Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gullstånds

Organismgrupp Kärlväxter Jacobaea paludosa
Gullstånds Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gullstånds är en vanligen mer än meterhög flerårig ört. De gula, ca 3 cm breda korgarna är kvastlikt samlade i stjälktoppen. Bladen är lansettlika och vassågade och sitter strödda utefter hela stjälken. Blomningen är sen, omkring början av augusti. Växten förökar sig dels med frukterna, som sprids med vinden, dels genom den krypande jordstammen. Inom lokalerna är den vegetativa spridningen avsevärd och en beståndsbildning av klontyp vanlig. Förhållandet behöver studeras, då det är viktigt att förstå vid en bedömning av populationernas individsammansättning.
Utbredning
Länsvis förekomst för gullstånds Observationer i  Sverige för gullstånds
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden finns gullstånds som vildväxande i Skåne. Antalet individer på växtplatserna varierar. Längs Helgås nedre lopp finns gullstånds rikligt på åtskilliga platser. I västra Skåne har arten däremot gått tillbaka och den finns nu bara kvar på ett fåtal lokaler vid Västra och Östra Ringsjön, Rönneåns övre lopp och på en lokal i den övre delen av Kävlingeåns vattensystem. Gullstånds förekom tidigare sällsynt i Danmark men är där sedan länge försvunnen. I Europa förekommer arten mest i de centrala och östra delarna, och utbredningen sträcker sig ett stycke in i västra Asien. Enligt flera rapporter uppges gullstånds som försvinnande och hotad på kontinenten. Detta innebär att de skånska kvarvarande populationerna har fått ett större skyddsvärde.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne. Gullstånds växer längs stränder av åar, sjöar och dammar. Igenväxning av strandzonen missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1408 km² och förekomstarean (AOO) till 64 (50-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Gullstånds växer vid åkanter men också på översvämningsområden samt stränder av sjöar och dammar. Inte sällan är växtplatserna mycket blöta och vattentäckta åtminstone under högvattenperioder. Vissa av dess lokaler har tidigare utnyttjats för bete eller slåtter. Växtplatserna är i regel artrika och underlaget näringsrikt.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Jacobaea (ståndser), Art Jacobaea paludosa (L.) G. Gaertn. et al. - gullstånds Synonymer Senecio paludosus L., Gullbo

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne. Gullstånds växer längs stränder av åar, sjöar och dammar. Igenväxning av strandzonen missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1408 km² och förekomstarean (AOO) till 64 (50-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Gullstånds är en vanligen mer än meterhög flerårig ört. De gula, ca 3 cm breda korgarna är kvastlikt samlade i stjälktoppen. Bladen är lansettlika och vassågade och sitter strödda utefter hela stjälken. Blomningen är sen, omkring början av augusti. Växten förökar sig dels med frukterna, som sprids med vinden, dels genom den krypande jordstammen. Inom lokalerna är den vegetativa spridningen avsevärd och en beståndsbildning av klontyp vanlig. Förhållandet behöver studeras, då det är viktigt att förstå vid en bedömning av populationernas individsammansättning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gullstånds

Länsvis förekomst och status för gullstånds baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gullstånds

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden finns gullstånds som vildväxande i Skåne. Antalet individer på växtplatserna varierar. Längs Helgås nedre lopp finns gullstånds rikligt på åtskilliga platser. I västra Skåne har arten däremot gått tillbaka och den finns nu bara kvar på ett fåtal lokaler vid Västra och Östra Ringsjön, Rönneåns övre lopp och på en lokal i den övre delen av Kävlingeåns vattensystem. Gullstånds förekom tidigare sällsynt i Danmark men är där sedan länge försvunnen. I Europa förekommer arten mest i de centrala och östra delarna, och utbredningen sträcker sig ett stycke in i västra Asien. Enligt flera rapporter uppges gullstånds som försvinnande och hotad på kontinenten. Detta innebär att de skånska kvarvarande populationerna har fått ett större skyddsvärde.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Jacobaea - ståndser 
  • Art
    Jacobaea paludosa(L.) G. Gaertn. et al. - gullstånds
    Synonymer
    Senecio paludosus L.
    Gullbo

Gullstånds växer vid åkanter men också på översvämningsområden samt stränder av sjöar och dammar. Inte sällan är växtplatserna mycket blöta och vattentäckta åtminstone under högvattenperioder. Vissa av dess lokaler har tidigare utnyttjats för bete eller slåtter. Växtplatserna är i regel artrika och underlaget näringsrikt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sjöar, Vattendrag

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Vatten (Har betydelse)
I västra Skåne har antalet lokaler med gullstånds minskat i samma takt som åarna blivit tämjda genom invallning, dikning och uppodling av de forna översvämningsområdena. I östra Skåne växer gullstånds främst i den miljö som skapades genom den drastiska vattennivåsänkningen när Helgeå gavs ett nytt lopp för 200 år sedan. Några lokaler har skadats eller förstörts genom anläggningsarbeten, invallningar, ändrad vattenföring och ändrad markanvändning. Gullstånds förefaller ha gynnats vid Helgeå av den igenväxning som skett till följd av svagare bete eller att slåttern och betet nyligen upphört. Dock kan igenväxningen på lång sikt utgöra ett hot. På några lokaler har minskningen av gullstånds förklarats med ökad konkurrens från de införda arterna kanadensiskt gullris Solidago canadensis och jätteloka Heracleum mantegazzianum.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
På de återstående lokalerna vid Rönneå skulle sannolikt en viss röjning gagna gullstånds. Igenväxningens inverkan på populationen bör följas upp noggrant. Vid anläggningsarbeten måste hänsyn tas till arten. Gullstånds förefaller gynnad av viss men inte alltför kraftig igenväxning till följd av ett svagt eller nyligen upphört betestryck. De rika förekomsterna på Håslövs ängar är belägna i ett naturreservat.
Utländska namn – NO: Gullsvineblom, DK: Kær-Brandbæger, GB: Fen Ragwort.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1982. Projekt Linné rapporterar 121–132. Svensk Bot. Tidskr. 76: 135-145.

Olsson, K.-A. 1984. Gullstånds, Senecio paludosus, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 1–8.

Olsson, K.-A. 2000. Hammarsjön – Dykungens sjö. Svensk Bot. Tidskr. 94: 71–80.

Olsson, K.-A. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Olsson, K.-A. 2001. Gullstånds i Kristianstads Vattenrike. Bot. Not. 134 (2): 25–35.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 81–289.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Jacobaea - ståndser 
  • Art
    Jacobaea paludosa, (L.) G. Gaertn. et al. - gullstånds
    Synonymer
    Senecio paludosus L.
    Gullbo
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.