Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  revsvalting

Organismgrupp Kärlväxter Baldellia repens
Revsvalting Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Revsvalting är en lågvuxen, perenn ört som sprider sig med utlöpare. Bladen sitter i rosett och är smala och nästan jämnbreda med endast en tydlig nerv. Blommorna är relativt stora, blekrosa med tre kronblad och sitter i gles flock på långa skaft. Den närstående flocksvaltingen B. ranunculoides saknar utlöpare och har mindre blommor. Åtminstone i Västergötland och Blekinge sker blomningen mycket sällan, blott vid extrema torrsomrar, då bottnarna torkar upp.
Utbredning
Länsvis förekomst för revsvalting Observationer i  Sverige för revsvalting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Revsvalting förekommer i Sverige i Blekinge vid Mörrumsån, där den finns på tre lokaler (förr även i Ysane), i några småsjöar i Tjust i nordöstra Småland (Vindommen i Hannäs och Fullbosjön i Ukna) samt i sjön Anten i Västergötland (13 lokaler runt sjön). I Norge finns arten i några få sjöar på södra delen av Vestlandet och i Danmark är den känd från en lokal på västra Jylland medan den saknas i övriga Norden. Utbredningen omfattar för övrigt delar av Västeuropa och Nordafrika, men är dåligt känd p g a sammanblandning med flocksvalting, Baldellia ranunculoides.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Västergötland (sjön Anten), Blekinge (Mörrumsån) och Småland/Östergötland (Vindommen och Fullbosjön). Revsvalting växer på sandiga sötvettenstränder. Ändrade vattenföringsförhållanden och eutrofering utgör troliga hot. Arten hamar i en lägre hotkategori 2015 då den bedöms vara stabil på sina lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-8000). Antalet lokalområden i landet skattas till 4. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 27000 km² och förekomstarean (AOO) till 48 (40-76) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Revsvalting växer på sandiga, ibland något dyiga sötvattensstränder, i regel på den del av stranden som torrläggs vid lågvatten. Blomning inträffar bara då bestånden torrläggs. Detta gör arten svårupptäckt under "normala" år, då den inte blommar.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Alismataceae (svaltingväxter), Släkte Baldellia (flocksvaltingar), Art Baldellia repens (Lam.) Ooststr. ex Lawalrée - revsvalting Synonymer Baldellia ranunculoides ssp. repens (Lam.) A. Löve & D. Löve, Echinodorus ranunculoides f. repens (Lam.) Neuman

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Västergötland (sjön Anten), Blekinge (Mörrumsån) och Småland/Östergötland (Vindommen och Fullbosjön). Revsvalting växer på sandiga sötvettenstränder. Ändrade vattenföringsförhållanden och eutrofering utgör troliga hot. Arten hamar i en lägre hotkategori 2015 då den bedöms vara stabil på sina lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-8000). Antalet lokalområden i landet skattas till 4. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 27000 km² och förekomstarean (AOO) till 48 (40-76) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Revsvalting är en lågvuxen, perenn ört som sprider sig med utlöpare. Bladen sitter i rosett och är smala och nästan jämnbreda med endast en tydlig nerv. Blommorna är relativt stora, blekrosa med tre kronblad och sitter i gles flock på långa skaft. Den närstående flocksvaltingen B. ranunculoides saknar utlöpare och har mindre blommor. Åtminstone i Västergötland och Blekinge sker blomningen mycket sällan, blott vid extrema torrsomrar, då bottnarna torkar upp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för revsvalting

Länsvis förekomst och status för revsvalting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för revsvalting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Revsvalting förekommer i Sverige i Blekinge vid Mörrumsån, där den finns på tre lokaler (förr även i Ysane), i några småsjöar i Tjust i nordöstra Småland (Vindommen i Hannäs och Fullbosjön i Ukna) samt i sjön Anten i Västergötland (13 lokaler runt sjön). I Norge finns arten i några få sjöar på södra delen av Vestlandet och i Danmark är den känd från en lokal på västra Jylland medan den saknas i övriga Norden. Utbredningen omfattar för övrigt delar av Västeuropa och Nordafrika, men är dåligt känd p g a sammanblandning med flocksvalting, Baldellia ranunculoides.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Alismataceae - svaltingväxter 
  • Släkte
    Baldellia - flocksvaltingar 
  • Art
    Baldellia repens(Lam.) Ooststr. ex Lawalrée - revsvalting
    Synonymer
    Baldellia ranunculoides ssp. repens (Lam.) A. Löve & D. Löve
    Echinodorus ranunculoides f. repens (Lam.) Neuman

Revsvalting växer på sandiga, ibland något dyiga sötvattensstränder, i regel på den del av stranden som torrläggs vid lågvatten. Blomning inträffar bara då bestånden torrläggs. Detta gör arten svårupptäckt under "normala" år, då den inte blommar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Vattendrag, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Ändrade vattenföringsförhållanden och eutrofiering utgör troliga hot mot revsvalting. Igenväxning av sjöstränderna är ett annat hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Revsvalting gynnas av måttliga störningar, bete av lokalerna är positivt. Igenväxningen av bland annat vass måste hållas tillbaka. De fåtaliga förekomsterna av revsvalting bör hållas under uppsikt av floraväktare. Föroreningsbelastningen i sjöarna och vattendragen med revsvalting måste minimeras. Kanhända bör några av förekomsterna avsättas som naturreservat.
Revsvalting är fridlyst. Utländska namn – NO: Soleigro, DK: Krybende Søpryd, GB: Creeping Water-plantain.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Hasselrot, T. E. 1955. Flocksvaltingen (Baldellia ranunculoides) funnen i Västergötland. Svensk Bot. Tidskr. 49: 460–465.

Holmgren, B. 1942. Blekinges flora. 2 uppl. Karlskrona.

Johansson, L. 1999. Rödlistade kärlväxter i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län.

Lindblad, R. & Ståhl, B. 1990. Revsvalting, Baldellia repens, i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 84: 253–258.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2): 1–49.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Alismataceae - svaltingväxter 
  • Släkte
    Baldellia - flocksvaltingar 
  • Art
    Baldellia repens, (Lam.) Ooststr. ex Lawalrée - revsvalting
    Synonymer
    Baldellia ranunculoides ssp. repens (Lam.) A. Löve & D. Löve
    Echinodorus ranunculoides f. repens (Lam.) Neuman
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006.