en bidragande orsak till denna utveckling. Efter några år av sommartorka och låg vattennivå ökade bestånden av bäckfräne och 1994 återfanns växten på flera platser där den inte iakttagits under senare år. Det är därför sannolikt att antalet individ på lokalerna varierar naturligt till följd av vattenståndsväxlingar under enskilda år.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Brassicales (kålordningen), Familj Brassicaceae (korsblommiga), Släkte Nasturtium (källfränen), Art Nasturtium microphyllum (Boenn. ex Rchb.) Rchb. - bäckfräne Synonymer Rorippa microphylla (Boenn. ex Rchb.) Hyl., Nasturtium uniseriatum H. W. Howard & Manton, Bäckkrasse, Nasturtium aquaticum

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Har sin enda förekomst (tre dellokaler) i Skåne, öster om Lund där den växer utefter och i närheten av Sularpsbäcken. Det största hotet är igenväxning på grund av för lågt betestryck samt beskuggning. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (1-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-8) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-8) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v); C2a(i); D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Bäckfräne är en flerårig, 4–10 dm hög, korsblommig ört med uppstigande, men vid basen krypande och rotslående stjälk. De friskt gröna, något köttiga bladen är långt skaftade och har 1–4 par ovala småblad och ett större ändsmåblad. Småbladen är ofta oregelbundet och trubbigt tandade. Blommorna har omkring 6 mm långa, vita kronblad och sitter i en kort kvastlik klase som förlängs i frukt. De mogna skidorna är 16–24 mm långa och 1,3–1,8 mm breda och sitter på 14-19 mm långa skaft. Fröna sitter i en rad i varje rum av skidan. Fröytan har ett fint nätverk med 90–120 maskor per sida (12–20 över det bredaste stället på fröet). Arten blommar i juli-augusti och förökar sig med frön och krypande stammar. Under höst och vinter vissnar växten ned och blir rödbrun. Bäckfräne är mycket lik källfräne Rorippa nasturium-aquaticum som skiljer sig genom att vara vintergrön, ha något kortare kronblad och 11–19 mm långa och 1,9–2,7 mm breda skidor på 7–12 mm långa skaft. Fröna sitter i två rader hos källfräne och har ett grövre nätverk med 25–50 maskor per sida (6–12 över det bredaste stället). Våra två vitblommiga fräne-arter är snarlika den traktvis allmänna bäckbräsman Cardamine amara. Bäckbräsman har dock violetta ståndarknappar, plattad skida och mera upprätta stjälkar som aldrig är krypande och rotslående. (Bäckfräne och källfräne har gula ståndarknappar och trind skida.)

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bäckfräne

Länsvis förekomst och status för bäckfräne baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bäckfräne

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bäckfräne är idag endast känd från Sularpsbäcken öster om Lund i sydvästra Skåne där den samlades första gången 1944. Här finns växten i flera spridda bestånd längs bäcken. Den har även uppgivits från ytterligare någon lokal i samma område. Fram till början av 1970-talet fanns en mycket rik förekomst av bäckfräne i Simris socken i sydöstra Skåne. Arten har även blivit funnen som adventivväxt på Gotland, där den samlades åtskilliga gånger vid Gamla hamnen i Visby under tiden 1861–1882 samt från området norr om Visby finns insamlade exemplar från Bruket i Lummelunda år 1925 samt från Själsö i Väskinde år 1957 och i Göteborg 1955. I Danmark är bäckfräne känd från många lokaler och inte hotad. Den saknas i Norge och Finland. Bäckfräne är en västeuropeisk art vars totalutbredning är dåligt känd då den ofta sammanblandats eller inte skilts från den närstående arten källfräne Rorippa nasturium-aquaticum. Bäckfräne beskrevs redan 1830 som en egen art, vilket sällan beaktades förrän engelska systematiker under 1930-talet kunde visa att det verkligen rör sig om två skilda arter.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Nasturtium - källfränen 
  • Art
    Nasturtium microphyllum(Boenn. ex Rchb.) Rchb. - bäckfräne
    Synonymer
    Rorippa microphylla (Boenn. ex Rchb.) Hyl.
    Nasturtium uniseriatum H. W. Howard & Manton
    Bäckkrasse
    Nasturtium aquaticum

Bäckfräne växer på näringsrik mark i eller invid bäckar och källflöden, framförallt inom områden som hävdas genom bete. Arten är konkurrenssvag och etablering av nya individer förefaller gynnas av att marken blottas genom bl.a. kreaturstramp. De första åren under 1990-talet minskade antalet individ längs Sularpsbäcken drastiskt och en hög vattennivå i bäcken kan ha varit en bidragande orsak till denna utveckling. Efter några år av sommartorka och låg vattennivå ökade bestånden av bäckfräne och 1994 återfanns växten på flera platser där den inte iakttagits under senare år. Det är därför sannolikt att antalet individ på lokalerna varierar naturligt till följd av vattenståndsväxlingar under enskilda år.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot de återstående bestånden av bäckfräne är sannolikt igenväxning till följd av upphörd hävd. Dock förefaller bäckfräne även missgynnas av ett alltför kraftigt betestryck, sent bete är att föredra. Dränering och andra förändringar av bäckens naturliga flöde och vattenkvalitet är, tillsammans med konstgödning, hot mot arten. Den rika lokalen för bäckfräne vid Simris förstördes då ett reningsverk anlades på växtplatsen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Vissa bestånd av bäckfräne växer inom naturreservatet Fågelsångsdalen som genomrinnes av Sularpsbäcken. Reservatsbildningen bör utökas så att så många bestånd som möjligt av växten får ett varaktigt skydd och en ändamålsenligt utformad skötsel. Denna bör innefatta ett väl avvägt betestryck eventuellt kombinerat med röjning för att förhindra igenväxning längs bäcken. Alla åtgärder som kan förändra vattenföringen eller försämra vattenkvaliten i området måste undvikas liksom konstgödning av de intilliggande betesmarkerna. Bestånden av bäckfräne hålls under årlig uppsikt av Floraväktarna i Skåne.
Bäckfräne är fridlyst. Bäckfräne bildar en vegetativt livskraftig hybrid med källfräne. Denna hybrid Rorippa x sterilis har nedsatt fertilitet och finns i självständiga bestånd i Skåne och på Gotland. Den är även odlad som salladsväxten "vattenkrasse". Utländska namn – NO: Brun engelskkarse, DK: Tyndskulpet Brøndkarse, GB: Narrow-fruited Water-cress.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1): 1–40.

Hylander, N. 1954. Märkligare nytillskott till den svenska kärlväxtfloran sedan 1920. Bot. Not. 107: 148–151.

Jonsell, B. 1963. On Rorippa x sterilis in Sweden. Bot. Not. 116: 1–6.

Mattiasson, G. 1995. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1994. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1995:1.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978. Projekt Linné rapporterar 80–92. Svensk Bot. Tidskr. 72: 199–200.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Pedersen. A. 1958. Cruciférernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 54: 191–304.

Petersson, J. 1998. Hotade växter på Gotland. Del 1: Försvunna och akut hotade arter. Rindi 18: 4–43.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Nasturtium - källfränen 
  • Art
    Nasturtium microphyllum, (Boenn. ex Rchb.) Rchb. - bäckfräne
    Synonymer
    Rorippa microphylla (Boenn. ex Rchb.) Hyl.
    Nasturtium uniseriatum H. W. Howard & Manton
    Bäckkrasse
    Nasturtium aquaticum
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.