Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunskaftad blekspik

Organismgrupp Lavar Sclerophora farinacea
Brunskaftad blekspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brunskaftad blekskaft är en skorplav med bålen insänkt i underlaget. Apothecierna är knappnålslika, upp till 1,2 mm höga med smalt, brunt, glänsande skaft och väl avsatt huvud som har en kraftig vit pruina på undersidan och ett ljusbrunt mazaedium.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunskaftad blekspik Observationer i  Sverige för brunskaftad blekspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Laven är känd från Skåne till Gästrikland. Arten har en östlig utbredningstendens och de flesta lokalerna finns i Östergötland samt Mälarområdet. En utpostlokal finns i Jämtland på en gammal alm. Arten är också känd från Oslotrakten i Norge, Åland i Finland (rödlistad) och Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Skåne till Gästrikland men med en östlig tendens. En utpostlokal finns i Jämtland på en gammal alm. Växer på grov bark av gamla lövträd, särskilt ask och alm, i tämligen öppna lägen. Avverkning av alléer och hamlade träd, almsjuka och askskottssjukan är hot. Omkring 80% av populationen är knuten till alm och ask varför arten ändras från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 4500 (3250-6500). Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (325-650). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1300-2600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (40-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Brunskaftad blekspik växer på grov bark av gamla lövträd, särskilt ask och alm, men även ek, lönn och lind. Den förekommer i park- och jordbrukslandskap i tämligen öppna lägen. I nedre Dalälvsområdet påträffas laven på ask i granrika klibbal–askkärr.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· ekar
· ekar
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Sclerophora (blekspikar), Art Sclerophora farinacea (Chevall.) Chevall. - brunskaftad blekspik Synonymer Coniocybe farinacea (Chevall.) Nyl., Coniocybe nivea v. farinacea (Chevall.) Sydow

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Skåne till Gästrikland men med en östlig tendens. En utpostlokal finns i Jämtland på en gammal alm. Växer på grov bark av gamla lövträd, särskilt ask och alm, i tämligen öppna lägen. Avverkning av alléer och hamlade träd, almsjuka och askskottssjukan är hot. Omkring 80% av populationen är knuten till alm och ask varför arten ändras från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 4500 (3250-6500). Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (325-650). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1300-2600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (40-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Brunskaftad blekskaft är en skorplav med bålen insänkt i underlaget. Apothecierna är knappnålslika, upp till 1,2 mm höga med smalt, brunt, glänsande skaft och väl avsatt huvud som har en kraftig vit pruina på undersidan och ett ljusbrunt mazaedium.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunskaftad blekspik

Länsvis förekomst och status för brunskaftad blekspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunskaftad blekspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Laven är känd från Skåne till Gästrikland. Arten har en östlig utbredningstendens och de flesta lokalerna finns i Östergötland samt Mälarområdet. En utpostlokal finns i Jämtland på en gammal alm. Arten är också känd från Oslotrakten i Norge, Åland i Finland (rödlistad) och Mellaneuropa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora farinacea(Chevall.) Chevall. - brunskaftad blekspik
    Synonymer
    Coniocybe farinacea (Chevall.) Nyl.
    Coniocybe nivea v. farinacea (Chevall.) Sydow

Brunskaftad blekspik växer på grov bark av gamla lövträd, särskilt ask och alm, men även ek, lönn och lind. Den förekommer i park- och jordbrukslandskap i tämligen öppna lägen. I nedre Dalälvsområdet påträffas laven på ask i granrika klibbal–askkärr.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas av igenväxning av de åldriga gammelträdens kulturmarker och genom plantering med barrskog i parklandskap och lövskogsdominerad mark.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Vissa parklandskap och lövängar med arten bör hållas öppna och barrskogsplantering undvikas.
Utländska namn – NO: Blådoggnål, FI: Jauhehuhmarjäkälä.

Tibell, L. 1973. Notes on Caliciales 2. Svensk Bot. Tidskr. 67: 445–455.

Tibell, L. 1978. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Chaenotheca och Coniocybe. Svensk Bot. Tidskr. 72: 171–188.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora farinacea, (Chevall.) Chevall. - brunskaftad blekspik
    Synonymer
    Coniocybe farinacea (Chevall.) Nyl.
    Coniocybe nivea v. farinacea (Chevall.) Sydow
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.