Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kantdvärgmossa

Organismgrupp Mossor Seligeria tristichoides
Kantdvärgmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten blir upp till 2 mm höga och bildar mörkgröna till brunaktiga mattor eller tuvor. Bladen sitter i tre rader, vilket syns tydligast på sterila skott eftersom de har mer upprätta blad. Bladen smalnar av från en oval bas till en utdragen spets, vilken fylls ut av den kraftiga nerven. Bladkanten är mycket svagt tandad i spetsen. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapselskaftet är 1-1,5 mm långt och ofta svagt krökt. Den ovala till urnformiga kapseln har ett peristom av 16 rödbruna, triangulära, spetsiga tänder bestående av cirka 15 segment. Den torra, tömda kapseln är trattlik, bredast vid mynningen och övergår gradvis i skaftet. Kapseln har en kolumella som förlängs och sticker upp i mitten när sporerna mognat. Sporerna är 18-24 µm i diameter.
Kantdvärgmossa står mycket nära gotländsk dvärgmossa S. patula, men denna har en mer päronformig kapsel med tydligare avsatt bas, en kolumella som inte blir längre allteftersom kapseln mognar, samt blad med en mer papillös, utlöpande nerv. Trumpetdvärgmossa S. oelandica, som ibland växer tillsammans med kantdvärgmossa, har en kapsel som också är trattlik som torr och tömd, men med en ännu bredare kapselmynning och korta, mycket trubbiga peristomtänder. Dessutom sitter bladen inte i tre rader på skotten.
Utbredning
Länsvis förekomst för kantdvärgmossa Observationer i  Sverige för kantdvärgmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt i de nordligaste fjällen i Sverige. Dessutom finns en kollekt av arten, vars etikett endast anger växtplatsen som Norrbotten. I övriga Norden är den sällsynt i Norge, i nordöstra Finland och på Svalbard. Utanför norra Skandinavien är arten även känd från de norra delarna av det europeiska Ryssland, Sibirien samt nordvästra och nordöstra Nordamerika. Kantdvärgmossa är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer på skuggiga, fuktiga oftast översilade klippor av kalk. Känd från ett fåtal lokaler i de nordligaste fjällen. Med allmän kännedom om hur den växer, kan man misstänka att förekomsterna är ytmässigt små och därmed sårbara för ändrat lokalklimat. Antalet reproduktiva individer skattas till 700 (50-4600). Antalet lokalområden i landet skattas till 7. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (2000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (28-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Kantdvärgmossa växer på kalkhaltiga klippor. I Sverige är den framförallt funnen i fjällen vid - strax nedom eller ovan - trädgränsen. I Norge är den däremot mest funnen i skogslandet. Underlaget kan vara dolomit, kalksten eller kalkhaltiga skiffrar. Klipporna är ofta översilade eller beskuggade; exempelvis hittar man arten under överhäng eller i andra skrymslen i lodytorna. Den växer ofta tillsammans med skifferblindia Blindia caespiticia och andra dvärgmossor: bl.a. kalkdvärgmossa Seligeria donniana och S. oelandica. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Seligeriaceae, Släkte Seligeria (dvärgmossor), Art Seligeria tristichoides Kindb. - kantdvärgmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer på skuggiga, fuktiga oftast översilade klippor av kalk. Känd från ett fåtal lokaler i de nordligaste fjällen. Med allmän kännedom om hur den växer, kan man misstänka att förekomsterna är ytmässigt små och därmed sårbara för ändrat lokalklimat. Antalet reproduktiva individer skattas till 700 (50-4600). Antalet lokalområden i landet skattas till 7. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (2000-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (28-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Skotten blir upp till 2 mm höga och bildar mörkgröna till brunaktiga mattor eller tuvor. Bladen sitter i tre rader, vilket syns tydligast på sterila skott eftersom de har mer upprätta blad. Bladen smalnar av från en oval bas till en utdragen spets, vilken fylls ut av den kraftiga nerven. Bladkanten är mycket svagt tandad i spetsen. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapselskaftet är 1-1,5 mm långt och ofta svagt krökt. Den ovala till urnformiga kapseln har ett peristom av 16 rödbruna, triangulära, spetsiga tänder bestående av cirka 15 segment. Den torra, tömda kapseln är trattlik, bredast vid mynningen och övergår gradvis i skaftet. Kapseln har en kolumella som förlängs och sticker upp i mitten när sporerna mognat. Sporerna är 18-24 µm i diameter.
Kantdvärgmossa står mycket nära gotländsk dvärgmossa S. patula, men denna har en mer päronformig kapsel med tydligare avsatt bas, en kolumella som inte blir längre allteftersom kapseln mognar, samt blad med en mer papillös, utlöpande nerv. Trumpetdvärgmossa S. oelandica, som ibland växer tillsammans med kantdvärgmossa, har en kapsel som också är trattlik som torr och tömd, men med en ännu bredare kapselmynning och korta, mycket trubbiga peristomtänder. Dessutom sitter bladen inte i tre rader på skotten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kantdvärgmossa

