Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödbrun blekspik

Organismgrupp Lavar Sclerophora coniophaea
Rödbrun blekspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rödbrun blekspik är en skorplav med rödbruna, knappnålslika apothecier. Fruktkropparna är upp till 1,5 mm höga, relativt kraftiga med skaft och huvud som oftast har en kraftig, rödbrun pruina. Den har en tunn men oftast tydlig, gråblå bål.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödbrun blekspik Observationer i  Sverige för rödbrun blekspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från Skåne och Öland till Torne Lappmark med en östlig tendens i södra och mellersta Sverige. Den saknas på Gotland. Arten är också känd från Norge, Finland (rödlistad), Centraleuropa och Ryssland. Den är även funnen i Nordamerika och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Skåne till Torne Lappmark men med en östlig tendens i södra och mellersta Sverige. Växer i norra Sverige på bark och ved av björk och gran i skogar med hög och jämn luftfuktighet. I södra Sverige växer den främst på ek i öppna åldriga lövskogar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 3300 (1100-5500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (15-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Fynden norr om Dalälven är gjorda på ved av björk och gran på såväl levande träd som högstubbar i skogar med lång trädkontinuitet. Lokalerna har hög luftfuktighet, t.ex. invid bäckar, kallkällor eller myrkanter. Vanligast är den på björk och gran i fjällnära skogar eller i raviner, men den är funnen även på stubbar av gråal och tall samt på stammar av sälg. Alkärr med gamla klibbalar är en viktig biotop i södra delen av norra Sverige. Arten växer mest vid trädbaser på gamla träd men kan i optimala miljöer, t.ex. vid kallkällor och bäckar växa upp till mellan två och tre meters höjd. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar, på gran gärna med vitskaftad svartspik Chaenothecopsis viridialba och liten sotlav Cyphelium karelicum. I södra delen av sitt utbredningsområde förekommer den på ek eller mer sällan på alm och lind i öppna, åldriga lövskogar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· barrträd
· barrträd
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· sälg
· sälg
· tall
· tall
· triviallövträd
· triviallövträd
· ädellövträd
· ädellövträd
Levande träd
Levande träd
· björkar
· björkar
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
· björkar
· björkar
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Sclerophora (blekspikar), Art Sclerophora coniophaea (Norman) J.Mattsson & Middelb. - rödbrun blekspik Synonymer Coniocybe coniophaea Norman, Coniocybe obscuripes Nyl.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Skåne till Torne Lappmark men med en östlig tendens i södra och mellersta Sverige. Växer i norra Sverige på bark och ved av björk och gran i skogar med hög och jämn luftfuktighet. I södra Sverige växer den främst på ek i öppna åldriga lövskogar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 3300 (1100-5500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (15-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Rödbrun blekspik är en skorplav med rödbruna, knappnålslika apothecier. Fruktkropparna är upp till 1,5 mm höga, relativt kraftiga med skaft och huvud som oftast har en kraftig, rödbrun pruina. Den har en tunn men oftast tydlig, gråblå bål.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödbrun blekspik

Länsvis förekomst och status för rödbrun blekspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödbrun blekspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från Skåne och Öland till Torne Lappmark med en östlig tendens i södra och mellersta Sverige. Den saknas på Gotland. Arten är också känd från Norge, Finland (rödlistad), Centraleuropa och Ryssland. Den är även funnen i Nordamerika och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora coniophaea(Norman) J.Mattsson & Middelb. - rödbrun blekspik
    Synonymer
    Coniocybe coniophaea Norman
    Coniocybe obscuripes Nyl.

Fynden norr om Dalälven är gjorda på ved av björk och gran på såväl levande träd som högstubbar i skogar med lång trädkontinuitet. Lokalerna har hög luftfuktighet, t.ex. invid bäckar, kallkällor eller myrkanter. Vanligast är den på björk och gran i fjällnära skogar eller i raviner, men den är funnen även på stubbar av gråal och tall samt på stammar av sälg. Alkärr med gamla klibbalar är en viktig biotop i södra delen av norra Sverige. Arten växer mest vid trädbaser på gamla träd men kan i optimala miljöer, t.ex. vid kallkällor och bäckar växa upp till mellan två och tre meters höjd. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar, på gran gärna med vitskaftad svartspik Chaenothecopsis viridialba och liten sotlav Cyphelium karelicum. I södra delen av sitt utbredningsområde förekommer den på ek eller mer sällan på alm och lind i öppna, åldriga lövskogar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Barrskog, Myrbiotoper, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· barrträd - Conifers - red list assemblage (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Har betydelse)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
I norra delen av sitt utbredningsområde hotas arten av slutavverkningar av gamla granskogar. I den södra delen av sitt utbredningsområde hotas arten genom de åldriga lövskogarnas tillbakagång och särskilt ekhagarnas igenväxning och genom plantering av sådan mark med barrskog.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I norra Sverige bör några för arten betydelsefulla skogsområden totalfredas. I södra Sverige bör vissa parklandskap hållas öppna. Lövskogsdominerad mark där arten förekommer bör inte omföras till barrskog.
Utländska namn – NO: Rustdoggnål, FI: Härmähuhmarjäkälä.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Tibell, L. 1978. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Chaenotheca och Coniocybe. Svensk Bot. Tidskr. 72: 171–188.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Svante Hultengren & Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora coniophaea, (Norman) J.Mattsson & Middelb. - rödbrun blekspik
    Synonymer
    Coniocybe coniophaea Norman
    Coniocybe obscuripes Nyl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Svante Hultengren & Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.