Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  solkremla

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Russula solaris
Solkremla Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Solkremla är en liten, skarpsmakande svamp. Lukten är fruktartad till sötsyrlig. Hatten som är 2–7cm bred är solgul till mörkt gul i centrum och ljusgul till nästan vit nära kanten, först konvex, senare nedpressad. Kanten är fårad. Köttet är vitt och sprött. Lamellerna är först vita sedan krämfärgade med gul ton. Foten är vit, som gammal ibland med ockrafärgad ton.
Utbredning
Länsvis förekomst för solkremla Observationer i  Sverige för solkremla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer främst i Skåne. I Blekinge finns några få lokaler. I Småland liksom i Halland har arten inte blivit funnen sedan 1952. Den har däremot rapporterats från Omberg i Östergötland under 1980-talet. Den är känd från ganska många lokaler. Den uppträder sällsynt i Danmark och har påträffats i sydöstra Norge (Östfold och Vestfold) men ej i Finland. Den uppträder likaså tämligen sällsynt i Polen, Frankrike och Tyskland medan den i England uppfattas som mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med bok, i ängsbokskog på näringsrik mark. Total population i landet liten och med få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre skog. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (340-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen växer i ängsbokskog, i regel på kalkrik och näringsrik mark Den bildar mykorrhiza med bok.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Russulaceae (kremlor och riskor), Släkte Russula (kremlor), Art Russula solaris Ferd. & Winge - solkremla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok, i ängsbokskog på näringsrik mark. Total population i landet liten och med få mycel på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre skog. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (340-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Solkremla är en liten, skarpsmakande svamp. Lukten är fruktartad till sötsyrlig. Hatten som är 2–7cm bred är solgul till mörkt gul i centrum och ljusgul till nästan vit nära kanten, först konvex, senare nedpressad. Kanten är fårad. Köttet är vitt och sprött. Lamellerna är först vita sedan krämfärgade med gul ton. Foten är vit, som gammal ibland med ockrafärgad ton.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för solkremla

Länsvis förekomst och status för solkremla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för solkremla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer främst i Skåne. I Blekinge finns några få lokaler. I Småland liksom i Halland har arten inte blivit funnen sedan 1952. Den har däremot rapporterats från Omberg i Östergötland under 1980-talet. Den är känd från ganska många lokaler. Den uppträder sällsynt i Danmark och har påträffats i sydöstra Norge (Östfold och Vestfold) men ej i Finland. Den uppträder likaså tämligen sällsynt i Polen, Frankrike och Tyskland medan den i England uppfattas som mycket sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula solarisFerd. & Winge - solkremla

Svampen växer i ängsbokskog, i regel på kalkrik och näringsrik mark Den bildar mykorrhiza med bok.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Avverkning av svampens värdträd är det primära hotet. På sikt medför även en minskad areal av ängsbokskog med obruten trädkontinuitet att solkremla decimeras. I Skåne kan också försämrade markförhållanden till följd av kvävenedfall och försurning medföra att arten går tillbaka.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Ängsbokskog bör generellt brukas med stor försiktighet så att god naturvårdshänsyn tages. Områden med stora förekomster av solkremla och som kanske även i övrigt har en artrik svampflora bör helt undantas från skogsbruk. På vissa platser kan det vara nödvändigt att avlägsna inträngande gran.
Utländska namn – NO: Solkremle, DK: Sol-skørhat, FI: Aurinkohapero.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.), 1992. Nordic Macromycetes vol. 2. Nordsvap, Köpenhamn.

Marchand, A. 1977. Champignons du Nord et du Midi 5. Perpignan.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula solaris, Ferd. & Winge - solkremla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.