Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brödtaggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Sarcodon versipellis
Brödtaggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brödtaggsvampens hatt är gulbrun, upp till 15 cm bred, länge välvd, slät eller sällsynt med tilltryckta fjäll i mitten och mot kanten trådig. Taggarna är först vitaktiga men blir på äldre fruktkroppar slutligen purpurbruna. Fotbasen är vitaktig men kan ibland vara något blågrön. Smaken är mild eller något bitter och lukten angenäm. Ovanifrån påminner brödtaggsvampens färg och form om brödticka Albatrellus confluens. Brödtaggsvamp liknar också slät taggsvamp Sarcodon leucopus men den senare har större sporer och gråbrun till mörkbrun hatt.
Utbredning
Länsvis förekomst för brödtaggsvamp Observationer i  Sverige för brödtaggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är brödtaggsvamp sällsynt och känd från nordvästra Götaland, från Svealand och från Jämtland. Utanför vårt land finns arten bl.a. i Norge, Tyskland, Belgien, Frankrike, Schweiz, Italien ,Österrike, Rumänien och f.d. Tjeckoslovakien. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran. Påträffas i äldre barrskog, framför allt granskog. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortsätta att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog.Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1600-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (420). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (80-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 404 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten är mykorrhizabildande och växer i mossig, äldre barrskog, under gran. Fruktkroppar förekommer från juli till oktober, mest frekvent tidigt på säsongen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Thelephorales, Familj Bankeraceae, Släkte Sarcodon (fjälltaggsvampar), Art Sarcodon versipellis (Fr.) Quél. - brödtaggsvamp Synonymer Hydnum versipelle Fr.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran. Påträffas i äldre barrskog, framför allt granskog. Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortsätta att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog.Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1600-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (420). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (80-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 404 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Brödtaggsvampens hatt är gulbrun, upp till 15 cm bred, länge välvd, slät eller sällsynt med tilltryckta fjäll i mitten och mot kanten trådig. Taggarna är först vitaktiga men blir på äldre fruktkroppar slutligen purpurbruna. Fotbasen är vitaktig men kan ibland vara något blågrön. Smaken är mild eller något bitter och lukten angenäm. Ovanifrån påminner brödtaggsvampens färg och form om brödticka Albatrellus confluens. Brödtaggsvamp liknar också slät taggsvamp Sarcodon leucopus men den senare har större sporer och gråbrun till mörkbrun hatt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brödtaggsvamp

Länsvis förekomst och status för brödtaggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brödtaggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är brödtaggsvamp sällsynt och känd från nordvästra Götaland, från Svealand och från Jämtland. Utanför vårt land finns arten bl.a. i Norge, Tyskland, Belgien, Frankrike, Schweiz, Italien ,Österrike, Rumänien och f.d. Tjeckoslovakien. Arten är rödlistad i Norge och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon versipellis(Fr.) Quél. - brödtaggsvamp
    Synonymer
    Hydnum versipelle Fr.

Arten är mykorrhizabildande och växer i mossig, äldre barrskog, under gran. Fruktkroppar förekommer från juli till oktober, mest frekvent tidigt på säsongen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Brödtaggsvamp missgynnas av skogsbruk som innebär att äldre barrskogar försvinner och att trädkontinuiteten bryts. Flera lokaler hotas av slutavverkning eftersom arten huvudsakligen växer i äldre, avverkningsmogen barrskog. Även luftföroreningar med kvävenedfall och försurning påverkar arten negativt på sikt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Fler fyndplatser bör undantas från rationellt skogbruk. Försiktigt uttag av virke är acceptabelt om en del äldre träd sparas och trädkontinuiteten inte bryts. Det gynnar arten om skogsbruket på marker med hög bonitet generellt bedrivs skonsammare och partier med äldre barrträd i större utsträckning lämnas opåverkade i samband med avverkningar.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Gulbrun storpigg, FI: Sämpyläorakas.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1986. Pilze der Schweiz. Band 2. Mykologia, Luzern.

Maas Geesteranus, R.A. 1975. Die terrestrischen Stachelpilze Europas. Amsterdam-London.

Maas Geesteranus, R.A. & Nannfeldt, J.A. 1969. The genus Sarcodon in Sweden in the light of recent investigations. Svensk Bot. Tidskr. 63: 401–440.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Strid, Å. 1985. Svenska taggsvampar 6. Släktet Sarcodon. Jordstjärnan 6: 5–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon versipellis, (Fr.) Quél. - brödtaggsvamp
    Synonymer
    Hydnum versipelle Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.