Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slät taggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Sarcodon leucopus
Slät taggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Slät taggsvamp är en taggsvamp med välvd till utbredd, upp till 25 cm bred, gråbrun till mörkbrun, slät eller rutformigt uppsprickande hatt som mycket sällan har fjäll. Taggarna sitter tätt och är upp till 15 mm långa, gråbruna med vit spets. Foten är gråvit till gråbrun med vitt kött. Smaken är något besk och lukten oangenäm. Slät taggsvamp liknar brödtaggsvamp Sarcodon versipellis men den senare har mindre sporer och gulbrun hatt.
Utbredning
Länsvis förekomst för slät taggsvamp Observationer i  Sverige för slät taggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer spridd i östra Sverige från Småland och Gotland till Västerbotten. Flest fynd är gjorda i östra Svealand. I övriga Norden är den funnen i Norge och Finland. På kontinenten är den känd från Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike och Portugal. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med tall på sandrik kalkmark, t ex åssluttningar och sandbankar men också i öppen betespräglad, blockrik äldre tallskog med lågvuxen vegetation. Den totala populationen i landet är liten, bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre kalkbarrskog. Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för rödlistade fjälltaggsvampar som sedan 2006 har resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (600-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (30-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (196-400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Arten är mykorrhizabildande och växer under tall och gran i mossig, äldre barrskog, helst på kalkrik mark. Fruktkroppar förekommer från juli till oktober.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Thelephorales, Familj Bankeraceae, Släkte Sarcodon (fjälltaggsvampar), Art Sarcodon leucopus (Pers.) Maas Geest. & Nannf. - slät taggsvamp Synonymer Hydnum leucopus Pers.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall på sandrik kalkmark, t ex åssluttningar och sandbankar men också i öppen betespräglad, blockrik äldre tallskog med lågvuxen vegetation. Den totala populationen i landet är liten, bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre kalkbarrskog. Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för rödlistade fjälltaggsvampar som sedan 2006 har resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (600-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (30-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (196-400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Slät taggsvamp är en taggsvamp med välvd till utbredd, upp till 25 cm bred, gråbrun till mörkbrun, slät eller rutformigt uppsprickande hatt som mycket sällan har fjäll. Taggarna sitter tätt och är upp till 15 mm långa, gråbruna med vit spets. Foten är gråvit till gråbrun med vitt kött. Smaken är något besk och lukten oangenäm. Slät taggsvamp liknar brödtaggsvamp Sarcodon versipellis men den senare har mindre sporer och gulbrun hatt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slät taggsvamp

Länsvis förekomst och status för slät taggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slät taggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer spridd i östra Sverige från Småland och Gotland till Västerbotten. Flest fynd är gjorda i östra Svealand. I övriga Norden är den funnen i Norge och Finland. På kontinenten är den känd från Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike och Portugal. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon leucopus(Pers.) Maas Geest. & Nannf. - slät taggsvamp
    Synonymer
    Hydnum leucopus Pers.

Arten är mykorrhizabildande och växer under tall och gran i mossig, äldre barrskog, helst på kalkrik mark. Fruktkroppar förekommer från juli till oktober.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Slät taggsvamp missgynnas av skogsbruksmetoder där trädkontinuiteten bryts och troligen även av att äldre barrskogar fragmenteras. Flera växtplatser hotas av slutavverkning. På sikt påverkas svampen negativt av kvävenedfall och försurning.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Kända lokaler bör undantas från rationellt skogsbruk. För att gynna arten bör man bedriva ett skonsammare skogsbruk där man tillåter träd att bli riktigt gamla. Avverkning bör ske genom försiktigt och på ett sådant sätt att trädkontinuiteten inte bryts.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Glattstorpigg, FI: Silo-orakas.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1986. Pilze der Schweiz. Band 2. Mykologia, Luzern.

Maas Geesteranus, R.A. 1975. Die terrestrischen Stachelpilze Europas. Amsterdam-London.

Maas Geesteranus, R.A. & Nannfeldt, J.A. 1969. The genus Sarcodon in Sweden in the light of recent investigations. Svensk Bot. Tidskr. 63: 401–440.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Strid, Å. 1985. Svenska taggsvampar 6. Släktet Sarcodon. Jordstjärnan 6: 5–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon leucopus, (Pers.) Maas Geest. & Nannf. - slät taggsvamp
    Synonymer
    Hydnum leucopus Pers.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.