Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skönkremla

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Russula laeta
Skönkremla Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skönkremlan är en relativt liten eller högst medelstor kremla med tämligen fast kött och mild smak, lukten något frän. Hatten är vanligen 3–8 cm bred och vackert röd eller blekröd, ofta med något nedtryckt, ockragul mitt. Den är glänsande även i torrt skick och helt slät eller bara något fårad närmast kanten. Skivorna är ganska bukiga och mättat gula av det gula sporpulvret. Foten är vit och ofta lite förtjockad nedtill. Tidigare har den uppfattats som synonym med Russula borealis, en amerikansk art, men detta anses nu vara felaktigt.
Utbredning
Länsvis förekomst för skönkremla Observationer i  Sverige för skönkremla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mycket sällsynt art som hittills bara har anträffats ett fåtal gånger i Skåne, Bohuslän och Västergötland. Troligen finns den dock på fler ställen med lämplig biotop i våra sydliga landskap. Den är funnen i Danmark och där rödlistad men ej påträffad i Norge eller Finland. Arten förekommer i mellersta Europa, t.ex. England, Frankrike och Tyskland. Den är även rapporterad från Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med bok och ek i varma lägen i gles luckig bok- och ekskog samt i hage, löväng och park med gamla träd. Knuten till näringsrik, kalkrik mark. Total population i landet liten och med få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgåenea att minska, huvudsakligen p.g.a. igenväxning av tidigare halvöppna betade hagar, lövängar och parker. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (140-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (7-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (27348-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-200) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Arten växer i lövskog, särskilt bokskog, men även i ekskog på rikare, gärna leriga, kalkrika marker. Den bildar mykorrhiza med bok och ek. Skönkremla växer hos oss gärna på halvöppen mark i betade hagar, lövängar eller parker, vilket troligen beror på att den är värmekrävande. Skönkremlan växer på marker som även i övrigt är artrika svamplokaler, med t.ex. många andra kremlor och sällsynta soppar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Russulaceae (kremlor och riskor), Släkte Russula (kremlor), Art Russula laeta F. H. Møller & Jul. Schäff. - skönkremla Synonymer Russula borealis Kauffman ss. Romagnesi, non Kauffman

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok och ek i varma lägen i gles luckig bok- och ekskog samt i hage, löväng och park med gamla träd. Knuten till näringsrik, kalkrik mark. Total population i landet liten och med få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgåenea att minska, huvudsakligen p.g.a. igenväxning av tidigare halvöppna betade hagar, lövängar och parker. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (140-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (7-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (27348-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (40-200) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Skönkremlan är en relativt liten eller högst medelstor kremla med tämligen fast kött och mild smak, lukten något frän. Hatten är vanligen 3–8 cm bred och vackert röd eller blekröd, ofta med något nedtryckt, ockragul mitt. Den är glänsande även i torrt skick och helt slät eller bara något fårad närmast kanten. Skivorna är ganska bukiga och mättat gula av det gula sporpulvret. Foten är vit och ofta lite förtjockad nedtill. Tidigare har den uppfattats som synonym med Russula borealis, en amerikansk art, men detta anses nu vara felaktigt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skönkremla

Länsvis förekomst och status för skönkremla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skönkremla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mycket sällsynt art som hittills bara har anträffats ett fåtal gånger i Skåne, Bohuslän och Västergötland. Troligen finns den dock på fler ställen med lämplig biotop i våra sydliga landskap. Den är funnen i Danmark och där rödlistad men ej påträffad i Norge eller Finland. Arten förekommer i mellersta Europa, t.ex. England, Frankrike och Tyskland. Den är även rapporterad från Kaukasus.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula laetaF. H. Møller & Jul. Schäff. - skönkremla
    Synonymer
    Russula borealis Kauffman ss. Romagnesi, non Kauffman

Arten växer i lövskog, särskilt bokskog, men även i ekskog på rikare, gärna leriga, kalkrika marker. Den bildar mykorrhiza med bok och ek. Skönkremla växer hos oss gärna på halvöppen mark i betade hagar, lövängar eller parker, vilket troligen beror på att den är värmekrävande. Skönkremlan växer på marker som även i övrigt är artrika svamplokaler, med t.ex. många andra kremlor och sällsynta soppar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Upphörande hävd med igenväxning som följd eller överföring av lövskog till granskog är de främsta hoten.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kända växtplatser bevaras bäst genom fortsatt traditionell hävd. Lövskogar med ek och bok på näringsrik mark är generellt skyddsvärda och bestånd av denna naturtyp med lång kontinuitet bör inte utnyttjas för skogsbruk eller exploateras på annat sätt.
Utländska namn – DK: Orangerosa skørhat.

Døssing, L. & Knudsen, H. 1987. F.H. Møller 100 år – mennesket og mykologen. Svampe 15: 1–12.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.), 1992. Nordic Macromycetes vol. 2. Nordsvamp, Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Stig Jacobsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula laeta, F. H. Møller & Jul. Schäff. - skönkremla
    Synonymer
    Russula borealis Kauffman ss. Romagnesi, non Kauffman
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Stig Jacobsson 2001.