Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddmålla

Organismgrupp Kärlväxter Spirobassia hirsuta
Luddmålla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Luddmållan är en ettårig ört som kan bli ett par decimeter hög. Den är oftast grenig från basen och åtminstone som ung rostfärgat hårig. Bladen är smala och köttiga. Blomställningen är sicksackformad med ett tiotal blommor, vilkas stödblad är längre än blommorna. Vid blomningen är blomställningen ganska kort med tätt sittande blommor, men under fruktmognaden sträcker den sig och blir utdragen. Blommorna är oansenliga, rundade och gröna. Hyllebladen blir hårda och växer till något efter blomningen sa att de omsluter frukten.
Utbredning
Länsvis förekomst för luddmålla Observationer i  Sverige för luddmålla
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Luddmållan förekom vid Ottenby i Ås socken på Öland under åren 1816–1924, men har därefter inte setts på denna lokal. Tidvis var förekomsten riklig. Tillfälligt (1928) har den också vuxit i Trelleborgs hamn i Skåne. I Danmark är den är känd från ett flertal lokaler men har minskat senaste decennierna. Artens utbredningsområde omfattar för övrigt Holland och Nordtyskland, centrala Medelhavsområdet, Svartahavsområdet samt Centralasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Luddmålla förekom vid Otteby på Öland fram till 1924, därfter har den ej noterats där. Tillfälligt (1928) har arten även setts i Trelleborgs hamn i Skåne. Orsaken till försvinnandet på Öland är möjligen överbetning. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1924.
Ekologi
Luddmållan växer på finkornigt underlag på skyddade havsstrandängar, främst på öppna fläckar med gles vegetation (saltfrätor), men även på driftvallar. Genom att fröna kan vara grobara under mycket lång tid finns goda förutsättningar för luddmållan att bygga upp rika populationer under gynnsamma år. Det har också visat sig att bestånden varierar kraftigt i individantal mellan åren. Blomningen kan pågå från midsommar till sensommar.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Amaranthaceae (amarantväxter), Släkte Spirobassia (luddmållor), Art Spirobassia hirsuta (L.) Freitag & G.Kadereit - luddmålla Synonymer Chenopodium hirsutum L., Kochia hirsuta (L.) Nolte, Echinopsilon hirsutum, Bassia hirsuta (L.) Asch.

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Luddmålla förekom vid Otteby på Öland fram till 1924, därfter har den ej noterats där. Tillfälligt (1928) har arten även setts i Trelleborgs hamn i Skåne. Orsaken till försvinnandet på Öland är möjligen överbetning. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1924.
Luddmållan är en ettårig ört som kan bli ett par decimeter hög. Den är oftast grenig från basen och åtminstone som ung rostfärgat hårig. Bladen är smala och köttiga. Blomställningen är sicksackformad med ett tiotal blommor, vilkas stödblad är längre än blommorna. Vid blomningen är blomställningen ganska kort med tätt sittande blommor, men under fruktmognaden sträcker den sig och blir utdragen. Blommorna är oansenliga, rundade och gröna. Hyllebladen blir hårda och växer till något efter blomningen sa att de omsluter frukten.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för luddmålla

Länsvis förekomst och status för luddmålla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddmålla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Luddmållan förekom vid Ottenby i Ås socken på Öland under åren 1816–1924, men har därefter inte setts på denna lokal. Tidvis var förekomsten riklig. Tillfälligt (1928) har den också vuxit i Trelleborgs hamn i Skåne. I Danmark är den är känd från ett flertal lokaler men har minskat senaste decennierna. Artens utbredningsområde omfattar för övrigt Holland och Nordtyskland, centrala Medelhavsområdet, Svartahavsområdet samt Centralasien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Spirobassia - luddmållor 
  • Art
    Spirobassia hirsuta(L.) Freitag & G.Kadereit - luddmålla
    Synonymer
    Chenopodium hirsutum L.
    Kochia hirsuta (L.) Nolte
    Echinopsilon hirsutum
    Bassia hirsuta (L.) Asch.

Luddmållan växer på finkornigt underlag på skyddade havsstrandängar, främst på öppna fläckar med gles vegetation (saltfrätor), men även på driftvallar. Genom att fröna kan vara grobara under mycket lång tid finns goda förutsättningar för luddmållan att bygga upp rika populationer under gynnsamma år. Det har också visat sig att bestånden varierar kraftigt i individantal mellan åren. Blomningen kan pågå från midsommar till sensommar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Alltför hårt bete kan ha varit orsaken till artens försvinnande från Ottenby. Den uppges ej heller tåla överlagring av stora tångmassor. Även konkurrens av en tätnande vegetation torde vara ödesdigert.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Alla uppgifter om obekanta mållor på strandängar bör noga kontrolleras! Om arten återfinns måste dess möjlighet till fortlevnad säkerställas genom att skötselreglerade reservat avsätts. Fridlysningen på Öland, som infördes 1935, upphävdes 1985.
Utländska namn – NO: Filtmelde, DK: Tangurt, GB: Hairy Seablite.

Hansen, A. & Pedersen, A. 1965. Chenopodiaceernes og Amaranthaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 63: 205–288.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Nilsson Ö. & Gustafsson L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 1–13. Svensk Bot. Tidskrift 70: 165–175.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora, 2: a upplagan utgiven av Å. Lundqvist.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Amaranthaceae - amarantväxter 
  • Släkte
    Spirobassia - luddmållor 
  • Art
    Spirobassia hirsuta, (L.) Freitag & G.Kadereit - luddmålla
    Synonymer
    Chenopodium hirsutum L.
    Kochia hirsuta (L.) Nolte
    Echinopsilon hirsutum
    Bassia hirsuta (L.) Asch.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lena Jonsell 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2006.