Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  linddyna

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Biscogniauxia cinereolilacina
Linddyna Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Har bland de största fruktbäddarna av alla ’pyrenomyceter’ i Sverige. Knuten till grov lindved och begränsad till de klimatiskt mest gynnsamma delarna av landet.

Linddyna bildar stora, ofta flera dm långa men bara några mm tjocka, grålila och hårda stromata.
Utbredning
Länsvis förekomst för linddyna Observationer i  Sverige för linddyna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Linddyna är sällsynt i Sverige. Drygt 10 kända lokaler i landet (2005), på Öland, i Småland, Södermanland och på några ställen i Uppland. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 100, vilket motsvarar ungefär 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 400 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Den är också påträffad på en lokal vid Oslo i Norge. I övriga Europa är den funnen i f.d. Tjeckoslovakien och Bulgarien. I övrigt finns flera fynd i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare på stammar av lind i lindbestånd, hagmark, löväng och park med lind. Värmekrävande art. Sällsynt. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (80-800). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Linddyna är nedbrytare på stammar av lind i lindbestånd, hagmark, löväng och park med lind. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet),men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· lindar
· lindar
· skogslind
· skogslind
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Xylariales, Familj Graphostromataceae, Släkte Biscogniauxia (kantdynor), Art Biscogniauxia cinereolilacina (J.H.Mill.) Pouzar - linddyna Synonymer Hypoxylon cinereolilacinum J.H.Mill., Numulariola cinereolilacina (J.H.Mill.) P.M.D.Martin, Numulariola cineraceo-lilacina (J.H.Mill.) P.M.D.Martin

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare på stammar av lind i lindbestånd, hagmark, löväng och park med lind. Värmekrävande art. Sällsynt. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (80-800). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (20-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Har bland de största fruktbäddarna av alla ’pyrenomyceter’ i Sverige. Knuten till grov lindved och begränsad till de klimatiskt mest gynnsamma delarna av landet.

Linddyna bildar stora, ofta flera dm långa men bara några mm tjocka, grålila och hårda stromata.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för linddyna

Länsvis förekomst och status för linddyna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för linddyna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Linddyna är sällsynt i Sverige. Drygt 10 kända lokaler i landet (2005), på Öland, i Småland, Södermanland och på några ställen i Uppland. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 100, vilket motsvarar ungefär 200 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 400 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Den är också påträffad på en lokal vid Oslo i Norge. I övriga Europa är den funnen i f.d. Tjeckoslovakien och Bulgarien. I övrigt finns flera fynd i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Graphostromataceae  
  • Släkte
    Biscogniauxia - kantdynor 
  • Art
    Biscogniauxia cinereolilacina(J.H.Mill.) Pouzar - linddyna
    Synonymer
    Hypoxylon cinereolilacinum J.H.Mill.
    Numulariola cinereolilacina (J.H.Mill.) P.M.D.Martin
    Numulariola cineraceo-lilacina (J.H.Mill.) P.M.D.Martin

Linddyna är nedbrytare på stammar av lind i lindbestånd, hagmark, löväng och park med lind. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet),men som kan fragmenteras och delas upp på ett par fysiskt åtskilda, men genetiskt identiska mycel inom samma låga (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· lindar - Tilia (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Tillgång till lindlågor är viktig för linddynans fortbestånd. Bortfraktande av lindstammar från parker och alltför nitisk städning av hagmarker och lövskogsområden är allvarliga hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
På kända lokaler bör lind gynnas och all död ved av lind sparas. Lindlågor bör generellt sparas i "naturbetonade" partier av parker och i hagmarker. Linddyna bör eftersökas i Mälarens många lindbestånd, t.ex. vid Västerås.

Granmo, A., Hammelev, D., Knudsen, H., Læssøe, T., Sasa, M. & Whalley, A.J.S. 1989. The genera Biscogniauxia and Hypoxylon (Sphaeriales) in the Nordic countries. Opera Botanica 100: 59–84.

Pouzar, Z. 1986. A key and conspectus of Central European species of Biscogniauxia and Obolarina (Pyrenomycetes). Ceská Mycologie 40: 1–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1992. Rev. Gillis Aronsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Graphostromataceae  
  • Släkte
    Biscogniauxia - kantdynor 
  • Art
    Biscogniauxia cinereolilacina, (J.H.Mill.) Pouzar - linddyna
    Synonymer
    Hypoxylon cinereolilacinum J.H.Mill.
    Numulariola cinereolilacina (J.H.Mill.) P.M.D.Martin
    Numulariola cineraceo-lilacina (J.H.Mill.) P.M.D.Martin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1992. Rev. Gillis Aronsson 1997.