Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klosterlav

Organismgrupp Lavar Biatoridium monasteriense
Klosterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klosterlav har en grågrön till grön, vårtigt areolerad till nästan fjällig, tunn bål. Apothecier är talrika, 0,2–0,5 mm breda med brungul till rosabrun, plan eller ofta konvex disk. Kanten är tunn och något ljusare än disken. Sporsäckarna har 100–200 sporer, som är klotformiga och 2,5–3,5 µm i diameter.
Utbredning
Länsvis förekomst för klosterlav Observationer i  Sverige för klosterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klosterlaven är känd från Skåne till Dalarna samt i Gästrikland. Tidigare status är svårt att säkert uttala sig om men arten förekommer främst i halvöppna miljöer och igenväxningen av ädellövskogar efter andra världskriget kan ha gynnat arten. Detta bedöms dock vara ett övergående fenomen och när skogen sluter sig ytterligare kommer arten att försvinna. Samtidigt kan den ha påverkats negativt under samma period av att många lövängar och gamla ädellövskogar har försvunnit. Totalt är nu omkring 400 lokaler kända. Klosterlaven förekommer även i sydvästra Finland, Danmark, Norge och övriga Europa. På Brittiska öarna anses arten vara starkt hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Omkring 400 lokaler är kända från Skåne upp till Uppland. Växer oftast vid basen av ädellövträd, främst alm, bok och ask i miljöer med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. Alm- och askskottsjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (1600-14000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (400-3500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (30-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Arten växer på grov bark på stammar av framför allt ädellövträd som ask, bok, alm, lönn och lind, men fynd finns även på fläder och knäckepil. Klosterlaven finns både i sluten skog och i halvöppna till öppna miljöer, bl.a. på hamlade träd (solitära eller i löväng), i blandad ädellövskog och i ren bokskog. Arten förekommer vanligen vid basen av träden, men kan växa på upp till två meters höjd. På ljusa lokaler växer laven i sprickor på trädens skuggsida. Lokalerna har lång kontinuitet på gamla träd, hög luftfuktighet och andra rödlistade lavar förekommer ofta tillsammans med klosterlaven.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· bok
· bok
· fläder
· fläder
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· viden
· viden
· vresalm
· vresalm
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanoromycetes, families incertae sedis, Familj Lecanoromycetes, genera incertae sedis, Släkte Biatoridium, Art Biatoridium monasteriense J.Lahm ex Körb. - klosterlav Synonymer Biatorella monasteriensis (J.Lahm ex Körb.) J.Lahm

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Omkring 400 lokaler är kända från Skåne upp till Uppland. Växer oftast vid basen av ädellövträd, främst alm, bok och ask i miljöer med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. Alm- och askskottsjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (1600-14000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (400-3500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (30-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Klosterlav har en grågrön till grön, vårtigt areolerad till nästan fjällig, tunn bål. Apothecier är talrika, 0,2–0,5 mm breda med brungul till rosabrun, plan eller ofta konvex disk. Kanten är tunn och något ljusare än disken. Sporsäckarna har 100–200 sporer, som är klotformiga och 2,5–3,5 µm i diameter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klosterlav

Länsvis förekomst och status för klosterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klosterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klosterlaven är känd från Skåne till Dalarna samt i Gästrikland. Tidigare status är svårt att säkert uttala sig om men arten förekommer främst i halvöppna miljöer och igenväxningen av ädellövskogar efter andra världskriget kan ha gynnat arten. Detta bedöms dock vara ett övergående fenomen och när skogen sluter sig ytterligare kommer arten att försvinna. Samtidigt kan den ha påverkats negativt under samma period av att många lövängar och gamla ädellövskogar har försvunnit. Totalt är nu omkring 400 lokaler kända. Klosterlaven förekommer även i sydvästra Finland, Danmark, Norge och övriga Europa. På Brittiska öarna anses arten vara starkt hotad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Lecanoromycetes, families incertae sedis  
  • Familj
    Lecanoromycetes, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Biatoridium  
  • Art
    Biatoridium monasterienseJ.Lahm ex Körb. - klosterlav
    Synonymer
    Biatorella monasteriensis (J.Lahm ex Körb.) J.Lahm

Arten växer på grov bark på stammar av framför allt ädellövträd som ask, bok, alm, lönn och lind, men fynd finns även på fläder och knäckepil. Klosterlaven finns både i sluten skog och i halvöppna till öppna miljöer, bl.a. på hamlade träd (solitära eller i löväng), i blandad ädellövskog och i ren bokskog. Arten förekommer vanligen vid basen av träden, men kan växa på upp till två meters höjd. På ljusa lokaler växer laven i sprickor på trädens skuggsida. Lokalerna har lång kontinuitet på gamla träd, hög luftfuktighet och andra rödlistade lavar förekommer ofta tillsammans med klosterlaven.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· fläder - Sambucus nigra (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
· vresalm - Ulmus laevis (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Arten är hotad främst av att gamla träd ofta avverkas och att hamlade träd blir allt ovanligare. Igenväxningen av många förut öppnare ädellövskogar har sannolikt gynnat arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Klosterlaven gynnas av att man sparar skog med lång kontinuitet, gamla vårdträd och lövängar. Alltför snabbt upptagande av hävden av lövängar kan innebära att laven skadas av den snabba förändringen till ett ljusare och torrare lokalklimat.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Arvidsson, L., Lindström, M., Muhr, L.-E., Ståhl, B. & Wall, S. 1988. Lavfloran i Näverkärrsskogen i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 82: 167–192.

Hafellner, J. 1994. On Biatoridium, a resurrected genus of lichenized fungi (Ascomycotina, Lecanorales). Acta Bot. Fenn. 150: 39–46.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Lecanoromycetes, families incertae sedis  
  • Familj
    Lecanoromycetes, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Biatoridium  
  • Art
    Biatoridium monasteriense, J.Lahm ex Körb. - klosterlav
    Synonymer
    Biatorella monasteriensis (J.Lahm ex Körb.) J.Lahm
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.