Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lilaköttig taggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Sarcodon fuligineoviolaceus
Lilaköttig taggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lilaköttig taggsvamp är en taggsvamp med upp till 13 cm bred hatt som i färg varierar från gulbrun till rödbrun till svartaktig, först finluden men som äldre fjällig. Som torr är hatten mörkt violettbrun till brunsvart. Arten känns igen på att hattköttet är rödaktigt, violett eller blågrått. Köttet är rödaktigt även i övre delen av foten men blågrönt i basen. Smaken är bitter och lukten oangenäm. Vanligtvis har övriga Sarcodon-arter vitt till brunaktigt hattkött, men ibland kan några arter ha svag violett ton, dock aldrig så tydligt röd–violett som lilaköttig taggsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för lilaköttig taggsvamp Observationer i  Sverige för lilaköttig taggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art är känd från några få lokaler i Sverige. Första fyndet gjordes i Jämtland 1979. Arten är även funnen på Gotland, i Uppland, Dalarna och Medelpad. I övrigt är den känd från Norge, Tyskland, Storbritannien, Italien, Grekland och f .d. Tjekoslovakien. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med tall gles, äldre kalktallskog med inslag av enstaka senvuxna granar, men kan också finnas i kalkbarrskog med blandad förekomst av tall och gran. Oftast på torr och näringsfattig mark med tunnt jordlager eller blottad mark. En noga eftersökt, uppenbart ytterst sällsynt art i hela Europa med sina största förekomster i Sverige. Total population i landet bedöms liten och fragmenterad samtidigt som få mycel finns på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska p.g.a. slutavverkning av äldre kalkbarrskog. Fortlevnadsmöjligheter för arten kommer förhoppningsvis att förbättras genom Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för rödlistade fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Förutom att samtliga svenska lokaler inventerats har arten eftersökts på potentiella lokaler varför antalet kända lokaler har ökat samtidigt som mörkertalet bedöms vara lägre än tidigare. Åtta av lokalerna ligger inom skyddade områden och 3 inom nyckelbiotop eller biotopskydd. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (600-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (30-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (148-300) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Lilaköttig taggsvamp är mykorrhizabildande och förekommer i äldre barrskog bl.a. i ängsgranskog och sandig tallskog på kalkgrund. Fruktkroppar uppträder från augusti till oktober.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Thelephorales, Familj Bankeraceae, Släkte Sarcodon (fjälltaggsvampar), Art Sarcodon fuligineoviolaceus (Kalchbr. ex Fr.) Pat. - lilaköttig taggsvamp Synonymer Hydnum fuligineoviolaceum Kalchbr. ex Fr., Sarcodon talpa Maas Geest., Sarcodon fuscoindicus (K.A.Harrison) Maas Geest., Hydnum fuscoindicum K.A.Harrison

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall gles, äldre kalktallskog med inslag av enstaka senvuxna granar, men kan också finnas i kalkbarrskog med blandad förekomst av tall och gran. Oftast på torr och näringsfattig mark med tunnt jordlager eller blottad mark. En noga eftersökt, uppenbart ytterst sällsynt art i hela Europa med sina största förekomster i Sverige. Total population i landet bedöms liten och fragmenterad samtidigt som få mycel finns på varje lokal. Bedöms ha minskat och fortgående att minska p.g.a. slutavverkning av äldre kalkbarrskog. Fortlevnadsmöjligheter för arten kommer förhoppningsvis att förbättras genom Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för rödlistade fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Förutom att samtliga svenska lokaler inventerats har arten eftersökts på potentiella lokaler varför antalet kända lokaler har ökat samtidigt som mörkertalet bedöms vara lägre än tidigare. Åtta av lokalerna ligger inom skyddade områden och 3 inom nyckelbiotop eller biotopskydd. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (600-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (30-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (148-300) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Lilaköttig taggsvamp är en taggsvamp med upp till 13 cm bred hatt som i färg varierar från gulbrun till rödbrun till svartaktig, först finluden men som äldre fjällig. Som torr är hatten mörkt violettbrun till brunsvart. Arten känns igen på att hattköttet är rödaktigt, violett eller blågrått. Köttet är rödaktigt även i övre delen av foten men blågrönt i basen. Smaken är bitter och lukten oangenäm. Vanligtvis har övriga Sarcodon-arter vitt till brunaktigt hattkött, men ibland kan några arter ha svag violett ton, dock aldrig så tydligt röd–violett som lilaköttig taggsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lilaköttig taggsvamp

Länsvis förekomst och status för lilaköttig taggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lilaköttig taggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art är känd från några få lokaler i Sverige. Första fyndet gjordes i Jämtland 1979. Arten är även funnen på Gotland, i Uppland, Dalarna och Medelpad. I övrigt är den känd från Norge, Tyskland, Storbritannien, Italien, Grekland och f .d. Tjekoslovakien. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon fuligineoviolaceus(Kalchbr. ex Fr.) Pat. - lilaköttig taggsvamp
    Synonymer
    Hydnum fuligineoviolaceum Kalchbr. ex Fr.
    Sarcodon talpa Maas Geest.
    Sarcodon fuscoindicus (K.A.Harrison) Maas Geest.
    Hydnum fuscoindicum K.A.Harrison

Lilaköttig taggsvamp är mykorrhizabildande och förekommer i äldre barrskog bl.a. i ängsgranskog och sandig tallskog på kalkgrund. Fruktkroppar uppträder från augusti till oktober.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
På lokaler där skogen ej är skyddad hotas arten främst av slutavverkning. På sikt påverkas arten även negativt av försurande nedfall från luftföroreningar.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Kända växtplatser måste skyddas och man bör där regelbundet kontrollera svampens status. På de lokaler som redan är naturreservat bör skötselplanen klart ange att själva växtplatserna skall lämnas intakta. För att ytterligare gynna arten måste fler, äldre barrskogspartier på kalkrik mark undantas från rationellt skogsbruk.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Blekkstorpigg.

Maas Geesteranus, R.A. 1975. Die terrestrischen Stachelpilze Europas. Amsterdam-London.

Maas Geesteranus, R.A. & Nannfeldt, J.A. 1969. The genus Sarcodon in Sweden in the light of recent investigations. Svensk Bot. Tidskr. 63: 401–440.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Strid, Å. 1985. Svenska taggsvampar 6. Släktet Sarcodon. Jordstjärnan 6: 5–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon fuligineoviolaceus, (Kalchbr. ex Fr.) Pat. - lilaköttig taggsvamp
    Synonymer
    Hydnum fuligineoviolaceum Kalchbr. ex Fr.
    Sarcodon talpa Maas Geest.
    Sarcodon fuscoindicus (K.A.Harrison) Maas Geest.
    Hydnum fuscoindicum K.A.Harrison
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.