Länsvis förekomst och status för kantdvärgmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kantdvärgmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt i de nordligaste fjällen i Sverige. Dessutom finns en kollekt av arten, vars etikett endast anger växtplatsen som Norrbotten. I övriga Norden är den sällsynt i Norge, i nordöstra Finland och på Svalbard. Utanför norra Skandinavien är arten även känd från de norra delarna av det europeiska Ryssland, Sibirien samt nordvästra och nordöstra Nordamerika. Kantdvärgmossa är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Seligeriaceae  
  • Släkte
    Seligeria - dvärgmossor 
  • Art
    Seligeria tristichoidesKindb. - kantdvärgmossa

Kantdvärgmossa växer på kalkhaltiga klippor. I Sverige är den framförallt funnen i fjällen vid - strax nedom eller ovan - trädgränsen. I Norge är den däremot mest funnen i skogslandet. Underlaget kan vara dolomit, kalksten eller kalkhaltiga skiffrar. Klipporna är ofta översilade eller beskuggade; exempelvis hittar man arten under överhäng eller i andra skrymslen i lodytorna. Den växer ofta tillsammans med skifferblindia Blindia caespiticia och andra dvärgmossor: bl.a. kalkdvärgmossa Seligeria donniana och S. oelandica. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Allt som kan förändra fuktigheten på lokalen utgör hot. Då kantdvärgmossa ibland växer på översilade klippor, utgör varje förändring av hydrologin i form av t.ex. dränering ett hot. Stenbrytning och annan exploatering av lokalerna utgör andra potentiella hot mot arten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Ingrepp som förändrar lokalklimatet på lokalerna för arten bör undvikas. Ingrepp som leder till att hydrologin förändras så att vattenöversilningen upphör eller minskar måste undvikas. Kända lokaler bör skyddas mot stenbrytning och annan exploatering. Arten bör eftersökas i lämpliga miljöer och ytterligare återbesök på kända lokaler måste ske för att se om ytterligare åtgärder behövs för att skydda arten.
Utländska namn - NO: Radblygmose. FI: Rivihitusammal.

Etymologi: tristichoides (lat.) = som liknar Seligeria tristicha, nu S. trifaria.
Uttal: [Seligeria tristikoídes]

KEY FACTS Shoots up to 2 mm long, forming dark green to brown tufts or mats. Leaves trifarious (most obvious in sterile shoots). Capsules common, funnel-shaped with a lengthened columella and long, recurved teeth when empty. Seta 1-1.5 mm, slightly arcuate. Spores 18-24 µm, mature in summer. - Grows on calcareous rock, often under overhangs on flushed or shaded vertical cliffs of dolomite or calcareous schist. A rare species, typically found in the northernmost part of the Scandes mountains.

Lönnell, N. 2006. Seligeria tristichoides kantdvärgmossa s. 208. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Mårtensson, O. 1956. Bryophytes of the Torneträsk Area, Northern Swedish Lappland II Musci. Kungl. Sv. Vetensk. Akad. avhandlingar i naturskyddsärenden 14.

Nyholm, E. 1987. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 1. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Rumsey, F.J. 1990. Additions to the bryophyte flora of the Torneträsk area, Swedish Lapland. J. Bryol. 16: 199-208.

Vitt, D.H. 1976. The genus Seligeria in North America. Lindbergia 3: 241-275.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1997. Rev. Niklas Lönnell 2006. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Seligeriaceae  
  • Släkte
    Seligeria - dvärgmossor 
  • Art
    Seligeria tristichoides, Kindb. - kantdvärgmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1997. Rev. Niklas Lönnell 2006. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010.